SIP – samordnad individuell plan

Personer som behöver stöd från flera aktörer kan behöva en SIP. Planen ger överblick och gör det lättare att samarbeta och se vilka insatser som ger bästa möjliga effekt. Se den korta informationsfilmen nedan om SIP.

Den här webbsidan vänder sig till personer som arbetar med SIP. Om du är patient eller anhörig kan du läsa om SIP på 1177 Vårdguiden.

Hur regleras SIP-arbetet?

På många håll i landet finns särskilda överenskommelser för hur verksamheter inom kommunen eller regionen ska arbeta med SIP. Överenskommelserna kan till exempel reglera vilka som kan ta initiativ till SIP, vilka som kan delta i arbetet och hur samverkan ska ske.

Ta reda på om det finns överenskommelser som gäller din verksamhet, och hur de i så fall ser ut.

Vad krävs för att starta en SIP?

För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. Individen ska också alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och påverka vilka aktörer som ska delta. Planen är till för att möta individens behov, och måste därför utgå från individens upplevelse och önskemål.

Individens behov i fokus

En SIP ska alltid utgå från individens behov och situation. Planen är inte ett mål i sig, utan ett sätt att se till att individen får de insatser och det stöd hen behöver. Hur själva SIP-arbetet ska läggas upp beror på hur individens livssituation ser ut och vilken typ av insatser som krävs.

Planen beskriver insatser och ansvar

Planen svarar på frågan vem gör vad och när? I en SIP ska det framgå:

  • vilka insatser som behövs för att tillgodose individens behov
  • vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
  • vilka åtgärder som någon annan än kommunen eller regionen ska vidta
  • vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

SIP är lagstiftat

I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns en bestämmelse om att kommunen och regionen ska upprätta en samordnad individuell plan när de bedömer att insatser behöver samordnas. Det här gäller också privata utförare som kommun och region har avtal med. I lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård finns även SIP med som en del.

Det gäller till exempel:

  • Placerade barn som ofta har många kontakter vilka kan behöva samordnas
  • Asylsökande och nyanlända barn och unga har ofta behov av stöd utifrån ökad risk för psykisk ohälsa
  • Sjuka äldre
  • Personer med allvarlig psykisk och somatisk samsjuklighet
  • Barn med funktionsnedsättning
  • Vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård.

Lagarna (2 kap § 7 SoL, 16 kap § 4 HSL) beskriver vad en SIP ska innehålla och att personen själv ska vara med i arbetet med planen. När man bedömt att en SIP behövs ska arbetet med planen påbörjas snabbt. Det finns inget som hindrar att man gör mer än vad lagen kräver – lagen markerar lägstanivån.
I lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård finns SIP med som en central del.

Att stärka samverkan med hjälp av SIP

Förstudien var en del i överenskommelsen inom området psykisk hälsa 2019. Studien innehåller en nulägeskartläggning som ger en bild av framgångsfaktorer och hinder samt ger rekommendationer om vidare arbete med SIP i framtiden.

Kartläggningen byggde främst på intervjuer av länssamordnare för Överenskommelsen inom området psykisk hälsa. Synpunkter och kunskap samlades även in genom kontakt med flera av SKR:s nätverk, patientnämnder samt anhörig-, patient- och brukarorganisationer inom området psykisk ohälsa. Därtill gavs en möjlighet för fler att lämna synpunkter via en ”öppen brevlåda”. Som underlag för studien gjordes även en litteraturgenomgång.

Delen som handlar om hur SIP skulle kunna utformas och fungera i framtiden samlades in genom en workshopserie kallat ”SIP i framtiden”, vilken utfördes inom ramen för Kraftsamling för psykisk hälsa.

Se nedanstående länkar för förstudie med tillhörande affisch som illustrerar framgångsfaktorer och hinder för SIP.

Stödmaterial för dig som arbetar med samverkansöverenskommelser

Dokumentet ”Stöd vid framtagande av lagstadgade samverkansöverenskommelser för vissa målgrupper” är tänkt kunna utgöra ett stöd vid framtagande av de lagstadgade samverkansöverenskommelser som kommuner och regioner är skyldiga att ingå, som rör målgrupperna:

  • personer med psykisk funktionsnedsättning
  • personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar
  • barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Dokumentet beskriver samverkansöverenskommelser som styrform och vad som är viktigt att tänka på i arbetet med de lagstadgade överenskommelserna. Det innehåller även framtagna checklistor med förslag på överenskommelsernas innehåll. Avslutningsvis listas ett antal förslag som framkom under en workshop inom ramen för arbetet kring vilket stöd den nationella nivån kan bistå med.

Användbart material i arbetet med SIP

Ta del av våra efterfrågade mötescirklar att använda vid möten och vinjetter att använda i workshops med samverkansaktörer.

Mötescirklar

Vinjetter och fallbeskrivningar

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?