Barn & unga

Länsövergripande satsningar

Länsövergripande utvecklingsarbete kring BUS och Samordnad individuell Plan (SIP)

Inom länet finns en regional samverkansstruktur sedan 2001 för samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt skolan i form av Regionala samrådet för barn i behov av särskilt stöd (BUSSAM). BUSSAM leds av en tjänstemannagrupp med representanter från de tre berörda verksamheterna (skolan, hälso- och sjukvård samt socialtjänsten) på central länsnivå. I varje kommun finns ”lokala” BUS-grupper som organiserar sig utifrån en överenskommelse som togs fram och godtogs av samtliga kommuner och Stockholms läns landsting år 2012 – ”Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS)”.

Läs mer om det länsövergripande arbetet om barn i behov av särskilt stöd och om de rutiner och överenskommelser som har tagits fram av BUSSAM.

Projektkansliet inom Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län (UPH) kommer under 2018 att ansvara för att driva ett länsövergripande utvecklingsarbete där de lokala BUS-grupperna besöks ute i länet för att stötta dem i det lokala utvecklingsarbetet kring BUS samt kring SIP. SIP står för Samordnad individuell plan och ska enligt lag erbjudas barn och unga om det finns behov av insatser från landstinget och socialtjänsten. Under mars 2018 börjar en projektledare som kommer att ansvara för denna insats.

Nationella Uppdrag Psykisk Hälsa samt BUSSAM har genom åren tagit fram mycket stödmaterial och filmer kring SIP. Av den anledningen kommer fokus för projektkansliet inom Uppdrag psykiska hälsa samt för BUSSAM de kommande åren framförallt vara att sprida den redan framtagna informationen.

Läs mer på nationella Uppdrag Psykisk Hälsas hemsida här  eller på Storsthlms hemsida samt på Vårdgivarguiden och 1177.

Här kan du testa SIP-kollen samt se statistik i länet och landet kring hur brukarna upplever ett SIP-möte.

Förutom det länsövergripande utvecklingsarbetet inom Uppdrag Psykisk Hälsa har Regeringen i mars 2017 gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan mellan elevhälsa, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Läs mer om uppdraget.

Regeringen har även i juli 2017 utsett en särskild utredare för stärkt elevhälsa. Läs mer.

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 26.

Kontaktperson
Agneta Åhlund
agneta.ahlund@storsthlm.se

(Uppdaterat 2018-02-27)

Förbättrad samverkan vid vårdnadshavares akuta sjukdom

Den länsövergripande analysen synliggör ett behov av att Stockholms läns landsting och kommunerna i länet tar fram gemensamma rutiner eller liknande när ambulanspersonal vid akuta situationer träffar på barn som närstående. Det kan exempelvis vara akuta situationer som att en vårdnadshavare avlider eller att en vårdnadshavare blir svårt sjuk, skadad eller okontaktbar. Projektkansliet leder denna insats tillsammans med en projektledare från FoUUi/Utbildningscenter, Södersjukhuset.

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 29.

Kontaktperson
Agneta Åhlund
agneta.ahlund@storsthlm.se

(Uppdaterat 2018-02-27)

Förbättrad samverkan kring nyfödda barn

På uppdrag av Stockholms läns landsting erbjuder Rosenlunds barnhälsovårdsteam (RBH) sedan 2014 tidiga stödinsatser för spädbarn i familjer där en eller bägge föräldrarna har en drogberoendesjukdom. Verksamheten är länsövergripande och ger individuellt anpassad barnhälsovård med frekventa besök i hemmet och på mottagningen under barnets första åtta månader. Ett särskilt barnhälsovårdsprogram har utvecklats för de frekventa hembesöken. Stor vikt läggs vid att stödja föräldrarna i att uppmärksamma barnens behov av kommunikation och samspel. Det finns ett behov att utveckla samverkan mellan teamet och de 26 kommunernas socialtjänster, vilket är en insats som ryms inom Uppdrag Psykisk Hälsa under 2018. Under mars 2018 börjar en projektledare som kommer att ansvara för denna insats.

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 30.

Kontaktperson
Agneta Åhlund
agneta.ahlund@storsthlm.se

(Uppdaterat 2018-02-27)

Länsövergripande utvecklingsarbete kring problematisk skolfrånvaro

Det finns i länet ett behov av att minska den problematiska skolfrånvaron. Det länsövergripande utvecklingsarbetet kring den problematiska skolfrånvaron är en av de största satsningarna som görs inom Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län.

