Bred uppslutning för att kartlägga nyckelprocesser för god psykisk hälsa

Psykisk hälsa är en bred och mångfacetterad samhällsutmaning som påverkas av flera faktorer och situationer i människors liv. Det var utgångspunkten i de inledande workshoparna för utvecklingen av en ny strategi för att förbättra förebyggande och främjande av psykisk (o)hälsa i Stockholms län.

Kostnaden för psykisk ohälsa i Stockholmsregionen beräknas vara runt 60 miljarder kronor årligen – dessutom är ökningstakten hög. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm har i budgeten för 2019 tagit initiativ till utvecklingen av en ny strategi för att förbättra förebyggandet och främjandet av psykisk (o)hälsa i Stockholms län. Arbetet kommer att genomföras i samverkan mellan olika delar av regionens förvaltningar och många andra aktörer i länet.

Breda utmaningar kräver breda lösningar
En av de inledande aktiviteterna i arbetet var att under fyra olika tillfällen samla totalt runt 70 experter och aktörer, till exempel från forskning, regionalförvaltning och kommunal förvaltning såsom skolhuvudmän, civilsamhälle och personer med egen erfarenhet. Under workshoparna, som hölls den 11 och den 19 mars, lyftes ett antal nyckelutmaningar i människors liv som kräver att olika aktörer med olika kompetens bidrar till att utforska problemen och gemensamt utveckla lösningar.

– Psykisk hälsa är en komplex samhällsutmaning. I våra internationella samarbeten, till exempel med New York eller Toronto, kan vi se kraften när aktörer hittar något gemensamt för att driva arbetet framåt. Eftersom psykisk hälsa finns överallt måste våra lösningar finnas överallt där människor lever och verkar. Jag är väldigt mån om att vi har en bredd av aktörer framåt i arbetet, säger Fredrik Lindencrona som är ansvarig projektledare för framtagandet av strategin inom Region Stockholm.

Gemensam förståelse för utmaningarna
Deltagarna i workshoparna fick i grupper välja bland ett hundratal specifika livssituationer en människa befinner sig och som hänger nära ihop med psykisk hälsa; allt från ett barns anknytning till föräldrarna till äldres möjligheter till sociala relationer. Deltagarna fick sedan kartlägga de processer och aktörer som har en påverkan på individens resa och hur de samverkar (eller inte samverkar) idag. Arbetet är ett första steg mot att skapa en gemensam förståelse för utmaningarna och börja etablera samskapande och lösningsorienterade aktiviteter som strategiarbetet kan hjälpa till att stödja. Efter övningen var det tydligt att den breda angreppsvinkeln öppnade upp för många reflektioner och tankar.

– Vi tänkte på det faktum att det är viktigt att gå in tidigt, oavsett vilken utmaning som diskuterades. När formas en positiv framtidstro, till exempel? Vid två-tre år? summerade en av deltagarna.

En av workshopledarna var Sebastiaan Meijer, professor i Health Care Logistics vid KTH. Han är engagerad i utvecklingsprocessen för strategin och har tidigare varit involverad i att skapa en systemkartläggning över indikatorer i olika sektorer som påverkar psykisk hälsa, som tagits fram tillsammans med andra regioner och städer i världen.

– Systemkartläggningen vi gjort tidigare tar inte upp vem som påverkar den psykiska hälsan, bara vad. Vi vill nu kartlägga vem som ansvarar för vilka processer, vid vilket tillfälle processen inträffar samt hur olika processer stödjer eller motverkar varandra när vi ska uppnå målen med psykisk hälsa, förklarar han.

Resultatet skapar en gedigen grund
Under de fyra timmarna berördes skolans roll, vårdens möjligheter till förebyggande, arbetsgivarnas kompetens, kommunernas involvering och mycket mer. Diskussionerna visade på den bredd av både aktörer och komplexitet som finns kring frågan om psykisk hälsa. Resultatet från workshoparna kommer analyseras för att sammanställa vilka aktörer och typ av samordning som finns eller behövs. Det är en av många andra insatser i starten av strategins utveckling för att skapa en gedigen grund från vilken framtidens arbete med psykisk hälsa i Stockholmsregionen kan utgå.