Träff 4: Förebyggande närvaroarbete

Eftersom som frånvaro är en risk för mer frånvaro, är det en grundläggande uppgift i närvaroarbetet att tidigt upptäcka och agera på mönster för frånvaro.

Närvarorutiner kan hjälpa skolan att snabbt upptäcka frånvaro. De kan också bidra till att skolpersonalen är tydlig gentemot elever och vårdnadshavare kring skolans förväntningar på närvaro.

Risken för närvaroproblem är större hos elever med neuropsykiatriska diagnoser (NPF).

Pedagogik och bemötande som är baserat på förståelse för till exempel adhd, autism, dyslexi, språkstörning, särbegåvning eller svag teoretisk begåvning är förebyggande.

När det finns behov av extra anpassningar och särskilt stöd bör insatserna vara grundade på elevens behov. Inte på standardlösningar eller checklistor.

Oro och rädsla kan bero på flera saker. En otrygg skolmiljö där elever kränks kan bidra till känslorna. Därför är trygghetsskapande insatser avgörande.

En tydlig och tillgänglig lärmiljö kan också minska oro, särskilt för elever med NPF. Till exempel vid situationer som raster, att gå till och vara i matsalen, delta i grupparbeten och övergångar under skoldagen.

Specifika insatser för elever som upplever oro och rädsla kan vara:

• Att dela kunskap både med elever och lärare om vad oro och rädsla är och vad man kan göra för att förebygga eller hantera dessa känslor, tankar och beteenden.

• Lära ut studieteknik för att minska provrädsla.

• Ge lärare god kunskap om talrädsla, social ångest och hur man skapar gynnsamma förhållningssätt när elever ska redovisa inför andra.

En elev som har hamnat i konflikt med andra, kan vara orolig för att det ska hända igen och därför stanna hemma från skolan.

Träning av sociala färdigheter eller impulskontroll kan vara en insats för elever som har svårt i samspelet med kamrater.

För att minska skolk kan insatserna behöva riktas till en grupp av skolkande elever. Till exempel genom en rastvärd som hjälper eleverna in till lektionen efter rasterna.

Studie- och yrkesvägledning kan motivera till skolgång genom att visa på mål och möjligheter med utbildning.

Se över hur studie- och yrkesvägledare kan involveras i närvaroarbetet. Till exempel genom motiverande samtal med eleverna och i att bidra till frånvaroutredningar.

Elever som är unga omsorgsgivare och tar hand om vårdnadshavare med exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa har ofta ströfrånvaro. Skolan kan stötta dessa elever på flera sätt, till exempel:

• ge eleven tid och stöd att hämta i kapp missade lektioner och undervisning.
• informera om var unga omsorgsgivare kan få stöd och hjälp.

Det är till stor hjälp om skolpersonalen har kunskap om vad det innebär att vara ung omsorgsgivare.

I övergången från förskola till skola är det viktigt med en bra överlämning mellan bvc och elevhälsa.

Ju större kunskap om elevens behov och förutsättningar, desto bättre möjligheter att förebygga svårigheter och underlätta barnets fortsatta lärande.

Primärvården kan hjälpa barn och unga med besvär som till exempel stress, oro, sömnsvårigheter, ångest och utåtagerande beteende. Kunskap om primärvårdens uppdrag och hur vårdnadshavare kan söka stöd och hjälp för sina barn är en central del i elevhälsans arbete.

En stor del i den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft i juli 2025 handlar om att stärka socialtjänstens förebyggande roll och enklare nå ut med tidigt stöd. Elevhälsan kan samverka med socialtjänsten på flera sätt, till exempel genom att:

- Bjuda in fältassistenter och/eller representanter för socialtjänstens öppenvård till möten med vårdnadshavare och elever, där de berättar om sin verksamhet och vilket stöd barn, unga och vårdnadshavare kan få genom dem.

- Förmedla information till vårdnadshavare om vilka insatser socialtjänstens öppenvård kan erbjuda, till exempel föräldraskapstödsprogram som ABC och Komet.

För att säkerställa en obruten skolgång för barn som är placerade i familjehem, HVB eller SiS har modellen “Samverkan Socialtjänst Skola – obruten skolgång för barn och unga" (SAMS)  tagits fram. SAMS ska hjälpa skolan och socialtjänsten att samarbeta bättre med tydligare ansvarsfördelning.

Studier visar att organiserade fritidsaktiviteter kan förebygga eller minska skolfrånvaro hos barn och unga. Fritidsaktiviteter kan stärka självkänslan, skapa nya vänner och  ge en känsla av gemenskap, vilket kan underlätta för eleven att trivas i skolan.

Kultur- och fritidsförvaltningen kan liksom, föreningar, ideella verksamheter, samfund och näringslivet, bidra genom att bjudas in till skolan för att berätta om aktiviteter och hjälpa elever att hitta intressen och aktiviteter utanför skoltid.

Skolan kan samverka med polisen på flera sätt, till exempel genom att:

- Bjuda in till möten med vårdnadshavare och elever, till exempel för att prata om hur man kan göra elevernas vardag tryggare, både under skoltid och utanför. Skapa trygghet hos vårdnadshavare och kunskap om att skola och polis samarbetar för barnets bästa, informera om tecken på droganvändning och andra risker unga kan utsättas för.

- Se över möjligheterna till längre, trygghetsskapande samverkansprojekt tillsammans med polisen, till exempel MVP (Mentors in Violence Prevention) och Tåget. LÄNK

- Samverkan med polisen kan förebygga skolfrånvaro, men också kriminalitet. Barn och unga i organiserad brottslighet (BoB) är en satsning som samlar bland annat skola, polis, primärvård och socialtjänst lokalt och regionalt, i syfte att skapa ett sammanhållet arbete kring barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott. Skola Socialtjänst Polis Fritid (SSPF) är en samverkanstruktur med mål att barn och unga ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger. SIG (social insatsgrupp) innebär samverkan på röd nivå, där eleven har hög risk för fortsatt kriminalitet och allvarligt normbrytande beteende.

En del kommuner erbjuder ett koncept som kallas för "Skolan som arena". Där blir skolan en mötesplats för barn, unga och vuxna som bor och verkar i närområdet. Tillsammans med olika aktörer och organisationer som hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kultur- och fritidsföreningar, frivilligorganisationer, religiösa samfund, näringslivet, universitet och pensionärsorganisationer kan kostnadsfria aktiviteter utanför skoltid anordnas. Bland annat: 

- läxhjälp, 
- sociala aktiviteter, 
- sport och kultur.

Den övergripande målsättningen för skolan som arena är att bidra till att skapa jämlika uppväxtvillkor​. Det inkluderar delmål som att barn och unga:
- fullföljer sina studier.
- är delaktiga i frågor som rör dem.