Läs mer om satsningen samt i  handlingsplanen på sidan 32.

Länsövergripande utvecklingsarbete kring stöd till barn som anhöriga/barn som närstående

Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i Stockholms län har pågående arbete kring anhörigstöd och barn som närstående. I nuläget är det dock svårt att få en bild av i vilken omfattning det finns anhörigstöd för olika målgrupper samt enligt vilka metoder anhörigstöd bedrivs inom länet. Här kommer det göras ett länsövergripande utvecklingsarbete under senare delen av 2018.

Barn som anhöriga/barn som närstående är en målgrupp som riskerar psykisk ohälsa. Det finns bra stöd och effektiva metoder att arbeta med för att på olika sätt stötta målgruppen barn som anhöriga/barn som närstående.

Nationellt kunskapscentrum för anhöriga – NKA – bedriver ett effektivt arbeta med att sprida information om bra metoder. På deras hemsida har de samlat bra information och även länkar till andra hemsidor där barn som anhöriga uppmärksammas: Tips på metoder och modeller för stöd i arbetet med barn som anhöriga finns här

Läs mer om landstingets arbete med barn som närstående.

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 34.

(Uppdaterat 2018-02-27)

Förbättrad samverkan kring ensamkommande barn med missbruk i länet

Den länsövergripande analysen 2017 uppmärksammade att missbruket bland ensamkommande barn och unga upp till och med 21 år verkade ha ökat. Även Regeringen uppmärksammade detta och under maj 2017 gav Regeringen därför Folkhälsomyndigheten samt Socialstyrelsen ett uppdrag att fram till december 2017 göra en nationell kartläggning kring omfattningen och typen av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Den nationella kartläggningen visade att det finns tecken på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar, att den psykiska ohälsan är omfattande i grupperna och att det är viktigt med förebyggande insatser. Kartläggningen visade även att det inte går att säga generellt att narkotikaanvändning skulle vara vanligare bland ensamkommande ungdomar än bland andra. Men på en del orter finns uttalade problem, och några av de aktörer som intervjuats i fokusgrupper betraktar utvecklingen som oroande. 

Läs om den nationella kartläggningen och rapporten här

Projektkansliet inom Uppdrag Psykisk Hälsa har följt det nationella uppdraget kring kartläggningen och fortsätter nu att utreda om ett länsövergripande samverkansarbete ska påbörjas under 2018 för att förebygga att missbruket bland de ensamkommande barnen ökar.

PID – Preventiva Insatser mot Droger – är ett projekt som har drivits av Malmö Stad med finansiering från Länsstyrelsen Skåne. PID pågick 2015-2016 och startade utifrån ett behov av att öka kompetensen kring missbruk för de som i sitt arbete möter ensamkommande barn och unga. Inom PID togs en handbok fram som stöd för alla som i sitt arbete möter ensamkommande barn och unga.

Läs mer om PID och klicka dig fram till handboken på PID:s hemsida.

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 35.

(Uppdaterat 2018-02-27)

Länsövergripande utvecklingsarbete kring ”första linjen” inom kommun och landsting

Med ”första linjen” avses den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker.

Det finns behov av att i länet diskutera och ta fram en tydlig struktur för ”första linjen” inom kommunerna och landstinget. Projektkansliet ska under senare delen av 2018 diskutera förutsättningar lokalt och regionalt i lämpliga nätverk för att ta ett gemensamt grepp kring samsyn om begreppet första linjen inom socialtjänst, elevhälsa och sjukvård och föra dialog inför eventuellt fortsatt utvecklingsarbete.

Läs mer om första linjen på Nationella Uppdrag Psykisk Hälsas hemsida här

Första linje boken är ett arbetsmaterial framtaget för att driva på diskussionen om första linjens innehåll i syfte att ge barn och unga snabb tillgång till likvärdiga och bra insatser vid tidiga tecken på, eller risk för, psykisk ohälsa

Läs mer om tilläggsuppdraget Barn och unga med psykisk ohälsa – Vårdval Stockholm.
Ta del av uppföljningen första linjen psykisk ohälsa barn och unga.

Exempel på landstingsverksamheter som har tilläggsuppdrag och samordnat uppdraget med kommunen:

Gustavsbergs vårdcentral – Hamnen

Boo vårdcentral – Horisonten

Fisksätra vårdcentral – Bryggan

Läs mer om satsningen i handlingsplanen på sidan 38.

