SIP för barn och unga
När barn behöver en SIP kan många olika organisationer behöva samverka: socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola. Även polisen och Försäkringskassan kan behöva delta.
När behövs en SIP?
Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en skyldighet att ta initiativ till SIP när de bedömer att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt hjälp och stöd. Det kan till exempel vara:
- När ett barn behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser samtidigt såsom skolan, socialtjänsten, LSS-verksamheten och barn- och ungdomspsykiatrin.
- När barnets vårdnadshavare lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter.
- Om en ungdom missbrukar.
- När ett barn inte går i skolan.
Barn och ungdomar som är placerade, asylsökande eller nyanlända behöver ofta hjälp från olika samhällsinstanser och kan därför ha god hjälp av en SIP.
Lyssna till barnets behov och önskemål
All planering kring SIP ska utgå från vad barnet behöver. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad. Familjen runt barnet har en viktig roll och behöver självklart vara delaktiga i planeringen.
Vilka kan involveras?
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är centrala i allt arbete med samordnad individuell plan, eftersom de har den juridiska vårdnaden fram till dess att barnet är 18 år. Ibland börjar SIP-arbetet med att det är vårdnadshavaren som vill ha en SIP. Vårdnadshavarnas behov och önskemål ska väga tungt i arbetet med planen.
Närstående
Närstående kan delta i SIP-arbetet om barnet och familjen vill det. Det kan till exempel vara släktingar, kompisar eller andra viktiga personer i familjens eller barnets liv.
Personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
SIP är till för att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna samordna sina insatser. Därför deltar alltid personal därifrån i arbetet.
Personal inom förskola, skola och andra verksamheter
Det finns inget som hindrar att förskolan eller skolan är med i arbetet med SIP, även om de inte omnämns i lagstiftningen. I många kommuner kan de ta initiativ till en SIP då man slutit regionala eller lokala överenskommelser om detta. Förutom förskola och skola kan även aktörer som polisen, Försäkringskassan, Statens institutionsstyrelse (SiS) eller andra verksamheter som är involverade i hur barnet har det, vara med i arbetet. I andra fall kan de kontakta en verksamhet inom socialtjänst eller hälso- och sjukvården, som sedan initierar arbetet om de bedömer att barnet behöver det.
Lokala överenskommelser beskriver SIP-arbetet
På många håll i landet finns särskilda överenskommelser för hur verksamheter inom kommunen eller regionen ska arbeta med SIP. Överenskommelserna kan till exempel beskriva vilka som kan ta initiativ till SIP, vilka som kan delta i arbetet och hur samverkan ska ske med till exempel skola och förskola. Ta reda på om det finns överenskommelser som gäller din verksamhet, och hur de i så fall ser ut.
Filmen Nadjas SIP
Filmen Nadjas SIP visar hur det går till när skolan, socialtjänsten och BUP gör en SIP tillsammans med Nadja och hennes mamma. Följ med på förmöte och SIP-möte.
Filmen om Alex som får en SIP
I filmen berättar Alex ur barnets perspektiv hur det är att få en SIP. Filmen finns textad på arabiska, somaliska, tigrinja, romani, dari, engelska och svenska.