Gediget grundarbete bäddar för framgång

I Lidingö stad har man gjort sin satsning på psykisk hälsa från grunden, från kartläggning till konkreta projektplaner. Med kontinuerlig delaktighet från verksamheten finns nu möjlighet att skapa goda resultat.

Lidingöbron. Fotograf: Jan Ainali, licens under CC BY-SA 3.0

I januari 2017 beslutade Lidingö stad att påbörja arbetet med att ta fram lokala handlingsplaner för psykisk hälsa. För att lägga grunden till planerna fanns redan de regionala handlingsplanerna som tagits fram i samverkan mellan Storsthlm och SLL, men kommunen planerade även för en kartläggning av bland annat verksamheternas eget arbete med psykisk hälsa, vad de såg för behov hos sina målgrupper och vilka riskfaktorer de identifierat. Karolina Nord, utvecklingsstrateg på omsorgs- och socialförvaltningen i Lidingö stad, är en av de ansvariga för Psykisk hälsa-satsningen.

– Stockholms län är stort och alla kommuner har olika förutsättningar. Vi behövde helt enkelt börja med att kartlägga vad verksamheterna hade identifierat för behov hos sina respektive målgrupper för med utgångspunkt i det kunna formulera mål i handlingsplanerna, säger Karolina.

Stor kartläggningen var startskottet
En projektgrupp sattes ihop och arbetet med kartläggningen kunde ta fart. Kartläggningen utformades som en elektronisk enkät och utgick från de fem fokusområden som identifierats i den nationella överenskommelsen. Tanken var att varje enhet skulle redogöra för vilka insatser de erbjöd sina målgrupper och att samla in information om samverkan, riskfaktorer samt behov av kompetensutveckling. Men enkäternas utformning var en utmaning eftersom alla verksamheter på omsorgs- och socialförvaltningen (OSF) samt på lärande- och kulturförvaltningen (LKF) skulle vara mottagare.

– Det gjorde att vi landade i tre olika enkäter: en för beställare, en för de som jobbar med vuxna och äldre samt en för de som jobbar med barn och ungdomar. Frågorna var snarlika men anpassades efter verksamheterna, säger Karolina.

I princip alla tillfrågade verksamheter svarade på frågorna i kartläggningen vilket ledde till att projektgruppen hade ett gediget material att utgå från.

– Vi började med att sammanfatta vad varje enhet hade svarat men förstod snabbt att vi behövde klustra svaren. Till slut fick vi fram en helhetsbild på vad till exempel grundskolorna gemensamt tyckte. Då kunde vi börja arbeta med att sätta planen framåt, säger Karolina.

Då en särskild plan för barn och unga efterfrågades på nationell nivå, och därför gjorts på regional nivå, bestämde projektets styrgrupp att Lidingö stad också behövde ta fram två olika planer. Detta ledde till att två olika arbetsgrupper skapades efter kartläggningen. Som tur var fanns det ett stort intresse för att vara med och bidra till arbetet. När Karolina under våren hade informerat om den kommande kartläggningen för ledningsgrupper och på informationsmöten var det många som ville hoppa på tåget och hjälpa till.

Alla verksamheter representerade
Under hösten 2017 togs handlingsplanerna fram med materialet från kartläggningen och de regionala planerna som utgångspunkt. De två projektgrupperna, som hade cirka 15 medlemmar var, bearbetade materialet från kartläggningarna under workshops där aktiviteter, indikatorer och mål formulerades. Efter fem halvdagsworkshops med vardera arbetsgrupp hade de två handlingsplanerna tillslut tagits fram.

– Det var väldigt viktigt att alla verksamheterna var representerade i arbetet, det är ju i verksamheterna som kunskapen om målgrupperna finns och det är också där som de aktiviteter som formuleras i handlingsplanen ska genomföras, säger Karolina.

En av de som deltog hela vägen var Ann Lindström Gottfridsson, chef på Ledviks resursenhet. Hon blev utsedd som representant från LKF för att säkerställa att båda förvaltningarna skulle ta ägarskap över arbetet.

– Det har varit jätteviktigt att LKF varit med hela vägen. Att förvaltningarna samarbetar gör att det är individerna vi ska hjälpa som är i fokus – inte våra interna roller eller organisation.

Projektplaner på gång
Planerna har nu godkänts och gäller från 2018-2022. Dessutom beslutade förvaltningarna att tillsätta resurser till samordning av arbetet med handlingsplanerna och om en första gemensam prioritering bland de mål som formulerades. För att kunna fördela medlen får verksamheterna skicka in en projektplan. Ann, som tidigare varit ansvarig för ett projekt kring ökad skolnärvaro, är en av dem som nu skriver på en projektplan där hon ska ge förslag på vilken organisation, personal och utbildningar som behövs för att det ska bli verklighet. Med den nya satsningen menar hon att projektet kan utvecklas ytterligare:

– Satsningen riktar sig till både yngre elever samt ungdomar mellan 16 och 18 år för att främja ökad skolnärvaro. Som det ser ut idag får vissa elever rätt stöd medan andra hamnar utanför. Framöver ska det finnas andra möjligheter för alla med behov att få särskilt stöd och riktad insats, konstaterar hon.