(Uppdaterat 2018-02-27)

Tips på metoder, verktyg och stöd

Hembesöksprogram

Ett av regeringens mål under mandatperioden är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att uppnå detta behöver alla som drabbas av psykisk ohälsa få tillgång till en jämlik, tillgänglig, god och säker vård och omsorg i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Analyserna av den psykiska hälsan i Stockholms län visar att det finns ojämlikheter i hälsa utifrån var i länet man bor samt om man tillhör någon utsatt grupp/riskgrupp. Hembesöksprogram har utvecklats och testats inom två områden inom länet, dels i stadsdelen Rinkeby, dels i Södertälje kommun. I hembesöksprogrammen ingår att barnhälsovården erbjuder sex hembesök tillsammans med socialtjänsten under barnets första levnadsår. Då det idag finns få metoder som är utvärderade och som dessutom visar sig vara effektiva i ett förebyggande och främjande syfte, är detta en metod som föreslås spridas till fler områden i länet. Under 2018 kommer fler barnavårdscentraler i länet att kunna ansöka om extra medel för att komma igång med hembesöksprogram.

Även Regeringen vill öka tillgängligheten till barnhälsovården under 2018. SKL och staten har därför träffat en överenskommelse om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården. Syftet är att nå ut till barn och familjer som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation, med sämre hälsa och tandhälsa och lägre vaccinationstäckning, och att bidra till en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Överenskommelsen för 2018 omfattar totalt 122 miljoner kronor (nationellt), varav 120 miljoner fördelas till landstingen. Målsättningen är att träffa liknande överenskommelser för 2019 och 2020. Läs mer om överenskommelsen här.

Läs mer om hembesöksprogram i handlingsplanen på sidan 41, samt i slutrapporten: Utökat hembesöksprogram för förstagångsföräldrar – slutrapport utvärdering 2017.

(Uppdaterat 2018-02-27)

Länsstyrelsens stöd i det förebyggande arbetet

Länsstyrelsen Stockholm har lyssnat till kommunernas behov av ett mer samordnat stöd i det förebyggande arbetet och lanserar ett Preventionspaket som spänner över flera områden såsom ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak), våld i nära relationer, föräldraskapsstöd, integration mm. Förhoppningen är att Länsstyrelsens stöd till kommunerna ska leda till att det främjande och förebyggande arbetet till barn, unga och deras föräldrar utvecklas, och att insatserna särskilt kommer nyanlända och asylsökande till del. Kontakta Länsstyrelsen Stockholm för mer information!

Läs även mer på Preventionspaketets hemsida.

RFSU & Våga vara viktig (VVV)

Framtid Stockholm (Socialförvaltningen i Stockholms stad) och RFSU Stockholm har i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län utvecklat ett utbildningskoncept för professionella som arbetar i ungdomars omsorgsmiljö. Konceptet består av två delar där den ena delen, Våga vara viktig, syftar till att ge personal i ungdomars bondemiljö goda möjligheter att vara de viktiga vuxna som kan ge omsorg och stärka viktiga skyddsfaktorer samt minska risken för problemutveckling. Den andra delen handlar om sexualundervisning genom metodmaterialet Sexualundervisning på lättare svenska. Materialet syftar till att ge kunskap om kroppen och sexualitet samt ge möjligheter till reflektion över normer, rättigheter, relationer och ömsesidighet.

Utbildningens olika delar har utvärderats av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och Splitvision research med goda resultat. Läs rapporterna på www.preventionspaketet.se.

Kontakt
Stina Stomberg Lundin
stina.stromberg.lundin@rfsu.se

PAX

PAX i skolan är ett hälsofrämjande skolprogram som bygger på en internationellt beforskad modell framtagen för att skapa studiero och trygghet i klassrummet. Under 2016 har materialet anpassats till svenska förutsättningar med goda resultat. Rapporten kan laddas ner i sin helhet här eller i en kortversion.
Översättning, kulturanpassning och forskning har utförts i samarbete med Karolinska Institutet, med finansiering av Länsstyrelsen i Stockholm och Folkhälsomyndigheten.
Läs mer på www.paxiskolan.se.

