Resultat och exempel från kommuner
Enligt en nationell kartläggning från Skolinspektionen från 2021 har 34 procent av alla nior en frånvaro på minst 15 procent. Seminarieserien ”Att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro” vänder sig till medarbetare i skolan, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och andra verksamheter. Hittills har 13 kommuner och stadsdelar träffats för att ta del av den senaste forskningen, reflektera över närvarofrågan, diskutera utmaningar och möjligheter samt sätta ramarna för fortsatt, lokal samverkan. Resultatet presenteras i en sammanfattande rapport tillsammans med exempel på hur den egna verksamheten kan använda sig av metoden.
För drygt två år sedan gav Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län Ifous i uppdrag att ta fram ett processtöd för samverkan baserat på den ständigt aktuella frågan om närvaro i skolan. Det resulterade i en seminarieserie på tre tillfällen tillsammans med en expert, under ledning av en processledare. Seminarieserien bekostas av länsgemensamma stimulansmedel för psykisk hälsa och syftar till att främja skolnärvaro, förebygga frånvaro och utveckla samverkan på flera nivåer och mellan olika roller och aktörer.
— Vi valde att använda oss av metoden ”lärande i dialog” när vi tog fram den här seminarieserien. Ett verktyg som kopplar samman teori och praktik samtidigt som teorier, begrepp och praktiska erfarenheter lyfts in och bearbetas i gruppdiskussioner och samtal tillsammans med experter. Just kombinationen av att utgå från egna erfarenheter och bolla med varandra och en expert är det som gör metoden framgångsrik, säger Henrik Hamilton, processledare Ifous.
En av förutsättningarna för att metoden ska ge resultat är att medarbetare med både strategiska och operativa roller och från olika verksamheter deltar för att fördjupa sin samverkan och tillsammans hitta tänkbara arbetssätt och metoder framåt. Alla diskussioner utgår från kommunens egna utmaningar och förutsättningar.
— Det händer något när man träffas och diskuterar en gemensam utmaning. Särskilt när en expert finns med som bollplank. Någon som deltagarna kan testa sina tankar och idéer tillsammans med, samtidigt som alla får en gemensam kunskapsgrund. Det kan vara svårt att hitta tid att sitta ner, reflektera och lyssna på varandra och de olika verksamheternas utgångspunkter – nu får man både bättre insyn i hur andra arbetar och nya nätverk på köpet, säger Henrik.
Varje seminarietillfälle har ett tydligt fokusområde: den senaste forskningen kring skolnärvaro, hur man kan utreda närvaroproblem i skolan respektive samverkan och samordnat stöd. Men även om utgångsläget för alla kommuner är det samma är varje seminarium unikt.
— Beroende på hur långt man har kommit i sitt arbete handlar diskussionerna om olika saker. En del har tagit fram tydliga handlingsplaner och rutiner, men inte riktigt förankrat dem i hela verksamheten. Andra funderar på hur man involverar föräldrar/vårdnadshavare bättre för att tillsammans kunna stötta en elev tillbaka till skolan. Ett par har inte påbörjat ett mer övergripande, strukturellt angreppssätt utan fastnar lätt i att prata om den enskilda eleven. Min uppfattning, något som också bekräftas i de enkäter och intervjuer vi har gjort med deltagare och huvudmän efteråt, är att metoden bidrar positivt oavsett utgångsläge, säger Henrik.
Alla deltagande kommuner och stadsdelar bjöds även in till ett uppföljande erfarenhetsutbyte mitten av maj 2022 i syfte att dela kunskap, arbetssätt och erfarenheter över kommungränserna.
Att använda seminarier som metod för kunskap och kompetensutbyte
I rapporten ”Verksamhetsöverskridande seminarier för stärkt samverkan” sammanfattar Ifous tankarna bakom metoden, ger exempel och delar med sig av lärdomar från de seminarieserier som genomfördes hösten 2020 – våren 2022. Rapporten är tänkt att fungera som ett stöd för kommuner och regioner som vill använda sig metoden i stort, inte enbart i skolnärvarofrämjande syfte.
— Närvarofrämjande arbete är angeläget för flera olika aktörer och medarbetare. Många lösningar finns just i skärningspunkten mellan olika ansvarsområden. Vår förhoppning är att både genomgång och exempel ska inspirera fler kommuner och stadsdelar att använda sig av den här metoden i komplexa frågor som kräver större samverkan. Just nu genomför FoU Nordväst en uppföljning av processtödet som kommer att bidra med mer kunskap på området, säger Maja Hagström, projektledare Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län.
