Fler personer får stöd med samordning av en individuell plan
En betydligt högre andel personer med behov av samordnad vård och omsorg har uppgett att de fått en individuell plan som stöd för det, framgår av Myndigheten för vård- och omsorganalys rapport från 2021 ”Nära vård i sikte?”.
Patienter tillfrågades i en webenkätundersökning 2020 ( patientlagsenkäten) om sina erfarenheter av vården. Resultaten jämfördes därefter med motsvarande undersökningar 2016 och 2014. Enkäterna har besvarats av cirka 9 500 patienter respektive år.
Totalt 67 procent av de som behöver insatser från både hälso-och sjukvård och socialtjänst har en individuell plan vilket är en ökning med 30 procentenheter jämfört med tidigare år. I 2020 års enkät fick de som har en individuell plan ange om de tycker att den varit till hjälp. Cirka 95 procent tyckte att den helt eller delvis har varit till hjälp. De som har en individuell plan tycker i betydligt högre grad att samordningen är ändamålsenlig, jämfört med de som inte har en individuell plan.
Informationsdelning i samband med utskrivning från sjukhus har förbättrats
Totalt 79 procent tyckte att läkaren eller personalen på den ordinarie vårdcentralen verkade vara informerade om vården som personen fått på sjukhus. En förbättring med 12 procentenheter har skett sedan 2016 troligtvis kopplat till den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård där arbetet med samordnad individuell plan bidrar till att säkerställa informationsdelningen mellan vårdgivare.
Faktaruta
Begreppet ”samordnad individuell plan” kan enligt Socialstyrelsens termbank användas synonymt med ”individuell plan enligt SoL och HSL”. Planen är en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering. Samordnad individuell plan benämns ofta SIP i dagligt tal. SIP blev 2018 även ett verktyg i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.