Föräldraskapsstöd genom Länsstyrelsen

Länsstyrelserna ska under åren 2018–2021 stödja kommuner, landsting, regioner och andra föräldraskapsstödjande aktörer i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar med barn upp till 18 år i respektive län. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshindersperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas. Länsstyrelsen i Örebro län ska stödja och samordna arbetet.

Utgångspunkten är regeringens satsning ”Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla”. Strategin revideras just nu och en ny version väntas komma ut under våren 2018. Syftet med regeringens satsning är att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den nationella strategin är tänkt att:

  • inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap
  • vara ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.

(Uppdaterat 2018-02-27)

Föräldraskap i Sverige

Föräldraskap i Sverige är ett material som tagits fram av Socialförvaltningen i Stockholms stad i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län samt flera kommuner och civilsamhällesorganisationer. Materialet innehåller samhällsinformation till utrikesfödda föräldrar och ges under cirka fyra gruppträffar. Syftet är att ge föräldrarna relevant information genom dialog och utifrån behov. Träffarna syftar även till att informera om och ge bättre förutsättningar för deltagande i befintliga föräldrastödsprogram som erbjuds i kommunen.

Utbildning kommer ges 2018 av PLUS-enheten på Socialförvaltningen i Stockholms stad.
E-post: plus@stockholm.se

Läs mer om ovanstående i handlingsplanen på sidan 43.

En plattform för professionella kring föräldraskapsstöd

iPsykologi är en sida knuten till Avdelningen för psykologi på Karolinska institutet. Här kan du läsa om föräldrastödsprogram som Komet, ABC, föräldrawebben med flera. Målet med insatserna är stärka relationer, öka välmående samt att förebygga psykiska och sociala problem.

www.ipsykologi.se

Elevhälsoportalen

Elevhälsoportalen stödjer skolor att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolmiljön. Här får skolans personal tillgång till digitala verktyg och material för att utveckla ett hälsofrämjande arbete som bygger på vetenskaplig grund. Elevhälsoportalen finns tillgänglig som ett kostnadsfritt stöd för alla förskolors och grundskolors hälsoarbete genom Stockholms läns landsting.

Skolmiljön är viktig för elevernas hälsa och är en förutsättning för lärande. Den ska vara hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan betonas att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet ska dessutom vara evidensbaserat (bygga på vetenskaplig grund) och omfatta insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. En förutsättning för detta är att skolledningen, elevhälsan och lärarna får information om effektiva metoder och arbetar tillsammans. Elevhälsoportalen är tänkt att ge inspiration och skapa möjligheter för detta arbete.

På elevhälsoportalen finns aktuell forskning om hälsofrämjande, strukturella insatser i skolmiljön indelade i olika hälsoområden. Syftet är att skolan med hjälp av materialet och verktygen på ett enkelt sätt ska kunna planera, genomföra och utvärdera insatserna efter behov, som en del av sitt strategiska hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Elevhälsoportalen är utvecklad av experter och forskare inom hälsofrämjande arbete för barn och unga på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) samt Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL).

Läs mer på www.elevhalsoportalen.se
Läs mer i handlingsplanen på sid 47

Youth Aware of Mental health – YAM

YAM – är en hälsofrämjande och preventiv insats som pågår i delar av länet med syftet att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos skolelever.

Läs mer här samt i handlingsplanen på sid 53.

Hälsokommunikatörer för nyanlända unga och unga vuxna

Det befintliga folkhälsoarbetet i länet med hälsokommunikation som riktar sig till nyanlända flyktingar behöver förstärkas då många nyanlända visar tecken på hög psykisk ohälsa samtidigt som det finns en låg kunskap om var det går att få hjälp. Många nyanlända har erfarenheter av svåra trauman och en del även av tortyr. För många nyanlända är psykisk sjukdom och psykiatriskt hjälpsökande mycket stigmatiserande. Det behövs en förstärkning av hälskommunikationsinsatser för att:

  • Motverka stigma kring psykisk sjukdom bland nyanlända och asylsökande
  • Ge redskap och kunskap kring att särskilja migrationsstress från psykisk sjukdom
  • Ge kunskap kring hur och vad det finns för hjälp i vården vid psykisk sjukdom samt tortyrskador.

Tolv kommuner i länet har idag (augusti 2017) ett avtal med landstinget som ger tillåtelse att anlita hälsokommunikatörer. Landstinget finansierar även 12 timmars hälsokommunikation till alla nyanlända med uppehållstillstånd genom den obligatoriska samhällsorienteringen samt hälsokommunikation till ungdomar, såväl asylsökande som de med uppehållstillstånd. Under 2017 förstärktes hälsokommunikationssatsningen genom statliga stimulansmedel.

