Barnrättsbaserad SIP: ett pilotprojekt för att stärka barn och ungas delaktighet

Under 2023 deltog BUS-grupper från tre kommuner: Haninge, Huddinge och Täby, i ett pilotprojekt för att stärka barn och ungas delaktighet i SIP (samordnad individuell plan). Arbetet leddes av Barnrättspiloterna i samarbete med Maskrosbarn och resulterade i rapporten ”Barnrättsbaserad Samordnad individuell plan: ett pilotprojekt för att stärka barn och ungas delaktighet i SIP-processer”.

Under pilotprojektet arbetade de lokala BUS-grupperna med mål att stärka barns inflytande och barnets bästa och genom att samla alla roller och verksamheter som är involverade i SIP. Projektet skapade även förutsättningar för större förståelse och samverkan som leder till nya sätt
att arbeta tillsammans.

För oss var det viktigt att erbjuda ett processtöd som kunde anpassas efter behoven i varje kommun. Vi ville ge möjlighet att gemensamt utforska de utmaningar som olika verksamheter kan stå inför och avsätta tid för att skapa samsyn, säger Nina Mautner-Granath, projektledare, Region Stockholm.

Varje workshop utgick från frågor som:

  • Vad innebär det att utgå från barnets bästa och vad betyder ett barnrättsbaserat synsätt?
  • Hur kan vi jobba mer systematiskt för att ge barn och unga större möjligheter att vara delaktiga?
  • Vad händer med vår samverkan och hur påverkas våra arbetssätt och rutiner mer konkret?

”Vi har blivit bättre på samverkan utifrån ett barnrättsfokus”

I Täby samlade projektet deltagare från bland annat socialtjänsten, elevhälsan, habiliteringen och
utbildningsförvaltningen:

För oss innebar processtödet att vi kunde arbeta mer strukturerat kring hur vi vill att SIP ska vara och upplevas, och vila i Barnrättspiloternas expertis kring barn som rättighetsbärare. Barnens upplevelser gick som en röd tråd genom hela processen, samtidigt som vi i våra olika roller fick ta del av varandras kunskap och uppdrag mer på djupet. Vi diskuterade allt från hur barn påverkas av vårt kroppsspråk och hur vi uttrycker oss, till hur vi behöver förbereda och följa upp SIP bättre. Våra invanda tankesätt utmanades och processledarna fick oss gång på gång att kliva utanför vår trygghetszon, säger Malin Hagström, utvecklingsledare, Täby kommun.

”Jag tittar på alla där och tänker – ni kunde ha räddat mig, och ni gjorde inte det”

För att få en bild av hur unga ser på SIP-möten, vad som fungerar och inte, intervjuade Maskrosbarn som en del i processtödet sex ungdomar med egen erfarenhet av SIP. De unga lyfter framför allt fram att syftet med mötet ofta är otydligt och att de inte har haft möjlighet att förbereda sig, att det främst är de vuxna som pratar och att de själva inte kommer till tals eller får någon återkoppling efteråt.

Projektet genomfördes med stöd av Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län.

Ta del av resultatet i rapporten nedan.