Goda exempel på tidiga och förebyggande insatser till barn och unga

Närmare vart femte barn i Sverige har dagliga psykosomatiska hälsoproblem. Region Stockholm ansvarar tillsammans med länets kommuner för att barn och unga som mår psykiskt dåligt får tidig hjälp. En utmaning med tidiga insatser är att skapa modeller för samverkan mellan verksamheter och huvudmän. I en ny artikelserie presenterar Uppdrag Psykisk Hälsa fyra exempel på modeller i Stockholms län där man kommit långt i samverkan.

Ökad psykisk ohälsa

Sverige rankas ofta högt i internationella undersökningar av barn och ungas uppväxtvillkor, även i jämförelser med många andra välfärdsländer. Men samtidigt finns det tecken på att barn och unga i vårt land mår allt sämre psykiskt. Den internationella undersökningen (HBSC) om skolbarns (11, 13 och 15 år) hälsovanor visar att psykiska och somatiska besvär har ökat sedan mitten av 1980-talet. I Sverige säger närmare vart femte barn att de dagligen har psykosomatiska hälsoproblem, som exempelvis huvudvärk och illamående. Siffran är den högsta i Skandinavien och flickor mår oftast sämre än pojkar.

Viktigt med förebyggande och tidiga insatser

– Förebyggande och tidiga insatser till barn och unga kan minska risken för att problem uppstår eller att problem förvärras, säger Maria Hägerstrand, enhetschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ordförande i styrgruppen för Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Tidiga insatser ger även mervärden för alla som möter barn och unga i arbetet och det är ett effektivt sätt att använda samhällets resurser på.

En god psykisk hälsa och goda uppväxtvillkor är en förutsättning för barn och ungas välbefinnande. Utan rätt stöd i tid ökar risken för exempelvis skolproblem, missbruk eller utanförskap senare i livet. År 2018 var 10,9 procent av eleverna i årskurs nio i Stockholms län obehöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Även om det finns olika orsaker till resultatet, kan psykisk ohälsa vare en av förklaringarna.

”För tidiga insatser och effektiva arbetssätt behövs bra modeller”

Modeller för samverkan

Både kommuner och Region Stockholm har ett ansvar för förebyggande och tidiga insatser. Ansvaret fördelas ofta mellan olika verksamheter och huvudmän, bland annat skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

– För att kunna sätta in tidiga insatser och skapa effektiva arbetssätt behövs bra modeller som bygger på samverkan och samarbete mellan olika huvudmän och verksamheter, säger Åsa Danielsson, verksamhetschef på Storstockholm och ordförande i styrgruppen för Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Samarbetet skiljer sig åt mellan kommuner och stadsdelar i Stockholm län och det finns ett flertal exempel på områden som infört bra modeller för hur man kan arbeta tillsammans. Fyra av dessa modeller presenteras i vår nya artikelserie ”Exempel på modeller för tidiga och förebyggande insatser till barn och unga”.

Här kan du läsa om Hamnen i Gustavsberg där barn och unga med föräldrar får stöd vid psykisk ohälsa, SAGA-modellen i Sollentuna som ger tidigt stöd till barn med psykosocial ohälsa, skolsociala team i Stockholms stads ytterstadsområden som stöttar skolelever med hög frånvaro och elevhälsan i Sigtuna som samverkar med förskolan för att stötta barn som mår dåligt.

För mer information, kontakta

Linda Rydberg
Projektledare, Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län
linda.rydberg@skl.se

Nina M Granath
Projektledare, Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län
nina.mautner-granath@sll.se