Varför mår unga som de gör?

Våren 2021 tog kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm initiativ till en fördjupad kartläggning av den psykiska ohälsan bland unga. Syftet var att ta reda på vad som ligger bakom Stockholmsenkätens resultat genom djupintervjuer med unga kommuninvånare. Detta resulterade i den sammanfattande rapporten ”Varför mår unga som de gör? En enkät- och intervjustudie av unga i årskurs 9” och fyra kommunspecifika rapporter som du kan ta del av här.

Rapporten drar slutsatsen att utbredningen av psykisk ohälsa bland unga är relativt omfattande, att det ofta rör sig om psykosomatisk ohälsa men att besvären sällan är djupgående. De viktigaste risk- och skyddsfaktorerna är skolmiljön, relationen till föräldrar/vårdnadshavare och till kompisar. Stress – både i form av prestationskrav i skolan, bilden av det ”perfekta utseendet” i sociala medier och kompistryck, bidrar starkt till hur unga mår.

– Vår bedömning är att främjande och förebyggande insatser kopplat till stress, skolmiljön och de ungas närmaste relationer bör ge störst effekt. Bedömningen bygger både på kvantitativa data från Skolenkäten och kvalitativa data från djupintervjuer med 40 niondeklassare, säger Håkan Leifman, Merkantik, och en av rapportförfattarna.

De unga som intervjuats ger själva förslag på insatser, bland annat att alla barn och unga ska bjudas in till ett samtal med skolkuratorn en gång per termin så att det blir mer naturligt att gå dit och att ingen ska känna sig utpekad. De lyfter också att skolpersonalen kan göra mycket för att minska stressen, till exempel planera så att flera prov inte hamnar samma vecka och lyssna in hur unga mår. Rapportförfattarna delar också med sig av initiativ som kan påverka ungas mående både i skolan, på fritiden och hemma.

Uppdraget finansieras av de fyra kommunerna och av Storsthlm med hjälp av de länsgemensamma stimulansmedlen från överenskommelsen psykisk hälsa och suicidprevention 2021–2022.

I rapporten redogör författarna Håkan Leifman och Anna Wärngård för generella resultat, erfarenheter och stegen de tog i processen att ta fram studien. Förhoppningen är att denna kunskap kan tas vidare av andra kommuner, inte minst de som planerar att göra liknande, lokala kartläggningar av ungdomars psykiska hälsa.
– Den här studien är gjord i fyra relativt homogena och socioekonomiskt starka kommuner. Det vore spännande att se om resultatet blir det samma om man i stället tittar på hur unga mår i mer socioekonomiskt utsatta kommuner och jämföra vad som skiljer respektive förenar, avslutar Håkan.

Förutom rapporten där resultaten för alla fyra kommunerna beskrivs kan du även ta del av de separata kommunrapporterna för Danderyd, Täby och Vaxholms stad och en sammanfattande presentation som är framtagen av Fyrklöverkommunerna.