SIP – samordnad individuell plan

Personer som har behov av insatser och stöd från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan behöva samordning av insatser. SIP är ett verktyg som bidrar till ett helhetsperspektiv.

SIP är lagstiftat

I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns en bestämmelse om att kommunen och regionen ska upprätta en SIP när de bedömer att insatser behöver samordnas. Det gäller även privata utförare som kommun och region har avtal med.

Lagstiftningarna (2 kap § 7 SoL, 16 kap § 4 HSL) beskriver vad en SIP ska innehålla och att personen själv ska vara med i arbetet. När SIP behövs ska arbetet påbörjas utan dröjsmål.

SIP och samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

I lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård finns SIP med som en central del. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av hög kvalitet för de som skrivs ut från slutenvård och behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den regionfinansierade öppna vården. SKR har tagit fram ett cirkulär som informerar om lagen.

För alla oavsett ålder och behov

SIP kan förebygga att behov blir större och mer komplexa om samverkan startar i ett tidigt skede. Det betyder att målgruppen för SIP är inte enbart de som har omfattande behov.

Individens behov i fokus

För att starta arbetet krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. Individen ska alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och påverka vilka aktörer som ska delta. SIP är till för att möta individens behov och måste därför utgå från individens upplevelse och önskemål.

Planen beskriver insatser och ansvar

SIP svarar på frågan vem gör vad och när? I planen ska det framgå:

  • vilka insatser som behövs för att tillgodose individens behov
  • vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
  • vilka åtgärder som någon annan än kommunen eller regionen ska vidta
  • vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen

Överenskommelser och rutiner

Lagstiftningarna om SIP beskriver inte i detalj hur arbetet ska gå till. På många håll i landet finns särskilda överenskommelser och rutiner för hur verksamheter inom kommun eller region ska arbeta med SIP. Överenskommelserna kan till exempel reglera vilka som kan ta initiativ till SIP, vilka som kan delta i arbetet och hur samverkan ska ske. Ta reda på vilka överenskommelser och rutiner som gäller i din verksamhet.

Det finns även samverkansöverenskommelser för ett antal målgrupper där SIP ingår som kommuner och regioner är skyldiga att ingå enligt lag. Detta gäller följande målgrupper:

  • Personer med psykisk funktionsnedsättning
  • Personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar
  • Barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

SKR har tagit fram ett dokument som stödjer framtagande av dessa lagstadgade samverkansöverenskommelser.

Nytt om SIP

Brukarrevision ger förslag till vidareutveckling av SIP

(April 2022) Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län gav under år 2021 Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH) uppdraget att genomföra en brukarstyrd brukarrevision för barn och unga som medverkat i SIP. Syftet var att ta del av barn, unga och anhörigas kunskaper och erfarenheter, för att på så sätt bidra till gemensam kunskap som kan användas i vidareutvecklingen av SIP. Klicka här för att läsa mer.

Attentions vård- och stödrapport 2022: ”Väntat hela mitt liv på stöd”

(Mars 2022) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. I en vård- och stödenkät till sina vuxna medlemmar framkommer att det behövs bättre vård och stöd till personer med NPF både inom och mellan vård och socialtjänst. Av de svarande är det enbart 7 % som har erfarenhet av Samordnad individuell plan (SIP) och av dessa upplever hela 42 % ett missnöje med planen. Klicka här för att läsa mer.

Fler personer får stöd med samordning av en individuell plan

(December 2021) En betydligt högre andel personer med behov av samordnad vård och omsorg har uppgett att de fått en individuell plan som stöd för det, framgår av Myndigheten för vård-och omsorganalys rapport från 2021 ”Nära vård i sikte?”. Klicka här för att läsa mer.

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?