Arbeta så här med sociala investeringar

SKR:s arbetsmodell för sociala investeringar går från behovsanalys till implementering. Modellen togs fram inom SKR:s tidigare arbete med sociala investeringar.

Varje komponent är ett eget kompetensområde där erfarenhet eller expertis behövs. Komponenterna kan ses som steg i en process, men de är inte alltid helt sekventiella. Alltså kan de pågå parallellt, återkomma flera gånger eller överlappa varandra.

Innan arbetet med själva satsningen kan börja behöver ett antal organisatoriska förutsättningar vara på plats.

Den organisation som vill börja arbeta med sociala investeringar behöver:

• Reserverade medel för att finansiera tvärsektoriella satsningar. Medlen ska kunna användas strategiskt, inte vara knutna till något enskilt stuprör och syftet med dem ska vara förankrat i organisationen.
• Enighet på politisk och högsta tjänstemannanivå om syftet med att arbeta med sociala investeringar.
• Tydliga kriterier för arbetet med sociala investeringar. Kriterierna ska vara tillgängliga för samtliga berörda parter.
• Särskilt avsatta eller tillgängliga stödfunktioner för analys, statistik, projektledning, uppföljning och utvärdering som har i uppdrag att stödja arbetet.
• Samordnare eller ansvarig för att driva och stödja utveckling. Ansvariga ska ha mandat att analysera behov, identifiera gap och ta fram underlag för satsningar.
• Strukturer som gör det lättare att kontinuerligt förankra och kommunicera resultat och slutsatser till ledning och verksamheter.
• Forum för att fatta beslut och följa upp på politisk nivå och ledningsnivå, som speglar att arbetet är tvärsektoriellt och strategiskt förankrat.
• Forum för sakområdeskompetens på verksamhetsnivå, där funktioner med förankring i verksamheterna möter de som arbetar med att stödja utvecklingsarbetet.

Ett första kriterium för en social investering är att den ska svara mot ett befintligt behov hos en identifierad målgrupp. För att verkligen förstå behoven på ett område krävs en djupgående analys av tillgänglig data. Utför behovsanalyser, gemensamt över förvaltningsgränserna.

• Analysera resultat för olika målgrupper för att se var behoven är störst.
• Kartlägg vilka insatser som ges. Vad har verksamheterna för bild av behoven?
• Jämför verksamhetsföreträdarnas bild med vad som går att utläsa av statistiken.
• Nå samsyn i organisationen kring vilka de verkliga behoven är.

Kartläggningen kan utgå från exempelvis Uppdrag Psykisk Hälsas affisch med barns och ungas utveckling.

• hur väl en specifik satsning svarar mot valda behovsområden
• att de insatser som satsningen innehåller är underbyggda av evidens eller beprövad erfarenhet
• hur stor den förväntade effekten är
• hur enkelt det skulle vara att införa satsningen i den ordinarie verksamheten.

Använd till exempel Uppdrag Psykisk Hälsas och Örebro kommuns beslutsunderlag till social investering för att få överblick över hur behoven och insatserna förhåller sig till varandra.

• det finns goda skäl att anta att de aktiviteter som ska genomföras faktiskt leder till förbättrade utfall för målgruppen
• aktiviteter och mål styr åt samma håll, och är tillräckligt väldefinierade för att de ska gå att följa upp och kommunicera
• satsningen är anpassad till den lokala kontexten, och är väl förankrad hos berörda verksamheter.

Ni behöver också

• välja mätmetoder, indikatorer och processmått
• strukturera för projektledning och styrning samt för uppföljning och effektutvärdering
• beskriva potentiella risker med satsningen
• beräkna kostnader, förväntade sociala vinster och ekonomiska resultat.

Vi har tagit fram instrument och metoder för att mäta psykisk hälsa 

Använd gärna enhetskostnader för att beräkna kostnader, till exempel med hjälp av Uppdrag Psykisk Hälsas lista med schablonkostnader för insatser från kommun, region och stat.

I Uppdrag Psykisk Hälsas guide för effektutvärdering och logikmodell finns stöd till logikmodelleringen.

Tillsammans ska projektägare och styrgrupp

• ge löpande stöd till projektledaren
• följa upp satsningen löpande, även medan den pågår
• ha beredskap för att oväntade problem kan uppstå och behöva hanteras
• kommunicera och förankra satsningen i organisationen.

Använd gärna Uppdrag Psykisk Hälsas webbverktyg Följ upp foljupp.nu som är framtaget för att underlätta strukturering och rapportering av process- och utfallsmått.

🔗 Webbplatsen för Följ upp (foljupp.se)

• om satsningens genomförande överensstämmer med planeringen, om de beslutade aktiviteterna genomfördes samt om målgruppen nåddes av satsningen och då i vilken grad
• om satsningen genererade förväntade utfall, och utfallets storlek jämfört med kontrollalternativet
• vilken effekt satsningen fick i relation till kostnaden
• vilka delar av satsningen som var avgörande för att uppnå utfallet, samt vilka delar som var framgångsrika respektive mindre lyckade.

Den färdiga utvärderingen blir beslutsfattarnas huvudsakliga underlag för att besluta om att implementera satsningen i den ordinarie verksamheten. Därför behöver utvärderingsrapporten även innehålla en implementeringsplan som beskriver vad en fullskalig implementering av satsningen skulle innebära i ekonomiska och organisatoriska termer.

I skriften Implementering av sociala investeringar finns råd för implementeringen.