Åtgärda skolfrånvaron – ett länsövergripande utvecklingsarbete

Just nu pågår ett pilotprojekt i länet där fyra kommuner satsar på att minska skolfrånvaron och kvalitetssäkra det närvarofrämjande arbetet. Samarbetet sker mellan socialtjänst, utbildning, landstinget.

Pilotprojektet ska minska den problematiska skolfrånvaron och främja närvaro

Det viktiga arbetet med att minska skolfrånvaron är i full gång. De fyra pilotkommunerna, Nynäshamn, Tyresö, Täby och Vaxholm håller på att kartlägga förutsättningar och behov på hemmaplan. Samtidig pågår processen med att öka kompetensen utifrån gemensamma kompetenssatsningar. Bland dem kan nämnas en omfattande satsning på ökad kunskap inom området barn med NPF där ökad förståelse för gruppen och bemötande var två av målsättningarna.

Ett annat tema för kompetenssatsning har varit samverkan kring barn med hög skolfrånvaro. BUP och habiliteringen har deltagit med personal från respektive verksamhet med att öka förståelsen och kännedomen om dessa verksamheter men de har även deltagit i diskussioner för att fortsätta arbetet med väl fungerande samverkansytor.

En särskild utmaning som två av de deltagande kommunerna har identifierat är förankringen internt. För att lyckas hitta fungerande, hållbara samverkansstrukturer och fungerande rutiner behövs såväl politiskt stöd och stöd frän de berörda verksamheternas ledning och utförare. Det ska såklart bli intressant att få stötta och följa de fyra pilotkommunernas fortsatta arbetet framöver.

För mer information om projektet kontakta
Åsa Radne, processledare på Storsthlm
asa.radne@storsthlm.se

 

Elever med omfattande frånvaro löper större risk att hamna i utanförskap senare i livet. Förutom att det drabbar den enskilda individen på ett negativt sätt så kostar utanförskapet oerhörda summor.

Genom kompetenshöjande insatser, ett holistiskt synsätt och en stor vilja att arbeta närvarofrämjande satsar nu Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län för att minska skolfrånvaron. Ett länsgemensamt nätverk har bildats med aktörer från kommuner, landstinget och brukarorganisationer. Ett pilotprojekt har startat där fyra kommuner ingår, Tyresö, Täby, Nynäshamn och Vaxholm.

Genom att arbeta med orsakerna till den omfattande skolfrånvaron snarare än att lägga fokus på symtomen syftar projektet till en långsiktig och hållbar lösning där rätten till utbildning är primär.

De barn som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem enligt Socialstyrelsens rapport 2010. Betyg från grundskolan är en viktig skyddsfaktor när det gäller missbruk, suicid, utanförskap och psykisk ohälsa.

Risktecken och tidiga insatser

I en forskningsstudie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande interventioner från socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård pekas skolfrånvaro ut som en viktig markör för behovet av samordnande insatser från bland annat skola och socialtjänst. Orsaker till skolfrånvaron varierar och ofta är det fler faktorer som spelar in.

Vissa förklaringar går att hitta i skolmiljön andra på individnivå och så finns det sociala faktorer som kan ligga bakom skolfrånvaron. En besvärlig hemmasituation eller att barn känt sig tvungna att vara hemma från skolan för att ta hand om missbrukande föräldrar, är bara exempel på anledningar till frånvaron. Andra studier redovisar att mer än 3 av 4 barn med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk diagnos.

Sammanfattning av preventiva insatser skolan
  • Agera direkt på ströfrånvaro
  • God schemaläggning, få håltimmar
  • Meningsfull undervisning
  • Anpassa undervisning och lokaler efter elevens behov
  • Skapa en god arbetsmiljö för elever och personal (mobbing)
  • Förebyggande och hälsofrämjande arbete, kost, motion,
  • lyhördhet, goda relationer
  • Positiva och höga förväntningar

Tidiga insatser

Den kompensatoriska skolan måste ha beredskap för att hantera och förebygga skolfrånvaro. Det görs genom ett närvarofrämjande arbete i dialog med verksamheter som träffar barn och unga. Ett positivt exempel på närvarofrämjande arbetet är de tidiga insatser som görs i stadsdelen Rinkeby-Kista där hembesöksprogrammet har visat god effekt. Läs mer om projektet och andra goda exempel här.

Överlämning mellan verksamheter, skolor och skolformer

Överlämning mellan skolor, skolformer och andra myndigheter är viktig för att möta upp barnen och dess behov och förutsättningar. Mer information om vikten av överlämningar hittar du här.
prestationsprinsen.wordpress.com

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Skofrånvaron är utbredd bland elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap på Karolinska institutet menar på att det kan vara så pass många som 3 av 4 barn med långvarig, sammanhängande skolfrånvaro som kan ha en diagnos inom NPF. Det är därför angeläget att skolans personal har kunskaper om elevgruppen för att möta de behov och förutsättningar som dessa elever har, givetvis efter en personlig kartläggning av barnet. Läs mer i Autism- och Aspergerförbundets medlemsundersökning 2010.