Läs mer om hälsokommunikation på Transkulturellt centrums hemsida.

Se filmen om hälsokommunikatörernas arbete.

Samt i handlingsplanen på sid 49.

Förbättrat samarbete kring ensamkommande barn som försvinner

Ensamkommande pojkar och flickor som försvinner ur myndigheternas mottagningsarbete löper stor risk att exploateras. De hamnar helt utanför samhällets skyddsnät och lever en mycket osäker tillvaro. Barns försvinnande är ett komplext samhällsproblem som berör många aktörer. Det är en utmaning som vi måste lösa tillsammans. För att öka skyddet runt de ensamkommande barnen behöver de som möter barnen i sina verksamheter bättre samordna sina insatser. Ingen enskild myndighet eller organisation kan skydda barnen på egen hand.

För att främja en länsgemensam samverkan har ett nätverk av aktörer, under ledning av Länsstyrelsen Stockholm, sedan våren 2015 arbetat fram konkreta arbetssätt, verktyg och checklistor. Dessa finns samlade i samverkansplanen ”Att samverka kring ensamkommande barn som försvinner. Arbetssätt och rutiner i Stockholms län 2017–2018”.
Samverkansplanen behöver nu spridas i länet!

Läs mer på Länsstyrelsen Stockholms hemsida

Läs mer i handlingsplanen på sidan 50.

Lokal samverkan kring unga vuxna som varken arbetar eller studerar

Enligt den insamling av indikatorer som nationella Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL har gjort nationellt, så framgår att cirka 1 av 10 av eleverna som går ut grundskolan inom Stockholms län inte är behöriga att påbörja ett yrkesprogram efter högstadiet. Likaså är det cirka 1 av 10 av unga vuxna mellan 17–24 år i länet som varken arbetar eller studerar. En del av dessa unga tillhör utsatta grupper och en del av dem har även psykisk ohälsa.

Samverkan kan behöva förstärkas kring denna målgrupp. Samordningsförbunden i vårt län driver flera effektiva insatser för att stötta målgruppen. Läs mer på: http://www.finsamstockholm.se/

Samverkan kan behövas mellan flera olika verksamheter inom kommunerna såsom skola, socialförvaltning, kommunala aktivitetsansvaret, vuxenutbildning med flera. Samverkan behövs också med bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vuxenpsykiatrin, ideella organisationer och näringslivet. Patient-, brukar- och anhörigorganisationer behöver vara delaktiga i planering av insatser. Här kan förslagsvis stimulansmedel användas till insatser som att anställa case managers, coacher, kvalificerade kontaktpersoner eller liknande.

Läs mer i handlingsplanen på sidan 55.

Tips till lokal satsning på den psykiska hälsan hos barn och unga i utsatta områden

Ett av regeringens mål under mandatperioden är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att uppnå detta behöver alla som drabbas av psykisk ohälsa få tillgång till en jämlik, tillgänglig, god och säker vård och omsorg i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Analyserna av den psykiska hälsan i Stockholms län visar att det finns ojämlikheter i hälsa utifrån var i länet man bor samt om man tillhör någon utsatt grupp/riskgrupp.

Det är viktigt att satsa extra medel och resurser i form av insatser i utsatta områden under de närmsta åren, för att vända den negativa trenden. Här nedan ges förslag till insatser som kommuner och landsting kan välja att satsa stimulansmedel eller andra medel på för att förbättra den psykiska hälsan hos barn, unga och unga vuxna i dessa områden. För att vända utvecklingen i utsatta områden behöver fler än kommuner och landsting samverka, däribland civilsamhället, idrottsrörelsen, andra organisationer och myndigheter samt näringslivet.

