Brukarrevision lägger grunden för förbättringsarbete

Många individer vill ta steget från stödboende till en egen försöks- eller träningslägenhet. I Stockholms län har en brukarrevision kartlagt framgångsfaktorerna till att flytten blir lyckad.

bild på samtal mellan två personer

Bakom brukarrevisionen står organisationen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, och paraplyorganisationen Nationell samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH Stockholms län. En brukarrevision är en undersökning och utvärdering som genomförs av personer som själva har erfarenhet från liknande problematik som den som ska utvärderas, i det här fallet psykisk ohälsa. Brukarrevisionen var en del av de länsövergripande handlingsplanerna för Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholm län.

– Erfarenheten av tidigare brukarrevisioner som både designats och genomförts av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa visar att ett förtroende skapas som ger ärligare svar. Man upplever att den som intervjuar vet vad det handlar om och det inger respekt och trygghet, säger Anita Odell, vice ordförande på NSPH i Stockholms län om varför brukarrevision var en lämplig metod.

Jens Strömvall från RSMH var samordnare för revisionen i vilken sju personer som tagit klivet från olika typer av boenden till försöks- eller träningslägenhet blev intervjuade i början av 2018. Han delar Anitas tidigare erfarenheter om brukarrevisioner.

– Det är en bra metod. Man har sett att svaren blir annorlunda än om till exempel personalen på ett boende frågar individerna. Det är också viktigt att visa på exempel, precis som mig själv, där det har gått bra. Det är inte kört för att man lever med psykisk ohälsa för tillfället, konstaterar Jens.

Många faktorer spelar in
Framgångsfaktorerna till varför olika individer lyckas etablera ett eget liv utanför stödboendena är lika många till antalet som individerna – och däri ligger nyckeln. De flesta vittnar om att de har haft stöttande och hjälpsam personal runt sig som lyckats se individens behov, inte en diagnos.

– Det positiva inflytandet från personalen har ofta bidragit. Man har stöttat mycket kring hur man ska gå vidare, säger Jens. Som individ har du ju mycket kunskap om dig själv. Därför är det viktigt att möta personerna där de är just nu. Vad vill jag ha för stöd?

Att bo på en institution innebär ofrånkomligen att den personliga integriteten minskar, liksom ofta tron på den egna förmågan. Anita Odell lyfter därför även hon personalens viktiga roll i att nå framgång:

– Personalen behöver medvetet jobba utifrån detta och ha en strategi för att stödja önskan om eget boende och ett självständigt liv. Det visar brukarrevisionen nyttan av, säger hon.

Tro på individen
Många vittnar om andra förbättringar, såsom bättre sociala relationer och mer fysisk aktivitet, efter att man flyttat till en egen lägenhet. Ett vanligt orosmoment när en individ flyttar från boende till tränings- eller försökslägenhet är hur kostvanorna kan komma att ändras. Brukarrevisionen visar dock inte på några problem – snarare tvärtom.

– Man kan ju tänka att det ska vara lättare att sköta kosten om man har personal runt sig, men det kom fram att de flesta åt minst lika bra, eller vissa till och med bättre, än under sin tid på ett boende. Det är inte sant att ett eget boende ofta försvårar saker, säger Jens.

Förbättringspotential finns
Men trots att det finns gott om goda exempel är långt ifrån allt perfekt. De intervjuade fick även dela med sig av sina förbättringsförslag utifrån sina erfarenheter på olika boenden i länet. Många av synpunkterna gällde den fysiska omgivningen.

– Att få vara delaktig och sätta sin egen prägel på boendet är väldigt viktigt. Att till exempel inte ha ett eget badrum ansåg många var jobbigt. Om man dessutom inte har möjlighet att laga mat så är man ganska begränsad, menar Jens.

Fler gemensamma aktiviteter med andra boende och att göra skillnad på vardag och helg är två andra viktiga faktorer för att trivas på sitt boende.

– Men det är inte heller oviktigt att ibland kunna erbjuda individuella aktivitet, om det är möjligt. Det kan också vara viktigt för många, säger Jens.

Att stegvis trappa ner stödet efter att flytten har skett är också ett recept för framgång, menar intervjupersonerna i brukarrevisionen. Att hela tiden stötta individen till att bli mer självständig, men samtidigt låta det ta den tid som behövs.

– Varje individ är unik och återhämtningen är olika för alla. Det bästa är att fråga personen själv vad vi kan göra tillsammans för att personen ska må bra, avslutar Jens.

Resultatet från brukarrevisionen kommer nu tas hand om av NSPH:s medlemsföreningar. En av föreningarna är Nacka/Värmdös lokalförening Livgivarna IFS, Intresseföreningarna för Schizofreni och liknande psykossjukdomar i Stockholms län. Monica Beckman är ordförande för lokalföreningen:

– Vi har diskuterat resultaten vid två Livgivarmöten och med enskilda berörda som givit positiva synpunkter på rapporten. Den är ett utmärkt instrument för diskussion kring både plus och minus i hanteringen av flytt och vad som givit goda resultat vad gäller livskvalitet, men också de brister som en del upplevt i kommunikation och stöd.

Ta del av rapporten
Från stödboende till egen lägenhet

Vill du veta mer om brukarrevisioner?
Brukarrevisioner blir allt vanligare. Idag finns RSMH på flera ställen i Sverige och förfrågningarna kommer in i stadig takt. De som har intresse av att genomföra en brukarrevision kan läsa mer och kontakta RSMH via deras hemsida.