DigiLys består av fyra delar

DigiLys bygger på att du kartlägger, sammanställer resultat, analyserar och gör förändringar som som du sedan utvärderar. Därefter börjar du om med nya tester, nya sammanställningar och så vidare.

Lektionstid
1.
Kartlägg elevernas kunskaper och upplevelser Kartläggningen mäter de grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna. Det är viktigt att tidigt fånga upp de elever som inte behärskar dessa grundläggande förmågor, eftersom det påverkar deras möjligheter att nå kunskapskraven för grundskolan. Det är fritt fram för skolor att även ta med andra tester som till exempel nationella prov, eller andra indikatorer som kan antas påverka elevernas inlärning – till exempel enkäter om hur de upplever sin skolsituation i stort.

Registrering av kartläggningens resultat

Kartläggningens resultat registreras sedan i det digitala verktyget. De sammanställs i färgkartor, som i sin tur visar var utvecklingsbehovet finns. Rött signalerar att lärmiljön behöver förbättras, gult signalerar att den är okej men att det finns saker som kan förbättras, och grönt visar att lärmiljön fungerar bra. Detta innebär dock inte att det är bara kring det röda som analyserna ska kretsa, eftersom alla elever har rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är möjligt att sammanställa och analysera resultat även utan det digitala verktyget, men det ställer högre krav på hur resultat och personuppgifter hanteras. Det digitala verktyget har en säker inloggning som säkerställer att bara de med rätt behörigheter kommer åt uppgifterna.

2.
Analysera tillsammans I analysmötet förs diskussioner kring lärmiljön med kartläggningen som stöd. Testresultaten är summativa men resonemangen i analysmötet och insatserna därefter blir formativa. Pedagogernas kunskap om eleverna tillsammans med kartläggningsresultat ger en bra helhetsbild och goda förutsättningar för att fortsatt utveckla lärmiljön.

Tre aspekter är viktiga för att kriterierna för analysmötet ska vara uppfyllda:

  • Fokus i diskussionerna ska vara på lärmiljön, inte på enskilda elever och vad dessa behöver förbättra. Testresultaten är enbart underlag för bedömning av hur lärmiljön fungerar på skolan.
  • Mötet ska ha en konstruktiv och framåtblickande ansats.
  • Forskning lyfts in i diskussionerna, så att de insatser som sedan beslutas har en vetenskaplig grund.

Analysledaren håller fokus på mötet

Analysmötet hålls av en analysledare, som ser till att fokus hålls på de tre kriterierna. Till en början kan analysmötena upplevas som utmanande ur ett pedagogperspektiv, eftersom testresultaten presenteras inför andra kollegor. Här fyller rektor och analysledare en viktig funktion i att tydliggöra att detta är ett utvecklingsarbete som ska göras tillsammans. Den utvärdering som har gjorts av modellen visar att ju fler analysmöten man har, desto mer meningsfullt upplevs det av deltagarna. Det är därför viktigt att ha tålamod i början.

Analysmöten ska inte hållas för sällan, eftersom det är en del i ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Två gånger per termin kan vara en riktlinje.

3.
Genomför insatser Utifrån de analyser som görs med testresultaten som utgångspunkt, formuleras sedan insatser som ska genomföras, och som följs upp genom nya tester och nya analysmöten. De insatser som beslutas ska ha förankring i forskning eller beprövad erfarenhet. Insatserna behöver inte bara omfatta det som sker i klassrummet, det kan också vara att uppdatera sig om vad forskningen säger till nästkommande analysmöte, eller formulera kompetensutvecklingsinsatser.
4.
Utvärdera Genom utvärdering får ni svar på om insatserna har haft någon effekt på elevernas lärande. Visuella underlag i form av färgkartor skapas i det digitala verktyget som visar elevernas resultat före och efter genomförda insatser. Elevers utveckling kan följas och jämföras på flera olika sätt. Utvärderingen sker i analysmöten där också beslut om nya insatser fattas.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Senast kontrollerad 26 februari 2018 av Charlie Brusvik Är du intresserad av att beställa material?