Här nämns exempel på metoder och arbetssätt som med fördel kan spridas i länet:

  • Hembesöksprogram – läs mer i handlingsplanen på sid 41 eller här ovan på sidan.
  • Förskolan har positiva effekter både på barns psykiska hälsa och på deras senare studieresultat i både språk och matematik. Läs mer här om vikten av förskola.
  • TiNK, Trygg i Norrtälje kommun, samverkar med alla förvaltningar i kommunen, polisen, föreningar, företag, myndigheter, kyrkor och samfund. Syftet är att samordna, leda och utveckla Norrtälje kommuns drog- och brottsförebyggande trygghetsarbete. http://www.norrtalje.se/trygg
  • Föräldraskapsstöd i form av exempelvis metoder som ABC och Komet. Läs mer på www.ipsykologi.se
  • Botkyrka kommun är bland de första i landet med att arbeta utifrån det våldsförebyggande programmet Mentors in Violence Prevention (MVP). Läs mer om metoden Mentors in Violence Prevention (MVP) i Botkyrka kommun som visat sig ha goda resultat och som utvärderats av Statens skolverk (återrapportering till Regeringen april 2018).

Läs mer i handlingsplanen på sidan 55.

Tips på metoder för att barn och unga ska röra på sig mer

Statistik visar att barn och unga rör på sig för lite idag. Forskning visar att fysisk aktivitet är främjande för den psykiska hälsan. Om fler barn rörde på sig mer, skulle fler kunna bibehålla den psykiska hälsan. Att i tidig ålder grundlägga en vana att röra på sig, främjar hälsan på sikt.

Mat och fysisk aktivitet är avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Övervikt och fetma har bland barn ökat kraftigt de senaste 20 åren vilket är särskilt problematiskt då det idag är vanligt att barns övervikt kvarstår i vuxen ålder. Övervikt och fetma är oroande eftersom det ökar risken för många allvarliga sjukdomar som bland annat cancer och diabetes.

Att främja hälsa och samtidigt förebygga övervikt i förskolan handlar i huvudsak om att ge barnen vanan av att äta hälsosamt och att leka ute i friska luften varje dag. Metoden ”Friska barn” har utvecklats för att stödja förskolans arbete med att främja bra mat- och rörelsevanor, och därmed även att förebygga övervikt. Friska barn ger stöd för ett målinriktat arbete i enlighet med förskolans läroplan och kravet på näringsriktiga måltider i förskolan.

Läs mer om metoden Friska barn på Folkhälsoguidens hemsida

Samlad information om psykisk ohälsa, ADHD, ensamkommande barn med mera på Kunskapsguiden

Kunskapsguiden vänder sig till dig som arbetar inom området. Kunskapsguiden samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer. Klicka på länkarna nedan för att komma direkt till:

Barn och unga

ADHD

Ensamkommande barn

HBTQ

Kunskapsguiden samlar webbutbildningar från olika aktörer som kan stödja verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst att underlätta tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap. Utbildningarna är öppna och tillgängliga för alla men vänder sig ofta till specifika yrkesgrupper utifrån olika ämnesområden

Tips till analysarbete och mätningar

Här finns statistik för analyser och handlingsplaner.

Verktyg, stöd och metoder

Här finns tips till hur man tar fram analyser och handlingsplaner

Genombrott.nu – verktyg för förbättringsarbete

Folkhälsokollen (tar lite tid att starta denna sida så vänta en stund)

Länkar till Uppdrag Psykisk Hälsa/SKL och dokument:

Helhetsperspektiv på barns och ungas hälsa -Tvärsektoriella politiska arenor.

Barns och ungas hälsa i Sverige – En beskrivning av nuläget.

Skydds- och riskfaktorer

Checklista för politiker och andra verksamhetsutvecklare.

Indikatorer 2017 och sammanställningarna för kommuner och landsting

Barns och ungas röster – unga med erfarenheter av tidiga insatser

Goda exempel i länet

Här samlar vi goda exempel från länet vad gäller metoder och insatser kring barn och unga. Kontakta gärna projektkansliet om ni vill lyfta ett gott exempel vad gäller barn och unga.

FINSAM

FINSAM – Finansiell samordning mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och kommunerna. I Stockholms län finns sju samordningsförbund som omfattar totalt 15 kommuner. Förbunden finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser för att minska sjukskrivningar och arbetslöshet.  Läs mer om de sju samordningsförbunden och om de insatser som de driver här finsamstockholm.se

TiNK

TiNK, Trygg i Norrtälje kommun, samverkar med alla förvaltningar i kommunen, polisen, föreningar, företag, myndigheter, kyrkor och samfund. Syftet är att samordna, leda och utveckla Norrtälje kommuns drog- och brottsförebyggande trygghetsarbete. http://www.norrtalje.se/trygg

Mentors in Violens Prevention (MVP) – Botkyrka kommun

Botkyrka kommun är bland de första i landet med att arbeta utifrån det våldsförebyggande programmet Mentors in Violence Prevention (MVP). Läs mer om metoden Mentors in Violence Prevention (MVP) i Botkyrka kommun som visat sig ha goda resultat och som utvärderats av Statens skolverk (återrapportering till Regeringen april 2018).

