Exempel och metoder barnrättsbaserad SIP

Ett barnrättsbaserat arbetssätt gör barn delaktiga på riktigt. Här hittar du exempel, metoder och reflektioner från pilotprojektet Barnrättsbaserad SIP.

Trots att barnkonventionen är svensk lag fattas fortfarande många beslut utan att barn och unga får komma till tals, särskilt de yngre, barn med funktionsnedsättningar och barn i utsatta livssituationer.

På följande sidor kan du följa hur Barnrättskonsulterna har arbetat för att lyfta barnrättsperspektivet i SIP tillsammans med medarbetare och chefer i kommunerna Haninge och Täby.

Arbetet följer fyra teman:

• Barn är olika, därför gör vi olika: om att möta varje barn som en unik individ.
• Ett beslut om ett barn är ett beslut tillsammans med ett barn: om delaktighet och inflytande.
• Kunskap och rättigheter vägleder: om att sätta barnets rättigheter först.
• Vi gör det tillsammans, med fokus på barnet: om samverkan bortom stuprören.

Statistik och erfarenheter

Barns rättigheter kränks varje dag, det visar både statistik och barns egna erfarenheter enligt Barnrättskonsulterna.

• Nästan hälften av alla barn i skolan uppger att de blivit kränkta.

• Barn tvingas ibland leva med föräldrar som utövar våld.

• Skolmiljön är i många fall inte anpassad för barn med neuropsykiatriska diagnoser.

När vuxna inte lyssnar

När vuxna inte lyssnar, tar in barnets perspektiv eller pratar om barnet i stället för med, blir barnet ett objekt snarare än ett subjekt. Det kan upplevas som kränkande, osynliggörande, och till och med vara skadligt. I ett SIP-möte blir det här tydligt när vuxna pratar om barnet som om det inte vore där, eller när barnet sitter ensam mitt emot en grupp vuxna som bestämmer.

Vuxna ansvarar för perspektivskiftet

Det är lätt att prata om barn i generella termer och beskriva dem som “spralliga”, “nyfikna” eller “lata”. Generaliseringar riskerar att missa den enskilda individens behov. Samtidigt har barndomen länge betraktats som ett bristtillstånd, ett vänteläge innan man ”blir” vuxen. Med det synsättet blir barnet ett objekt för omsorg, snarare än ett subjekt med egna rättigheter. Barn beskrivs ofta som framtiden, men det glöms lätt bort att de finns här och nu.

Ett barnrättsbaserat synsätt bygger på att barnet är ett subjekt och en individ att samarbeta med, inte någon man fattar beslut om över huvudet på.

Att arbeta barnrättsbaserat

Genom att se barnet som en individ med egna rättigheter förändras också handlingarna:

• Frågor ersätter antaganden.

• Förståelse för det enskilda barnets behov går före generella föreställningar om barn.

• Processer och beslut formas för att barnet ska kunna förstå, påverka och känna sig tryggt.

Det är här ett barnrättsbaserat arbetssätt börjar. Inte i regler, utan i relationer. I vardagens beslut, möten och bemötanden. I hur vi vuxna lyssnar, inkluderar och visar respekt.