Handbok ska förbättra bemötandet av HBTQ-personer

Både den fysiska och psykiska ohälsan är större bland HBTQ-personer än i övriga befolkningen. Samtidigt visar forskning att de som mår dåligt känner lågt förtroende för samhällsinsatserna som finns för att hjälpa dem. En väg till förbättring går via bemötandet.

Två personer som tittar på varandra, med regnbågsflaggan i bakgrunden.

Hur man ställer frågor, vilka normer man bär med sig in i mötet och kunskapsluckor man inte lyckats fylla – allt påverkar hur vi bemöter andra människor. För att underlätta för vården och den sociala omsorgen i bemötandet av HBTQ-personer har RFSL Stockholm, med hjälp av medel från Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län, tagit fram en handbok.

Målet med handboken är tydligt: RFSL Stockholm vill att den ska bidra till att minska det normativa bemötandet vid en persons första kontakt med vård och omsorg. Alla som jobbar inom området – oavsett tidigare kunskaper – ska kunna ta till sig de handfasta tips som finns i handboken. Där förklaras också många vanliga begrepp som används när man pratar om HBTQ. Att konkretisera och förenkla innehållet har därför varit ett stort fokusområde under arbetets gång. Projektledaren Veronica Berg Hulthén från RFSL Stockholm förklarar varför:

– Vi har jobbat mycket med språket i handboken så att den blir tillgänglig för så många som möjligt. Det ska inte spela någon roll om du är receptionist, hemtjänstbiträde eller läkare. Inte heller om du har svenska som andraspråk.

Handboken har tagits fram i nära samarbete med socionomen och sexologen Kalle Norwald, som stått för mycket av innehållsarbetet. Han beskriver handbokens uppgift som att skapa ökad medvetenhet och möjlighet till att reflektera över sitt eget bemötande.

– Det handlar mycket om självreflektion. Att förstå att det är viktigt hur man ställer frågor och att det kommer påverka hur bemötandet upplevs. Orden är viktiga, säger Kalle.

Under ett drygt halvår har projektet pågått. Under utvecklingen av handboken har de bland annat kunnat stämma av innehållet med en fokusgrupp bestående av chefer på några av de verksamheter som är tilltänkta mottagare.

– Handboken är jätteviktig och svarar på ett behov som vi sett länge. Vi har haft korta guider förut, men detta är en produkt som kan ligga i personalrummen på vårdcentralerna eller i handskfacket på hemtjänstbilen. Vi tror dessutom att ett bra bemötande också kan leda till ett roligare jobb, konstaterar Veronica.

Handboken kan inte bara hjälpa till med att öka medvetenheten. Den kan också bidra till att spräcka illusionen om att människor skulle vara, eller måste vara, fördomsfria.

– Det är helt normalt att göra sig själv till norm när man träffar någon annan, det är helt okej. Men vi måste vara medvetna om det. Speciellt i vår yrkesroll, säger Kalle.

Båda är noga med att poängtera att det är väldigt sällan som homofobi eller hat ligger bakom ett felaktigt bemötande. Snarare är det ofta en rädsla för att säga eller göra fel som kan få personal att tveka.

– Vilka ord ska jag använda? Det är inte så lätt ibland. Därför är en viktig del i handboken en ordlista där vi går igenom vanliga begrepp. Det leder inte automatiskt till ett bättre bemötande, men om man har lite koll så känner man sig tryggare, säger Veronica.

– Och det är okej att göra fel. Man behöver inte vara ängslig, men det viktiga är hur en hanterar felet. Det går alltid att be om ursäkt och försöka utgå från det, fyller Kalle i.

Samhället som helhet har en del kvar att göra på HBTQ-området. Men Kalle kan genom sitt arbete se att det går åt rätt håll. Medvetenheten och intresset för frågorna ökar sakta men säkert.

– Jag får fler och fler förfrågningar om just bemötandet. Vi behöver fortfarande jobba med det och jag tror det är många som också vill göra det. Det är ett viktigt steg i att minska den psykiska ohälsan.

 

Vill du ha handboken?

Ladda ner handboken (pdf).

För beställning av tryckt version till självkostnadspris, kontakta rachel.cooper@sll.se