Barnrättsbaserad SIP: ett pilotprojekt för att stärka barn och ungas delaktighet

Hur kan samordnade individuella planer (SIP) bli ett tydligare stöd för barnet? Barnrättskonsulterna har genomfört ett pilotprojekt tillsammans med kommunerna Haninge, Huddinge och Täby, finansierat av samverkansstrukturen i Stockholms län. Målet var att stärka barnets delaktighet, inflytande och rättigheter i SIP genom processtöd.

– Det räcker inte att bjuda in barnet till ett SIP-möte. Delaktighet handlar om hela processen, från förberedelser till uppföljning och att vi vuxna är beredda att förändra vårt sätt att arbeta, säger Emma Fagerstrand, Barnrättskonsulterna.

Första steget i projektet genomfördes under 2023 och handlade om att skapa förståelse för vad det innebär att arbeta barnrättsbaserat med fokus på barnet som rättighetsbärare. Delaktighet är en bärande del och inom ramen för projektet intervjuade Maskrosbarn sex ungdomar med egen erfarenhet av SIP.

Deras berättelser var samstämmiga:

• Syftet med mötet var ofta oklart.
• Många vuxna deltog, men få lyssnade. Ibland var de vuxna osams under mötet.
• Det var mest de vuxna som pratade.
• De fick ingen återkoppling – “vad händer sen?”

”Jag tittar på alla där och tänker – ni kunde ha räddat mig, och ni gjorde inte det.”

– Det här är ett citat som stannat kvar hos mig från intervjuerna med unga. Det säger något om hur stort det här är för barnet, och hur viktigt det är att vi genomför SIP utifrån barnets perspektiv och rättigheter, säger Emma Fagerstrand.

Från insikt till förändrade arbetssätt

Under 2024 gick projektet in i nästa fas för att omsätta insikterna i praktiskt förändringsarbete. Haninge och Täby bildade tvärarbetsgrupper med representanter från bland annat socialtjänst, skola, habilitering, BUP och BUMM. Tillsammans kartlade de nuläget och började förändra sina arbetssätt i praktiken.

– Vi tittade på allt från hur kallelsen till barnet är formulerad och hur vi pratar med barnet, till hur vi skapar trygghet i mötesrummet och återkopplar till barnet efteråt. Det är i detaljerna som ett barnrättsbaserat synsätt får fäste, säger Emma Fagerstrand.

Två konkreta resultat:

• Täby har tagit fram en broschyr som steg för steg hjälper verksamheter att förbereda, genomföra och följa upp SIP tillsammans med barnet. Fokus ligger på att göra barnet delaktigt i hela processen, inte bara i mötesrummet.
• Haninge har tagit fram en utvärderingsenkät som barnet får svara på efter SIP. Enkäten är anpassad efter ålder och förmåga, med bildstöd och enkla frågor om barnets upplevelse före, under och efter mötet.

300 personer utbildade i barnrättsbaserat synsätt

Parallellt med förändringsarbetet i den egna verksamheten har över 300 medarbetare och chefer deltagit i utbildningar om barnrätt och delaktighet. Fokus har varit att förstå vad det innebär att se barnet som rättighetsbärare, inte bara mottagare av stöd.

– När vi börjar se barn som rättighetsbärare och inte bara som mottagare av insatser, påverkar det hur vi uttrycker oss, vilka frågor vi ställer och hur vi möter barnet. Det blir ett perspektivskifte för många, säger Emma Fagerstrand.

Under arbetets gång lyfte flera deltagare att de egna tankemönstren hade utmanats, framför allt kring språk, bemötande och förväntningar. En modell som användes i utbildningen är “Barnrättshissen”. Den beskriver hur arbetet med barnets rättigheter kan ta kliv från grundläggande kunskap till handling i vardagen.

Barnrättshissen

Använd Barnrättshissen som ett verktyg för att säkerställa att både verksamhet och beslut genomsyras av ett barnrättsbaserat synsätt.

Gemensam grund för förändring

Processtödet har gett medarbetare och chefer en gemensam grund att stå på i den fortsatta utvecklingen mot ett mer barnrättsbaserat arbetssätt.  Samtidigt pekar de på att flera hinder fortfarande står i vägen för att synsätt verkligen ska få fäste:

• Brist på tid och resurser i verksamheterna.
• Otydlig ansvarsfördelning mellan samverkansparterna.
• Få strukturerade forum för samverkan, särskilt inför SIP.

– Deltagarna lyfte till exempel behovet av fler tillfällen att prata tillsammans inför ett SIP-möte, där praktiska frågor kan lösas utan att barnet behöver vara med, säger Emma Fagerstrand.

Nästa steg

Pilotprojektet avslutades våren 2025, men arbetet lever vidare i Haninge och Täby genom konkreta verktyg som till exempel:

• Checklista för barnrättsbaserad SIP
• Informationsmaterial till barn
• Utvärderingsenkät riktad till barn, testad och utvecklad tillsammans med verksamheter, barnpsykologer och Maskrosbarn.
• Utbildningsunderlag för medarbetare och chefer.

– Nu har de ett gemensamt språk, vilja till förändring och en praktisk verktygslåda. Många vittnar om att de har börjat tänka annorlunda, med barnet i fokus. Det är där förändringen börjar, säger Emma Fagerstrand.

Rapporter

Pilotprojektet sammanfattas i två rapporter som du kan ta del av längre ner på sidan.