Järfälla kommun arbetar mer systematiserat med skolnärvaro

Under de senaste två åren har Järfälla kommun gjort en stor satsning för att arbeta om och förfina rutinerna och uppföljningen av skolfrånvaro. Skillnaden mot hur det var tidigare är framför allt att arbetet är mer systematiserat, med tydliga analyser och uppföljningar genom hela kedjan. Samtidigt har samverkan mellan olika aktörer ökat.

Mattias Blomgren, verksamhetschef kvalitet och utveckling i Järfälla kommun, berättar om arbetet och planerna framåt:

Vad har hänt på området skolnärvaro i Järfälla kommun under de senaste åren?

— Sedan december 2021 arbetar en skoljuridisk utredare enbart med frågan om skolnärvaro hos oss på avdelningen för kvalitet och utveckling. Vi har gått igenom våra rutiner och presenterade dessa för rektorerna i samband med att höstterminen startade. Materialet var efterlängtat! Rektorerna återkopplade bland annat att det känns skönt att inte vara ensam om att jobba praktiskt med frågan, utan att man ingår i ett sammanhang.

Vad är den största skillnaden mot hur ni har arbetat tidigare?

— Vi har sett över vad vi vill analysera och bryter ner orsaken till frånvaron för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att öka sin närvaro. Vilka förändringar kan man behöva göra på organisationsnivå? I gruppen? För eleven och föräldrarna?

När Mattias jobbade som ungdomsbehandlare i början av 2000-talet träffade han många unga som inte gick eller hade gått i skolan. Ofta fick han höra av andra vuxna att de här ungarna ”inte ville gå” eller ”inte passade in”. Men när han frågade barnen själva svarade så gott som alla att det var deras högsta dröm att gå i skolan. Sedan dess har Mattias arbetat med frågor som rör skolnärvaro i flera olika roller.

Vilken är den största skillnaden mot hur det var för 20 år sedan?

— Sorgligt nog är skolfrånvaro fortfarande ett jättestort problem. Skillnaden är att vi inte längre accepterar att eleverna är frånvarande! Vi arbetar mer systematiskt med frågan och det finns en större förståelse för barn och unga som mår dåligt. Nu behöver vi bli bättre på att så tidigt som möjligt analysera orsaken bakom frånvaron för att hitta rätt insats direkt.

Vad tror du att det kan bero på att det är så svårt att ”lösa” utmaningen med frånvaro?

— Det är många faktorer som spelar in och det gör frågan komplex. Dels handlar det om hur skolan är organiserad och synen på vilken roll skolan ska ha. Skolvärlden följer ju utvecklingen i samhället i stort. Ansvarsfrågan — vem ansvarar för vad? När, och inte minst — hur?

På vilket sätt kan ni som jobbar i förvaltningen stötta rektorer och skolpersonal?

— Ofta är de vi möter ganska uppgivna, de ”har verkligen gjort allt”. Men när vi till exempel frågar ”har ni testat att…?” eller ”kan ni göra så här…?” brukar de flesta komma vidare ett steg till. Vår roll i skolan är att aldrig ge upp! Vi kan aldrig släppa en elev och det finns, nästan, alltid något vi kan göra.

Vad är det viktigaste du tog med dig från seminarieserien om att öka skolnärvaro och motverka skolfrånvaro?

— Diskussionerna tillsammans med andra verksamheter och professioner! Här i Järfälla har det till exempel lett till möten med socialtjänsten, både om vad vi kan göra tillsammans och i våra olika roller för att stötta eleverna. Det känns hoppfullt inför framtiden.

Det är svårare att få till samverkan med regionen. Varken BUP eller BUMM finns längre i kommunen och det påverkar möjligheten till lokal samverkan. Jag hoppas att det ska fungera bättre tillsammans med första linjen, när deras organisation har kommit på plats ordentligt.

Till sist, vad är det som får dig att fortsätta jobba för att öka skolnärvaron?

— Att det fortfarande finns så mycket vi kan och behöver göra! Vi sjösätter många saker, men kan alltid bli bättre på det vi gör, och det driver mig. Lösningen är inte någon enskild metod eller insats, utan kräver systematiskt arbete, som hela tiden vidareutvecklas och förfinas.