Erfarenhetsutbyte: Skolnärvaro 2022 och framåt

Under en intensiv eftermiddag i maj 2022 samlades deltagare i seminarieserien ”Främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro” för att ta del av den senaste forskningen på området. Syftet var att inspirera till det fortsatta arbetet framåt och dela med sig av insikter och erfarenheter med kollegor från andra kommuner och stadsdelar.

Seminariet inleddes med dyster statistik från Skolverket: cirka en kvarts miljon grundskoleelever hade minst 15 % frånvaro (giltig och ogiltig) och mer än fem procent hade över 30 % frånvaro hösten 2020.
– Statistiken är osäker, hälften av huvudmännen uppgav att de inte känner till de exakta närvarosiffrorna. Barn som är helt frånvarande eller som har anpassad skola tas inte ens med. Troligen är siffrorna alltså långt högre än så här, säger Malin Gren Landell, forskare och psykolog, och som håller i dagens föreläsning.

Stöd i det fortsatta arbetet med att främja närvaro

Malin lyfter fem områden som man behöver arbeta med framöver för att vända trenden:

• Använd närvarodata proaktivt

Forskning från bland annat USA visar att proaktiv användning av närvarodata är ett viktigt verktyg i arbetet att främja närvaro. Detta har bland annat lett till införandet av ett ”early warning system” i många skolor och en betydligt större medvetenhet om problemet och dess konsekvenser hos politiker.

– Vi vet att runt 10 – 15 % frånvaro är en ’tipping point’ och att det är en tydlig signal att man behöver göra något. Så här långt har det inte funnits nationell statistik i Sverige. Något som faktiskt krävs – både för utvärdering av insatser, utveckling av skolan där huvudmän, kommuner och stat samverkar och som underlag för det egna främjande och förebyggande arbetet. Nu ligger äntligen ett förslag i riksdagen om att närvarodata ska registreras och delas på nationell nivå, säger Malin. Hon betonar att delning av närvarodata inte handlar om att jämföra sig med andra, utan om att utgå från den egna skolans och kommunens mål och jämföra hur det går över tid. Det är inte en tävling, utan ett tillfälle att lära av varandra.

• Efter pandemin

Elevfrånvaron i grundskolan under pandemin uppskattas kosta 5.9 miljarder i framtida produktionsbortfall enligt en uppskattning av IFAU.

– Även om vi inte vet om siffran stämmer, är det viktigt att vi till exempel identifierar vilka elever som har behov av stödjande och/eller reparerande insatser och jobba in en generell närvarovana hos barn och unga. Även föreningslivet har märkt av att barn inte återkommit till sina fritidsaktiviteter efter pandemin. Här måste vi jobba tillsammans: skola, civilsamhälle, föräldrar och släkt. Att vara med i ett socialt sammanhang, vara närvarande är viktigt, säger Malin.

• Holistiskt arbete 0-20 år

Närvarofrämjande arbete börjar redan i förskolan, där man bland annat tränar socialt, språkligt och på att ”komma i väg” till samma plats varje dag. Frånvaro i låg ålder följer ofta barnet vidare under skolgången och leder till sämre skolprestationer.

– Vi kanske behöver utbilda föräldrar när barnen börjar i förskoleklass? Informera om att frånvaro redan här kan påverka barnets mående och möjlighet att gå ut skolan med fullständiga betyg, menar Malin.

Att prata om olika yrken och vad barnet kan göra ”när hen blir stor” är en annan viktig sak, och inte minst något som föräldrar och släktingar bör tänka på för att vidga barnets bild av vad man kan utbilda sig till och göra i livet.

• Stöd och behandling

Mobbning som i förlängningen leder till ångest och/eller depression, en NPF-diagnos, bristande föräldrastöd eller att barnet axlar rollen som omsorgsgivare i familjen är exempel på orsaker och som kan leda till både kortare, fragmenterad och mer långvarig frånvaro. Stöd och behandling behöver därför anpassas utifrån elevens behov. Är det samtal med en familjebehandlare, medicin mot depression, KBT-behandling eller kanske att någon från elevhälsoteamet som hämtar eleven hemma varje morgon som behövs?

– Glöm inte att rusta både barn, vårdnadshavare och skolpersonal när en elev som har varit frånvarande en längre tid ska komma tillbaka till skolan! Vad ska jag säga till klassen? Hur ska jag stötta som förälder? Har jag tillräcklig kunskap om psykisk ohälsa för att möta eleven på rätt nivå? Bjud gärna in andra vuxna som barnet umgås med efter skolan, till exempel idrottsledare och fritidspersonal för att prata om hur de också kan stötta närvaron i sina aktiviteter, säger Malin.

Forskning visar att arbetet kan komma längre om man till exempel:

• Arbetar med en grupp elever, inte bara med enskilda barn.
• Stärker föräldrakontakten.
• Tidigt stärker skolanknytningen – gör skolan meningsfull.
• Samverkar med polis och fältare.

Samtidigt, först

Föreläsningen avslutades med uppmaningen:

”Samtidigt, först! Om alla samverkande aktörer agerar tidigt, tjänar alla tid. Chanserna att eleven ökar sin skolnärvaro är betydligt större!

Läs mer om arbetet med att främja skolnärvaro

Nationell kartläggning av elevfrånvaro 2021:10 – Skolverket

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94

Nulägesrapport Örebro läns arbete för närvaro i skolan 2021 – i rapporten undersöks bland annat närvarorutiner, metoder och insatser som tillhandahålls, hur skolor samverkar med externa aktörer, kommunernas systematiska arbete och huruvida politiska mål finns uppsatta.

Rätt stöd i rätt tid – en studie av studieavbrottsförebyggande insatser– en studie av Forte och Europeiska socialfonden (ESF).

Back2school – psykologisk intervention för elever med problematisk skolfrånvaro, utarbetad i Gullspångs kommun.