Vad är kollegiala reflekterande samtalsgrupper?

Det är träffar på arbetstid med fokus på att förebygga och förhindra utveckling av stress och utmattning. Deltagarna träffas två timmar varje vecka under tio veckors tid, därefter sker en uppföljning efter ytterligare fyra veckor. Hittills har vi främst arbetat med landstingspersonal och grupperna består av 5-8 deltagare i varje grupp.

Träffarna ger den anställde tid och möjlighet att få reflektera kring frågor om stress och utmattning utifrån sin egen aktuella situation tillsammans med sina kollegor.

Det är en möjlighet för erfarenhetsutbyte, både kunna ge stöd såväl som att få stöd från sina kollegor. Det är en arbetsgrupp som arbetar tillsammans med att hitta möjliga lösningar och hitta förändringsstrategier för att motverka stress och utmattning. Deltagarna diskuterar även  förslag på organisatoriska förändringar som sedan  återkopplas till ledningen på olika nivåer.

Grupperna leds av en utbildad handledare men innehållet bestäms alltid helt och hållet utifrån vad deltagarna utifrån sin egen situation anser viktigt att lyfta när det gäller upplevd stress.

Fungerar metoden och varför tror du att det är så?

Ja, det tror jag. Det man kunde se bland deltagarna i den randomiserade kontrollerade studien var en lägre grad av utmattning, de mådde bättre och upplevde mindre stress. Det som kanske var aningen oväntat resultat var att deltagarna även upplevde en ökad delaktighet och att de fått mer stöd i arbetet, samt ökade möjligheter att utvecklas i arbetet efter gruppdeltagande.

Förhoppningen från början var även att träffarna kunde utgöra ett socialt nätverk där deltagarna skulle fortsätta träffas och ge stöd, tips och idéer åt varandra. Efter ett år var det glädjande nog 53% av deltagarna som fortsatte att träffas och stödja varandra (inte nödvändigtvis hela gruppen men delar av gruppen).

Vad sker framöver (samarbetet med SKL kring kollegiala reflekterande samtalsgrupper)?

Vi ska gå ut med ett erbjudande till HR-chefer inom kommuner och landsting som bl.a. innefattar  en enkätundersökning  bland personalen för att titta på balansen mellan krav och resurser i arbetet som också betonas i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.  Vi återkopplar därefter resultaten till ledningen i respektive kommun och landsting. I enkäten tittar vi också på utmattning och fångar upp de som kan tänkas ligga i riskzonen och som kan erbjudas deltagande i reflekterande kollegial samtalsgrupp. Erbjudandet till kommuner och landsting innefattar även en handledarutbildning för att hålla i samtalsgrupperna.

Vi startar arbetet med en konferens den 15 nov, där vi föreläser för HR-chefer om att minska riskerna för sjukskrivning på grund av stress och utmattning. Konferensen och deltagandet är kostnadsfritt.

Vem är du?

Jag är sjuksköterska i grund och botten. Jag arbetade som företagssjuksköterska på 90-talet när jag märkte att sjukskrivningarna började stiga bland personalen och många av dem var sjukskrivna pga stressrelaterade besvär.  Jag blev då intresserad av att försöka hitta effektiva strategier för att förebygga stress.  Tillsammans med Marie Åsberg och Åke Nygren, Karolinska institutet genomfördes därför ett projekt för att testa om reflekterande kollegiala samtalsgrupper skulle kunna vara en  metod för att förebygga  stress.  Jag disputerade år 2008 med avhandlingen ”Stress and Burnout in Healthcare Workers”. Idag arbetar jag som lektor på Linnéuniversitet i Kalmar.

Vilka är dina förhoppningar av samarbetet?

Att kunna sprida den här metoden så att den kan användas ute i verksamheterna som ett led i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.


Referens till Ullas artikel

 

  • Senast ändrad den 13 januari 2017