Alla brottas med samma utmaningar
Vintern 2020/21 genomförde Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län en förstudie för att kartlägga hur kommunerna i regionen arbetar med uppföljning av skolfrånvaro. Under en workshop i slutet av september träffades yrkesverksamma från 23 kommuner för att ta del av och diskutera resultaten.
– Vi brottas alla med samma utmaningar. Hur kan vi jobba mer framgångsrikt för att främja skolnärvaro och förebygga frånvaro? Genom att träffas, ta del av förstudiens resultat och dela lärdomar med varandra tar vi både med oss nya idéer och får bekräftelse i det egna arbetssättet, säger Gabriella Dahlberg, chef för barn- och elevhälsa. Lidingö stad.
Ett hinder för samverkan mellan kommunerna som lyfts både i förstudien och diskussionerna är att det saknas en gemensam definition av vad som är ”problematisk skolfrånvaro”. Kommunerna använder både olika sätt för att registrera och för att analysera frånvaro.
-All frånvaro, även den giltiga, är problematisk. Barn som ofta är frånvarande i förskolan har oftast högre skolfrånvaro än andra. Vi behöver ta fram rutiner för att främja närvaro och följa upp frånvaro längre ner i åldrarna. En gemensam definition skulle underlätta samverkan mellan olika kommuner, säger Ulrika Strandberg, chef för lärande- och kulturförvaltningen, Lidingö stad och representant för styrgruppen i Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län.
Gemensamma utmaningar
Deltagarna delades in i mindre grupper, där olika frågeställningar utifrån förstudien togs upp. Skolverkets roll återkom i de flesta gruppsamtalen: hur kan vi få med dem i ett övergripande arbete kring definitioner och mallar för att bättre kunna analysera och jämföra frånvarostatistik mellan olika kommuner?
Tillgängligt lärande och en tillgänglig lärmiljö menade många var nycklar till ett framgångsrikt arbete för att främja skolnärvaro, istället för att fokusera på det enskilda barnet och eventuella diagnoser.
-För oss var det inte rätt arbetssätt för oss att utgå från en diagnos. Om vi i stället skapar en skolmiljö som riktar in sig på tillgängligt lärande kommer fler elever, både med och utan NPF, att kunna erbjudas individuella åtgärder. Individuella åtgärder behövs eftersom det inte finns någon generell lösning att ta till för att få barn att vilja vara i skolan, samtidigt som vi vet att skolnärvaro är den främsta skyddsfaktorn för att främja psykisk hälsa, säger Marie Truedsson, förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Sundbybergs stad.
Flera kommuner söker efter bättre samverkansmodeller mellan bland annat skola, elevhälsa, BUP och socialtjänst.
Förstudien sätter ljuset på kraften och viljan att samverka
Intresset för fler länsgemensamma satsningar på främjande av skolnärvaro och förbättrad uppföljning av frånvaro är stort bland de medverkande kommunerna. De tre områden lyfts som mest relevanta att arbeta vidare utifrån är att:
- Ta fram metodstöd för genomförande av systematiska analyser av frånvaro på gruppnivå.
- Jämföra frånvarostatistik mellan kommuner i Stockholms län.
- Ta fram en gemensam definition av problematisk skolfrånvaro.
Även en fortsatt dialog mellan kommunerna och olika verksamhetsutövare efterfrågas.
Det fortsatta arbetet
Workshopen avslutades med att grupperna delade sina önskemål om det fortsatta arbetet framåt. Fortsatt dialog och kunskapsutbyte i regionala forum är ett tydligt behov för att slippa ”uppfinna hjulet” själva. Ju fler som lyfter frågan om skolnärvaro i olika sammanhang, desto större möjlighet att den får en tydligare plats på agendan både regionalt och nationellt.
Ta del av förstudien “Uppföljning av skolfrånvaro i Stockholms län”, läs mer om uppdraget och följ det fortsatta arbetet kring frågan här på hemsidan.
Om du har frågor kring förstudien, kontakta Maja Hagström eller Nina Mautner Granath.
