GIRFEC – exempel på arbete med samverkansfrågor kring barn och unga

I Skottland omfattas alla barn och unga, deras föräldrar samt all personal som arbetar med barn och unga av GIRFEC (Getting it right för every child). GIRFEC är ett ramverk som tydliggör hur man ska arbeta med alla barn och unga och fånga upp de som behöver hjälp.

GIRFEC togs fram 2002 för att hitta former för att nå de mest utsatta barnen. I ramverket betonas förebyggande och tidiga insatser och även hur samhällets skyddsnät ska kunna fånga upp de barn och unga (upp till 17 år) som behöver det. Genom att möta dessa barns behov skulle man även hitta sätt att möta de andra barnens behov.

Integrerad service med barn och föräldrar i fokus

Målet med förändringsarbetet GIRFEC är att komma ifrån ”stuprörsarbetet” som verksamheter tenderar att fastna i när de ska samverka, minska antal möten, administration och få medarbetare att våga göra saker samt minska antal planer som barn med flera behov tenderade att ha. En av de stora förändringarna var att de inte bara skapade samverkansteam utan att också slog ihop olika budgetar så att budgetarna för socialt arbete, hälsa och utbildning samfinansierade arbetet.

Utdrag av kärnkomponenter i GIRFEC

• Förskola och skola – har en samordnande roll i allt arbete kring barn/unga och utgör en del av ” första linjen för barns psykosociala hälsa”. Volontärer och socialarbetare finns på skolorna för att tillsammans med elevhälsan finnas för barnen/ungdomarna och stärka lärarnas möjligheter att bedriva undervisning.
• ”Wellbeing wheel” – en skiss som beskriver åtta områden av välmående som ett barn/ungdom behöver utveckla för att må bra.
• ”My world triangel” – redskap för att samla in och strukturera information samt bedöma och analysera information.
• ”Resilience matrix” – redskap för att samla in och strukturera information samt bedöma och analysera information.
• Föräldrastödsgrupper – såväl för blivande föräldrar som de som fått barn.
• En sammanhållande chef – för allt samverkansarbete mellan skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård.
• Integrated service co-ordinators – utgör länken mellan hälsa, utbildning och socialt arbetare. Skaffar sig en överblick över de olika institutionerna, vilka som gör vad samt utmaningar och förutsättningar för regionen.
• Integrated service officers – socialarbetare finns i skolan som en del av socialtjänstens öppenvård. De ger råd om vad som är bra för barnen. I frågor där det finns oro kring ett barn bedömer de i vilket forum oron ska hanteras.  Detta är ett mindre steg än att ta direktkontakt med socialtjänsten i ett ärende vilket skapade skillnad i skolornas inställning till sitt arbete då de började fokusera mer på ”vad kan vi göra” istället för att lämna över ärendet till den delen av socialtjänsten som arbetar med Child protection.
• ”Named person” – namngiven person för alla barn/ungdomar. Är en första kontaktperson i frågor när det finns oro för barnet/ungdomen och agerar utifrån detta. För de små barnen brukar det vara bvc-sköterskan för skolbarn är det oftast rektorn eller någon annan med överordnad funktion i skolan. När behov finns sammankallar ”named person” till ett möte kring barnet och utser en ”lead professional”.
• ”Lead professional” –  utses av ”named person” för att samordna insatser när barnet/ungdomen har behov av mer än en insats från skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst
• ”Childs plan” – när barnet/ungdomen behöver insatser från fler än en verksamhet ska en ”Childs plan” upprättas. Planen är en gemensam dokumentation där verksamhetsföreträdare kan skriva och läsa hur man planerar kring barnet/ungdomen för att denne ska få sina behov tillgodsedda.
• Samtycke – föräldrarnas samtycke om informationsdelning i ”childs plan” löper från barnets födelse till dess att ungdomen är 18 år.

Hur arbetet är organiserat

Kommunen Perths arbete med barn och unga är organiserat med förskolan och skolan som bas. I samma organisation finns verksamheter för barn med funktionsnedsättning, kultur o fritid samt social barn-och ungdomsvård. Utanför organisationen ligger den del av hälso- och sjukvården som innebär inskrivning på sjukhus samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa delar drivs av NHS (National Health Service). Övrig hälso-och sjukvård (primärvård) integreras i kommunens organisation. Samverkan med polis och NGO:s, (frivillig sektorn) utgör en viktig del i det kommunala samverkansarbetet.

I kommunen ser de att gapen mellan myndigheter och olika aktörer har minskat. Gemensamma politiker med gemensam budget ger förutsättningar för att effektivt implementera GIRFEC. Utbildningar i gemensamma frågor genomförs i tvärprofessionella grupperingar över verksamhetsgränserna. En gemensam samsyn utvecklas mellan verksamheter och professioner och ett gemensamt språk har vuxit fram.

*Uppdrag Psykisk Hälsa (som tidigare var Psynk-projektet) besökte Perth i Skottland 2014 och tog med sig GIRFEC tillbaka som gott exempel på att arbeta med tidiga insatser för barn och unga.