Ökad service till unga vuxna med behov av stöd – Nacka kommun

Under 2017 pågår pilotprojektet Case Manager som servicefunktion för unga vuxna. De som är 18-30 år med en komplex livssituation kan nu snabbare få hjälp med information, råd eller vård- och stödsamordning.

Detta är en insats för de som snabbt behöver få stöd och lotsas till rätt hjälp utan att behöva ansöka hos Socialtjänsten. Med tidig hjälp ökar möjligheterna att förebygga psykisk ohälsa eller andra försvårande hälsotillstånd.b

– Projektet syftar till att öka kommunens service till unga vuxna som har en komplex livssituation, berättar Elisabeth Folin, projektledare. Några kan behöva råd eller information om vart man vänder sig, andra kan behöva en mer omfattande vård och stödsamordning.

Hjälpen riktar sig främst till de med:

  • psykisk ohälsa
  • beroendeproblematik
  • neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • samsjuklighet (två eller fler sjukdomstillstånd samtidigt)
  • behov av hjälp med samordning av insatser mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri, försäkringskassa och andra myndigheter

De som vänder sig hit behöver inte ha en utredd diagnos eller kontakt med psykiatrin för att höra av sig. Elisabeth guidar vidare för det stöd som behövs eller hjälper till att samordna flera insatser. Tjänsten vänder sig också till anhöriga till någon som har behov av hjälp.

Kontaktperson: elisabeth.folin@nacka.se

Nacka: https://www.nacka.se/nyheter-start/2017/02/okad-service-till-unga-vuxna-med-behov-av-stod/

Spring i benen – en satsning inom Stockholms stads skolor

Den 13 december 2017 klubbade Stockholms utbildningsnämnd ”Spring i benen”. Spring i benen är Stockholm stads satsning för att stödja Stockholms grundskolor i arbetet med att öka elevernas fysiska aktivitet under skoldagen. Inom tre år skall alla elever i Stockholms grundskolor ha minst 60 minuters rörelse varje dag. Läs mer här

Fritid i centrum – Stockholms stad

Ett projekt som har påbörjats inom Uppdrag Psykisk Hälsa men som ligger inom budget inför 2018 vilket innebär att arbetssättet kommer att spridas i hela staden. Inom Uppdrag Psykisk Hälsa finns Fritid i centrum på tre stadsdelsförvaltningar. Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Enskede Årsta Vantör. Tanken med projektet är att skolan är ingången för alla barn och ungdomar i staden och bidrar till normalisering och inkludering i barnets tillvaro. En fritidslots har anställt på respektive stadsdelsförvaltning och har sin förankring på en skola och fritidsgård. Fritidslotsen ska samordna och utveckla aktiviteter som arrangeras och drivs av kommunala verksamheter, näringsliv och civila samhället. Genom att knyta aktiviteter direkt till skolan kan barn och ungdomar prova på i anslutning till skolan, i lokaler som de känner sig trygga i. Det finns en önskan från professionella om att dessa aktiviteter ska kunna erbjudas för alla elever på skolan för att skapa en normaliseringsprocess och sammanhang där alla har möjlighet att delta.  I dessa projekt samverkar bland annat idrottsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen.

