I Huddinge ska ingen falla mellan stolarna

Den uppsökande verksamheten på Biståndskansliet i Huddinge kommun når ut till vuxna med psykisk ohälsa som själva inte tar kontakt med samhällets stödfunktioner.

Carolina Pettersson och Martin Novak, uppsökare i Huddinge kommun.

Redan 2013 konstaterades att en uppsökande verksamhet mot vuxna med psykisk ohälsa behövdes för att komplettera socialtjänstens övriga verksamheter riktade mot personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sara Zechel, utvecklingsledare på social- och äldreomsorgsförvaltningen, ledde därför en kartläggning för att se över situationen.

– Kartläggningen visade att många av ärendena som aktualiserades på grund av psykisk ohälsa ofta krävde egen motivation eller lång tids kontakt innan det resulterade i något. Vi behövde jobba mer uppsökande och motiverande, konstaterar hon.

Uppsökarna – ”hjälpen till hjälpen”
2016 drog därför ett projekt igång. Den uppsökande verksamheten på Biståndskansliet vänder sig till vuxna med långvarig psykisk ohälsa som kan behöva hjälp av samhället men som av olika anledningar inte söker det själv. För att hitta personerna anställdes två uppsökare, Carolina Pettersson och Martin Novak. De jobbar med att informera, motivera och hjälpa personerna de möter och beskriver sig själva som ”hjälpen till hjälpen”. Men hur hittar man egentligen de individer som står utanför samhället och är i behov av stöd? Martin förklarar:

– Den vanligaste vägen är att någon i deras närhet kontaktar oss. Det kan vara polisen, kyrkan, hyresvärden eller en anhörig. När vi väl har identifierat personen skickar vi först ett brev, sen ringer vi och till sist gör vi ett hembesök.

Bygger upp förtroendet
Att jobba med kännedomen om den uppsökande verksamheten har varit en viktig del i deras arbete. Carolina berättar att de har varit och träffat många aktörer i kommunen; allt från polisen till de lokala biblioteken. Genom att göra sig kända för de som kommer i kontakt med personerna har antalet ärenden kunnat växa i stadig takt. Sedan starten har nästan 100 personer haft kontakt med uppsökarna.

När det inledande arbetet är klart och första kontakten är upprättad kan Carolina och Martins börja fokusera på personens utveckling. I många fall kan det handla om att återuppbygga ett förtroende för samhällsfunktioner, ibland handlar det om att bara vara en trygg guide genom myndighetsdjungeln.

– Ett vanligt problem är att man vill få ordning och reda i lägenheten. Då kan vi börja med att städa bort saker från spisen så att personen kan laga mat. Sen rensar vi tillsammans matbordet för att ha någonstans att sitta. Efter ett tag börjar tanken om att ta emot boendestöd gro, säger Martin som ett exempel på hur relationen och förtroendet ofta växer fram.

Flexibilitet och långsiktighet
Deras arbete bygger på ett flexibelt arbetssätt. Ett hembesök fungerar lika bra som en promenad i parken och för de som vill ha hjälp med sina myndighetskontakter kan uppsökarna finnas med som stöd. När personen känner sig trygg nog är uppsökarna med och lotsar in till exempel boendestödjare eller hemtjänst i lagom takt.

– Om inte vi hade gjort arbetet, vem hade gjort det då? Det känns bra att kunna vara där och stötta när man känner att vi verkligen gör nytta, säger Carolina.

Det långsiktiga arbetet är precis vad som saknades innan 2016, menar Sara. När personen själv inte ville ta emot den hjälp som erbjöds fanns inte utrymme för att sätta igång en lång motivationsprocess. Med den uppsökande verksamheten finns nu möjligheten att göra skillnad för fler.

– Nu vet vi att vi når fler personer som både behöver och har rätt till samhällets stöd. Vi trodde mycket på verksamheten när vi startade den – nu när vi ser resultaten tror vi ännu mer på den, avslutar hon.