SIP – samordnad individuell plan
Personer som har behov av insatser och stöd från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan behöva samordning av insatser. Samordnad individuell plan, SIP, är ett verktyg som ska användas vid behov av samordning och som bidrar till ett helhetsperspektiv, delaktighet och avlastning för individen.
SIP är lagstiftat
I både socialtjänstlagen (2 kap. 7 § SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (16 kap. 4 § HSL) finns en bestämmelse om att kommunen och regionen ska upprätta en individuell plan när de bedömer att insatser behöver samordnas. I lagstiftningen används begreppet individuell plan, enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet ”samordnad individuell plan” användas synonymt med ”individuell plan enligt SoL och HSL”. Samordnad individuell plan benämns ofta SIP i dagligt tal.
Lagstiftningen om SIP gäller även privata utförare som kommun och region har avtal med. Lagarna beskriver vad en SIP ska innehålla.
🔗 Socialtjänstlagen (riksdagen.se)
🔗 Hälso- och sjukvårdslagen (riksdagen.se)
SIP och samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
I lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård finns SIP med som en central del. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av hög kvalitet för de som skrivs ut från slutenvård och behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den regionfinansierade öppna vården. SKR har tagit fram ett cirkulär som informerar om lagen.
🔗 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (riksdagen.se)
🔗 Cirkulär om lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SKR.se)
Viktiga komponenter vid samordnad individuell planering
Process
- SIP är en arbetsprocess som kan vara kortare eller längre utifrån den enskildes behov.
Bedöma behov av samordning
- Samordning kan behövas för alla oavsett ålder och behov och kan förebygga att behoven blir större och mer komplexa om den startar i ett tidigt skede.
Samtycke
- Då sekretessen bryts vid samordnad planering behövs alltid samtycke från den enskilde för att genomföra SIP.
Förplanering
- En planering av arbetet tillsammans med den enskilde ska starta så snart samtycke finns.
Delaktighet
- Den enskilde ska få möjlighet att delta i hela planeringsprocessen.
Planeringsmöte
- Ett möte genomförs med kallade deltagare. Mötet ska leda till planering av insatser.
Dokumentation
- De planerade insatserna ska dokumenteras i en plan.
Huvudansvarig
- Den huvudansvarige för planen ska utses på mötet och kan vara den som den enskilde önskar eller som den har mest kontakt med.
Uppföljning
- Planeringen ska alltid följas upp för att försäkra sig om att arbetet fungerar enligt planeringen.
Här kan du läsa mer om SIP-processen.
Överenskommelser och rutiner
Lagstiftningarna om SIP beskriver inte i detalj hur arbetet ska gå till. På många håll i landet finns särskilda överenskommelser och rutiner för hur verksamheter inom kommun eller region ska arbeta med SIP. Överenskommelserna kan till exempel reglera vilka som kan ta initiativ till SIP, vilka som kan delta i arbetet och hur samverkan ska ske. Ta reda på vilka överenskommelser och rutiner som gäller i din verksamhet.
Det finns även samverkansöverenskommelser för ett antal målgrupper där SIP ingår som kommuner och regioner är skyldiga att ingå enligt lag. SKR har tagit fram ett dokument som stödjer framtagande av dessa lagstadgade samverkansöverenskommelser.