Kontaktpersoner malin.fornander@stockholm.se och emma.fredriksson@stockholm.se

SIP-samordnare barn och unga – Stockholms stad

SIP är ett verktyg för samverkan och ett sätt att både tillgodose behov av samordning, komplexa vård- och omsorgsbehov och öka delaktigheten hos den enskilde. Samverkan är svårt och ska användas när det behövs för att den enskildes behov ska kunna tillgodoses. I Sthlms stad har såväl stadsdelarna som de lokala BUS-grupperna vittnat om att det finns hinder för att i praktiken implementera SIP som syn- och arbetssätt. Bl a nämns hög arbetsbelastning och prioriteringsproblem, skilda kulturer och oklara förväntningar mellan huvudmän, ingen tydlig koppling mellan BUS och praktiskt SIP-arbete, stor personalomsättning och svårt att bevara kunskap om SIP och samverkan, omfattande administration etc. Sthlms stad har därför initierat en satsning på lokala SIP-samordnare knutna till stadens åtta BUS-områden. SIP-samordnaren har både i uppdrag att inventera vilka aktörer som verkar lokalt och på vilken nivå av stöd, säkerställa att SIP-arbetet bedrivs på ett rättssäkert och brukarfokuserat sätt samt att vara en resurs för BUS-gruppen med att formulera mål och gemensamma aktiviteter, ta fram ändamålsenliga rutiner för SIP-arbetet, etc. Fem av åtta SIP-samordnare är på plats och ytterligare två rekryteras just nu. Allt eftersom SIP-arbetet blir en naturlig del i ordinarie handläggningen väntas SIP-samordnarens roll övergå i en strategisk roll, och verka inom alla delar av individ- och familjeomsorgen lokalt.

Kontaktpersoner elin.fischer@stockholm.se och emma.fredriksson@stockholm.se

Uppsökande arbete – Ungdomsmottagningar Stockholm stad

Två Ungdomsmottagnings-kuratorer har anställts i Farsta och Skärholmen. Tanken är att de ska verka i miljöer där unga befinner sig samt ha ett extra fokus på att fånga upp ensamkommande barn och unga. Hypotesen är att ensamkommande unga som mår dåligt inte söker upp Ungdomsmottagningar i den utsträckning som kanske skulle behövas, och att fler arenor behövs för att fånga upp psykisk ohälsa i målgruppen.

Kontaktpersoner elin.fischer@stockholm.se och emma.fredriksson@stockholm.se

Nya arbetssätt ger ökad livskvalitet för unga vuxna i Ekerö kommun

Inom socialtjänsten pågår projektet Samordnat stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som startade i september 2016 och ska pågå i tre år. Målgruppen är unga vuxna, mellan 18 och 35 år, och målet är att skapa bättre livskvalitet och ett mer självständigt liv. Läs om projektet här.

Kontaktperson
Heidi Siirak Aronsson
Projektledare
08-124 57 335
heidi.aronsson@ekero.se

Frivilliga organisationer

Maskrosbarn finns till för dem som har en förälder som dricker för mycket, tar droger eller mår psykisk dåligt.
maskrosbarn.org

Många barn har en familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård. Bufff är en organisation som arbetar för att förbättra villkoren och ge stöd till barn.  När en familjemedlem blir gripen av polisen kan hela familjen behöva stöd. Bufff finns här för alla familjemedlemmarna. Många som jobbar hos oss har också själva haft en familjemedlem i fängelse.
bufff.nu

Min Stora Dag är en rikstäckande organisationen som gör skillnad för barn och unga med allvarliga sjukdomar/diagnoser i Sverige
minstoradag.org

Mind är en ideell förening som arbetar för psykisk hälsa och stödjer människor i kris.
mind.se

Tilia är en ideell organisation för ungas psykiska hälsa. De vänder sig till alla oavsett könsidentitet. De arbetar med ungas röster i fokus, både i stödjande och påverkande arbete.
foreningentilia.se

Hjärnkoll synliggör den psykiska ohälsan i arbetslivet. Ett arbetslivskoncept för att bidra till att medarbetare och chefer kan bli bättre rustade och mer inspirerade till att förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Särskilt utbildade Hjärnkollsambassadörer erbjuder föreläsningar riktade mot chefer och kollegor om psykisk ohälsa i arbetslivet.
nsph.se/hjarnkoll

Se filmen Våga prata om psykisk ohälsa.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga – för ett anhörigvänligt samhälle.
anhoriga.se

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden
suicidezero.se

Riksförbundet för social och mental hälsa – RSMH
rsmh.se

Attention – intresseorganisationen för personer med NPF, anhöriga och yrkesverksamma.
attention.se

Andra verksamheter

Nationell samordnare inom psykisk hälsa
samordnarepsykiskhalsa.se

Folkhälsoguiden, Stockholms läns landsting
folkhalsoguiden.se/amnesomraden/psykisk-halsa

Origo Stockholm – ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld
origostockholm.se

Egalia – Egalia är ett fritidshäng för unga som funderar kring homo-, bi- och/eller transgrejer. Egalia har öppet varje måndag och torsdag mellan klockan 17.00-20.00, och finns på Sveavägen 59.