Ny film https://vimeo.com/703679752 

Som en del av arbetet med att öka kunskapen och stödja tidiga insatser för att förebygga sjukskrivning har projektet Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram tre nya filmer om stress i arbetslivet. Filmerna vänder sig till chefer, medarbetare och fackligt förtroendevalda och är framtagna som stöd för arbetsplatsens arbetsmiljöarbete.

Se filmerna Vägen till väggen och ladda ner arbetsmaterial

– Vi behöver alla bli bättre på att ta hand om både knoppen och kroppen. I grunden är stress en skyddsmekanism. Problemet med vårt liv idag är att vi till stora delar saknar återhämtning.

Såväl chefer som medarbetare behöver mer kunskap om de vanligaste varningssignalerna för psykisk ohälsa i arbetslivet, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef för Uppdrag Psykisk Hälsa.

Dialogen mellan medarbetare och chef av avgörande för att lyckas i arbetet med att förebygga sjukskrivningar liksom för det arbetet med att utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Direktlänkar till filmerna

Vägen till väggen för personal kan även ses på vår kanal på Vimeo

Vägen till väggen för chefer kan även ses på vår kanal på Vimeo

Vägen till väggen – Annas resa kan även ses på vår kanal på Vimeo

Arbetet har som mål att stärka incitamenten för tidiga insatser och därigenom bidra till att fler anställda får tillgång till ett koordinerat och invid anpassat stöd i ett tidigt skede. Arbetet börjar med att fokusera på korttidsfrånvaron och målet är att minska sjukskrivningarna med i genomsnitt 1,5 dagar.

Denna typ av avtal (utfallskontrakt) innebär att utföraren tar en del av kostnaderna för de fall insatser levereras som inte ger mätbar effekt, vilket alltså är en riskdelning mellan arbetsgivare och utförare. En lämplig omfattning för piloten bedöms vara 3-5 deltagande kommuner/landsting/regioner. Urvalet görs baserat på intresseanmälan.

Målet är att de upplägg som visar sig effektiva ska kunna genomföras i större skala.

Inbjudan utfallsbaserad upphandling

Intresserad att medverka i utvecklingsarbetet?
För mer information kontakta rickard.bracken@skl.se

Läs mer om vårt arbete med arbetsliv – främjande och förebyggande arbete för psykisk hälsa

Det framgår av en rapport över linjens första verksamhetsår. Rapporten visar också att Sverige ligger långt efter Norge och Storbritannien vad gäller utbudet av medmänskligt stöd. I en debattartikel i SvD uppmanar Mind staten att skjuta till resurser. De vanligaste samtalsämnen är självmord/självmordstankar (23 %), psykisk ohälsa (23 %), ensamhet (13 %) och relationsproblem med partner (8 %). Andra orsaker till att man kontaktar Självmordslinjen är bland annat sorg och sexuella övergrepp. Ungefär 3/4 av samtalen (16.500) till Självmordslinjen sker via chatt och mail, och ungefär 1/4 (5800 samtal) sker via telefon. Rapporten visar att yngre och kvinnor föredrar kontakt via chatt, medan äldre och män föredrar kontakt via telefon.
– Vittnesmålen från de som ringer oss visar på kraften i det medmänskliga samtalet.
Ofta har vi lyckats vända till synes hopplösa konversationer till något meningsfullt, och sedan fått feedback som visar att samtalet har varit livräddande, säger Johanna Nordin, verksamhetsansvarig för Självmordslinjen.

Läs mer i Minds pressmeddelande

Långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Det är vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol, visar en ny studie. Det finns även en ökad risk för självmord.

I studien ingår totalt omkring 1,3 miljoner personer i olikkönade äktenskap och 10 000 personer i samkönade äktenskap som gift sig 1995-2012. Uppgifter om psykiatriska diagnoser, psykofarmaka och mortalitet har inhämtats från Socialstyrelsen nationella register.

– Vi ser en betydligt högre förekomst av psykisk ohälsa och användning av psykofarmaka bland hbtq-personer, vilket kan tolkas som ett tecken på stressrelaterad ohälsa i gruppen, så kallad minoritetsstress, säger Johanna Jupiter, ansvarig för hbtq-frågor på Socialstyrelsen.

I Socialstyrelsens nya rapport analyseras förekomsten av psykisk ohälsa, användningen av psykofarmaka och mortalitet utifrån registeruppgifter om personer i samkönade äktenskap. Detta är de enda registeruppgifter som finns som till stora delar kan spegla hbtq-gruppens hälsa, även om inte hela gruppen fångas av urvalet.

Analysen visar att riskbruk och beroende var särskilt vanligt bland kvinnor i samkönade äktenskap. Bland unga kvinnor i 30-årsåldern var förekomsten upp till sex gånger högre än bland övriga gifta kvinnor i samma ålder. Riskbruket utgjordes framför allt av alkohol.

– Resultatet ligger i linje med tidigare studier där alkohol visat sig vara ett sätt bland homo- och bisexuella kvinnor att hantera den stress de utsätts för, det vill säga en slags självmedicinering, säger Johanna Jupiter.

Bland männen i samkönade äktenskap fanns en ökad förekomst av allvarlig psykisk sjukdom som exempelvis schizofreni eller liknande tillstånd.

