SIP-process
Samordnad planering är en arbetsprocess som innehåller förplanering, planeringsmöte och uppföljning. Processen kan vara kortare eller längre. Personer med komplexa behov kan behöva en SIP under många år.
Viktiga komponenter vid samordnad individuell planering
Bedöma behovet av samordnad planering
- Samordning kan behövas för alla oavsett ålder och behov och kan förebygga att behoven blir större och mer komplexa om samverkan startar i ett tidigt skede. En bedömning av behovet av samordning görs när en person har insatser från flera verksamheter samtidigt.
- Målgrupper med komplexa behov bör alltid beaktas särskilt och har ofta behov av samordnad planering. Detta kan till exempel handla om personer med samsjuklighet, personer som står utanför arbetsmarknaden, barn och unga som är placerade utanför hemmet eller barn och unga som har neuropsykiatrisk problematik.
Samtycke
- För att starta ett samordningsarbete krävs alltid att den som det handlar om har gett sitt samtycke. Samtycket innefattar att syftet med den samordnade planeringen är tydligt och begripligt för den enskilde. Samtycket ska gälla specifikt för samordningen och vara tidsbegränsat. Ett samtycke kan återkallas när som helst.
Förplanering
- En planering av samordningsarbetet ska starta utan dröjsmål och tillsammans med den enskilde. Planeringen ska innehålla vilka frågor som ska tas upp på planeringsmötet och utifrån detta vilka som behöver delta på mötet. Efter förplaneringen skickas en kallelse/inbjudan till berörda.
Delaktighet
- Den enskilde ska få möjlighet att delta i hela planeringsprocessen. För att möjliggöra delaktighet kan ibland anpassningar behöva göras, till exempel var mötet ska äga rum, hur många som deltar och hur mötet genomförs. Detta gäller speciellt barn och unga men även vissa vuxna. Även närstående kan vara delaktiga om den enskilde vill det.
Planeringsmöte
- Ett möte genomförs med kallade deltagare. För att mötet ska bli av god kvalitet behöver det finnas någon som leder mötet och samtliga deltagare behöver förbereda sig. Individens behov ska vara i fokus. Se mer om SIP-möte.
Dokumentation
- Mötet ska leda till planering av insatser och dessa insatser ska dokumenteras i en plan. Planen ska vara tillgänglig för eller distribueras till de aktörer som är delaktiga i den samt för den enskilde.
- I planen ska det framgå:
- vilka insatser som behövs för att tillgodose individens behov
- vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
- vilka åtgärder som någon annan än kommunen eller regionen ska vidta
- vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
Huvudansvarig
- Den huvudansvarige för planen ska utses på mötet och kan vara den som den enskilde önskar eller som den har mest kontakt med. Den som är huvudansvarig har ansvaret att kalla till uppföljningsmöte och är någon som den enskilde kan vända sig till angående den gemensamma planeringen.
Uppföljning
- Planen ska alltid följas upp. Hur ofta detta behöver ske är en bedömning men inledningsvis kan tätare uppföljningar behöva ske för att försäkra sig om att arbetet fungerar enligt planeringen. Vid uppföljning kan det beslutas att SIP-planen ska fortsätta enligt tidigare planering, revideras eller avslutas. När samordningsbehov inte längre finns avslutas den samordnade planeringen.