Kompetenshöjande dagar för nära tusen medarbetare inom skolan

För fjärde året i rad anordnades NPF-skoldagarna i Aula Medica vid Karolinska i Solna. Under de två dagarna fick pedagoger, skolledare och personal inom elevhälsan ta del av verktyg och tankesätt för att bättre förstå elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Bild på publikhavet under NPF-skoldagarna 2018.
Bild från NPF-skoldagarna 2018.

Bakom NPF-skoldagarna står KIND, Karolinska Institutets kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning om NPF. Under 2016 gjorde de en kartläggning av hur skolpersonal uppfattar sina möjligheter att bemöta och undervisa elever med NPF. Resultatet visade tydligt att kompetenshöjande insatser behövdes i hur denna grupp, som är överrepresenterad vad gäller långvarig skolfrånvaro, kan bemötas. Drygt 500 av deltagarna under NPF-skoldagarna hade fått möjlighet att delta inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholm län.

Ifrågasätt metoden – inte eleven
En av tre föreläsare under de två dagarna var Bo Hejlskov Elvén, neurospykolog som jobbat med beteendeproblem inom skola, vård och omsorg i många år och varit en del i utvecklingen av lågaffektivt bemötande som introducerades som metod i Sverige 2006. Hans huvudbudskap under dagen var glasklart: Det är aldrig eleven det är fel på, det är metoderna vi använder.
– När blir något ett problem? Jo, när vi har brist på metod. Vad tror ni är lättast att ändra på: elevens beteende eller personalens metod?, sa Bo för att tydliggöra sin poäng.

Han menade att utgångspunkten alltid måste vara att sträva efter bättre metoder när problem uppstår. På så sätt kan vi ta ansvar för situationen och därigenom också påverka den.
– Vi har en skola i Sverige som ska göra plats för alla. Om vi då säger ”nej, den här personen måste vara någon annanstans” säger vi egentligen att vi inte kan göra vårt jobb. Det är skolans uppgift att skapa en fungerande miljö för individen, sa Bo från Aula Medicas scen.

Norrtälje kommun satsar stort
En kommun som satsat stort på att öka kunskapen kring skolungdomar med NPF är Norrtälje. Anna-Lena Hansson, specialpedagog och elevhälsosamordnare, och Cecilia Evans, ställföreträdande rektor på Långsjöskolan samt Rånäs skola, var två av många representanter från Norrtälje på plats.
– Det här är en påminnelse om varför vi gör vad vi gör. Det hjälper oss att även visa på forskning som stödjer vår satsning, inte bara vår intuition, konstaterade Anna-Lena om varför det är viktigt att vara på plats under NPF-skoldagarna.

Norrtäljes satsning har pågått i drygt ett och ett halvt år. Första steget var att genomföra kompetenshöjande insatser för rektorer och personal genom föreläsningar och skolbesök. Syftet med satsningen är att all personal ska ha grundläggande förståelse och kunskap om barns och elevers olika perceptuella och kognitiva förutsättningar. Genom större förståelse för hur det är att leva med NPF som ung kan anpassningar av både organisation och lärmiljö göras på lämpligt sätt.
I år jobbar all skol- och förskolepersonal i Norrtälje med ett studiepaket från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, en gång i veckan. Det ska både höja kompetensen och underlätta samarbete kring frågorna. Målet är tydligt:
– Alla skolor ska ha en god kännedom om detta. Det ska inte vara någon skillnad på skolorna, alla elever ska ha samma möjlighet att utvecklas, sa Cecilia.
– Och förhoppningsvis leder det i sin tur till minskad långvarig skolfrånvaro, fortsatte Anna-Lena.

Nytt förhållningssätt är grunden
Både Anna-Lena och Cecilia beskriver förändringen som ett nytt förhållningssätt. Att hitta anpassade lösningar utifrån individens behov ska vara normen, inte undantaget. Och längs vägen på sin resa har de kunnat samla på sig många viktiga lärdomar.
– I början trodde jag att anpassningen av den fysiska miljön var det viktigaste. Men nu vet jag att det är tankesättet som är helt avgörande, konstaterade Cecilia.
– Förändringar tar tid. Det handlar inte bara om elever med NPF, utan om hela skolan. Mår dessa barn bra mår alla bra och acceptansen ökar, sa Anna-Lena.

Anna-Lena beskriver Långsjöskolans arbetssätt som ett nära samarbete mellan pedagoger, kurator och, när nödvändigt, skolsköterskor. När information om elever med hög frånvaro kommer in görs en gemensam kartläggning utifrån psykosociala faktorer. Sedan påbörjas ett metodiskt arbete för att hitta nycklarna till att vända trenden.
– Får vi komma in snabbt lyckas vi ofta få dem tillbaka till skolnärvaro. Ju längre de är hemma desto svårare blir det. Ofta hittar man en nyckel att börja med och en annan vid nästa uppföljning. Allt kommer inte på en gång, sa hon.

Föreläsaren Bo Hejlskov Elvén gav Norrtäljes synsätt rätt i sin avslutning av dagen.
– Vi måste ha alla specialverktyg vi kan komma att behöva. Alla metoder som funkar måste vi kunna så att vi kan anpassa det efter både den som ska använda det och individen som ska ta emot, avslutade han.