Stockholms stads satsning på SIP-samordnare stärkte samordningen av insatser för barn och unga

Under 2017 startade Stockholm stad sin satsning på SIP-samordnare, en ny roll som skulle stärka arbetet med att erbjuda barn och unga en samordnad individuell plan (SIP). Nu, runt tre år senare, har satsningen utvärderats – med goda resultat.

Satsningen, som finns närmare beskriven i en tidigare artikel, gjordes möjlig med hjälp av medel från Uppdrag Psykisk Hälsa. Det övergripande syftet med införandet av SIP-samordnare var att fler barn i behov av en samordnad individuell plan ska få det och att samverkan mellan kommunen och regionen skulle stärkas. För att presentera utvärderingen av satsningen fanns Malin Fornander, utredare på Stockholm stads kompetenscenter för barn och unga, på plats under ett nätverksmöte för Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Utvärderingen genomfördes av Sweco.

– Swecos uppdrag var att analysera resultatet och skapa ett underlag för oss att jobba vidare med i utvecklingsarbetet. De intervjuade bland annat chefer, samordnare och socialsekreterare men har även gjort omfattande dokumentstudier, inledde Malin Fornander.

BUS-grupper – samverkansstruktur för regionen och kommunerna

Totalt finns nio BUS-grupper fördelade på Stockholm stads 14 stadsdelar. BUS-grupperna är en samverkansstruktur för regionen och kommunen riktad mot barn i behov av särskilt stöd. Varje BUS-grupp fick genom satsningen en SIP-samordnare knuten till sig, vars arbete kan delas in i två huvudområden: Den ena uppgiften kretsar kring själva SIP-processen. Att sprida kunskap om SIP som verktyg både internt och externt, samt initiera, förbereda och leda arbetet med SIP. Det andra området handlar om att underlätta samverkan inom BUS-grupperna och knyta ihop de olika beslutsnivåerna.

– Satsningen samordnades av Socialförvaltningen. Vid starten i januari 2017 fanns två SIP-samordnare, men vid slutet av 2018 hade samtliga BUS-grupper en samordnare, säger Malin Fornander.

Utvärderingen gjordes på en stadsövergripande nivå och utgick ifrån de effekt- och projektmål som sattes för satsningen. Överlag visade Swecos utvärdering att måluppfyllelsen var god – inte minst med tanke på komplexiteten som följde med att flera huvudmän och stadsdelar var involverade samt den kortsiktiga styrningen med ettåriga överenskommelser, som försvårade långsiktigheten i projektet.

– Ett av effektmålen var att antalet SIP för barn och unga skulle ligga på samma nivå eller öka. Utvärderingen visar att det har ökat markant i de flesta stadsdelar, säger Malin Fornander.

Framgångsfaktorer och utmaningar

Framgångsfaktorerna och utmaningarna sammanfattas på både styrning- och verksamhetsnivå. Det finns till exempel en naturlig utmaning i att flera huvudmän också innebär olika rutiner och tolkningar av uppdragen. Men att SIP-samordnare har breddat och underlättat samverkan råder ingen tveksamhet om.

– Samordnarna har haft ett utifrånperspektiv som gynnat barnen och familjerna. De har kunnat företräda familjen i en process där många aktörer är inblandade. För medarbetarna har samordnarnas möjlighet att avlasta det administrativa arbetet och att hålla SIP-möten varit väldigt värdefullt, konstaterar Malin Fornander.

Hon beskriver samordnarnas roll som ett nödvändigt och bra smörjmedel i SIP-processen. Dels har kunskapen kring SIP ökat både internt och externt, till exempel genom tvärprofessionella utbildningar, dels har samordningsfunktionen effektiviserat och tydliggjort de olika verksamheternas ansvarsområde. På så vis har också resursanvändningen kunnat optimerats.

Ett annat viktigt effektmål var att samverkan inom BUS-grupperna skulle bli bättre i jämförelse med innan projektet startade. Utvärderingen visade ett tydligt positivt resultat: alla BUS-grupper upplever både en bättre kvalitet och högre aktivitet i samarbetet.

Att satsningen på SIP-samordnare har varit framgångsrik råder inga tvivel om. Antalet SIP ökade och samverkan har stärkts. Framgången har inte heller gått obemärkt förbi på nationellt plan. I en utvärdering gjord redan 2017 av riksdagens socialutskott lyfts Stockholm stads arbete med SIP-samordnare som ett gott exempel. Men det innebär inte att utmaningarna framåt är bortblåsta. Nu när projekttiden är över återstår det att se hur erfarenheterna från projektet ska förvaltas och hur politik och ledning vill satsa framöver. Idag finns SIP-samordnare kvar i tre av BUS-områdena.

– Nu behöver vi tänka till. Kunskap och kompetens måste fortsätta spridas så att fler kan leda SIP-processen men medarbetarna behöver också förutsättningar för att kunna göra det. Det finns en risk framöver att barn och familjer inte erbjuds likvärdigt stöd över staden om SIP-samordnaren bara finns kvar i vissa stadsdelar, sammanfattar Malin Fornander arbetet framåt.

Via denna länk kan du ta del av utvärderingen i sin helhet.

Har du frågor eller vill veta mer?

Kontakta:
Malin Fornander
Utredare vid kompetenscenter för barn och unga
Socialförvaltningen i Stockholm stad
malin.fornander@stockholm.se