Den problematiska skolfrånvaron i länet

Med problematisk skolfrånvaro menar vi frånvaro i sådan utsträckning att de riskerar leda till en negativ utveckling mot utbildningens mål. Det innefattar både giltig och ogiltig samt sammanhängande och upprepad frånvaro. Definitionen är den samma som i den nationella utredningen ”Saknad!”, SOU 2016:94.

Under våren 2017 genomfördes en inventering av skolfrånvarons omfattning i Stockholms län. Precis som i de nationella undersökningarna uppmärksammades svårigheten med att få in ett statistiskt underlag som redovisar frånvarons omfattning. Fler av de tillfrågade skolhuvudmännen anger att de inte kan se frånvaron på huvudmannanivå och att den här typen av statistik inte förs. Utifrån det underlag som inkom våren 2017 via inventeringen går det inte att dra några slutsatser. Däremot visar inventeringen i länet, samt de nationella undersökningarna, på behovet av att på huvudmannanivå och på skolenheter kunna säkerställa att rapportering av all frånvaro görs och att det finns rutiner för att tidigt upptäcka, förebygga och åtgärda frånvaro.

Vid den inventering som genomfördes i länet genom Uppdrag Psykisk Hälsa och Storsthlm under våren 2017, och genom den genomgång av goda exempel och kartläggning av skolfrånvarons omfattning som skedde i ett länsövergripande nätverk kan följande slutsatser dras:

  • Samverkan mellan aktörer och verksamheter som arbetar med barn behöver fungera, ex väl fungerande BUS-grupper
  • Identifiering av riskgrupper redan i förskolan gör att insatser kan sättas in på ett tidigt stadie.
  • Överlämningar mellan skolformer och årskurser behöver kvalitetssäkras för att garantera att mottagande enhet kan stärka upp stödet kring de barn som uppvisat tecken till frånvaro.
  • Individcentrerade arbetssätt minskar riskerna för skolfrånvaro.
  • Tidig insats vid första tecken på frånvaro leder till ökad närvaro. För att det ska lyckas måste det finas rutiner och verktyg för att rapportera och följa upp frånvaro.
  • Kartläggning av barnets helhetssituation måste genomföras för att förstå orsakerna till frånvaron och för att anpassa skolsituationen till elevens förutsättningar och behov. Olika verksamheter exempelvis barnavårdscentralen, socialtjänst, skola (inklusive elevhälsa) barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. måste samverka för att en gedigen kartläggning ska kunna genomföras. Förebyggande och åtgärdande insatser är också beroende av samverkan aktörerna i mellan.
  • Barnets och dess vårdnadshavare delaktighet är av största vikt för att kartläggningen ska bli komplett och för att insatserna ska fungera.

Vinster med samordnade insatser

  • Andelen unga som hamnar i utanförskap minskar
  • Kartläggningen av barnets behov och förutsättningar blir mer komplett
  • Kompetensöverföringen mellan verksamheter som arbetar runt barnet blir lättare
  • Föräldrarnas situation förenklas då antalet kontaktytor minskar
  • Insatserna blir mer effektiva

Skolfrånvarons omfattning i länet

Som tidigare nämnt har det varit svårt att få in ett användbart underlag. Orsakerna till den bristande rapporteringen är givetvis många. Trots detta kan vi konstatera att några skolhuvudmän inte har möjlighet att se skolfrånvarons omfattning. Viss frånvaro rapporteras inte av olika anledningar. Några röster från personal i skolan:

”Vi har ett omsorgsansvar och eftersom vi är en liten skola så registreras allt. Skolan ser dock en risk att ge elever frånvaro som trots allt kommer till skolan, men kommer försent. Detta skulle kunna ge negativa effekter på närvaron.”

”Det är inte systemet som gör att frånvaron inte registreras. ”Det är den mänskliga faktorn och lärare som inte gör det de ska”.”

”Om en lärare inte registrera i systemet blir eleven ”by default närvarande.”

Den data som vi trots detta har fått fram gör att vi kan se en ökning av skolfrånvaron i och med stigande ålder. Skillnaderna mellan kommuner gör att det råder för stor osäkerhet i att använda sig av siffrorna. Vissa kommuner har över 10% av eleverna i år 8 och 9 som är frånvarande från undervisningen mer än 20% av tiden. Det finns å andra sidan de kommuner som har betydligt lägre andel, omkring 3%.

En faktisk siffra är den som statistiska centralbyrån presenterar varje år. Bilden visar andelen elever med så pass omfattande frånvaro att studiebidraget dras tillbaka. Skillnaderna mellan skolornas inrapporteringsgrad och bedömningsunderlag visar sig tydligt i tabellen.