– Det behöver inte betyda att gruppen generellt har en ökad risk för schizofreni, utan snarare att gruppen har en ökad risk för stress som kan påverka och utlösa sjukdomen, säger Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Socialstyrelsen kan även konstatera att hbtq-gruppen löpte en högre risk att dö i förtid. Särskilt gäller detta männen. Självmorden var vanligare i samkönade äktenskap, allra högst var förekomsten bland män som både hade varit gifta med en person av samma kön och en person av motsatt kön.

Vad gäller fysiska sjukdomar förklarar hiv/aids den högre risken att dö i förtid för gruppen.

– Det är angeläget att höja kunskapen om villkor och levnadsförhållanden och minska hälsoskillnader för gruppen. Resultatet kan ge underlag för förebyggande insatser och stärka det hbtq-främjande arbetet som pågår i kommuner, landsting och organisationer, säger Johanna Jupiter.

Regeringen har sedan januari 2014 en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Socialstyrelsen har uppdraget att vara strategisk myndighet på området hälsa, vård och sociala insatser.

Ladda ner eller beställ rapporten från Socialstyrelsen

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, såg i förstudien som gjordes tillsammans med Landstinget i Värmland att mindre än hälften av de nyanlända hälsoundersöktes. Det var också vanligt att man inte frågade om den psykiska hälsan, eftersom många kände att de inte hade något att erbjuda till de som mådde dåligt, säger Ing-Marie Wieselgren som är psykiatrisamordnare på SKL.

Många av de flyktingar som kommer till Sverige behöver hjälp med sin psykiska hälsa. Det beror både på händelser i hemlandet och under flykten, men även på lång väntan på asylbesked. Människor som mår bra har en mycket större chans att snabbt komma in i samhället och tidiga insatser för psykisk hälsa ökar därför möjligheterna att lyckas med jobb och studier och ger på sikt färre sjukskrivningar.

Att se till att fler hälsoundersöks och får hjälp med psykisk ohälsa är några av förslagen på åtgärder som behövs.  Hör samtal med Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. (Uppdrag Psykisk Hälsa)

Läs vidare

Det här gör Sveriges Kommuner och Landsting för nyanlända och asylsökande

Till sidan om hjälp och stöd för nyanlända och personals om arbetar med nyanlända

Till sidan om förstudien om nyanlända och asylsökandes hälsa

Bidra med egna exempel på insatser och verktyg för nyanlända

Vad händer när en närstående eller kollega visar sig må psykiskt dåligt och funderar på att ta sitt liv? Hur bemöter vi personer med självmordstankar, inte minst på internet? Och hur ska medierna ställa sig till att skriva om självmord för att inte trigga människor som redan mår psykiskt dåligt, när det samtidigt visas mängder med filmer och tv-serier med scener som innehåller självmord och självmordsförsök?

Den 15 mars höll Mind ett seminarium med titeln ”Hur pratar man om självmord utan att trigga?”, för dig som inte var på plats går det nu att se seminariet i efterhand.

Läs mer om Mind eller besök deras hjälpchatt på mind.se

Äldre som lider av psykisk ohälsa diskrimineras. Det är oacceptabelt. Och problemet kvarstår eftersom frågan inte prioriteras i den nya kvalitetsplan för äldreomsorgen som ska presenteras 2017.
Psykisk (o)hälsa är utbredd bland äldre personer. Samtidigt visar uppföljningar att målgruppen inte alltid får rätt stöd och behandling.

Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre personer. Varje dag tar en person över 65 år sitt liv. En av tre personer som nått pensionsåldern lever med psykisk ohälsa – en av vår tids största folksjukdomar. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är några faktorer som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer.

Läs hela artikeln ur Dagens Samhälle – Äldre med psykisk ohälsa måste få bättre stöd 

Läs mer om äldre och psykisk (o)hälsa

Tips för dig över 60 år

Äldretelefonen är en stödtelefon för äldre personer som mår psykiskt dåligt.  Är du över 60 år och känner att du behöver prata med någon? Ring Äldretelefonen för att prata med en av Minds volontärer.

Risken för att dö genom självmord är större för personer med vissa psykiska diagnoser och för de som tidigare försökt ta sitt liv med vissa metoder och särskilt kort tid efter försöket – det visar ny forskning från Karolinska Institutet. Frågan är hur sjukvården och samhället ska kunna hindra människor som tidigare försökt ta sitt liv att göra nya försök.

Sonny Wåhlstedt, förbundsordförande SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, och Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting samtalar i P1 morgon, Sveriges Radio.

Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry. Forskarna har använt sig av Socialstyrelsens slutenvårdsregister och identifierat de 34 219 personer som vårdades inneliggande på sjukhus under minst ett dygn någon gång under åren 2000 till 2005 för avsiktlig självskada. Patienterna följdes fram till 2009 via Socialstyrelsens dödsorsaksregister, alltså mellan tre och nio år efter självmordsförsöket. År 2009 hade 1 182 av de studerade personerna avlidit till följd av självmord.
Läs hela pressmedelandet på Karolinska hemsida

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att utveckla samordningen mellan statliga myndigheter och andra aktörer på nationell nivå som arbetar för att förebygga suicid. Syftet med samordningen är att skapa förutsättningar för ett mer behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete på nationell nivå.
Läs mer på Folhälsomyndighetens wepplats

Läs Follkhälsomyndighetens förslag på nationell struktur för suicidarbetet

På 1177 Vårdguiden kan du läsa om självmordstankar samt få råd och stöd