Skolsociala team kan minska risken för utanförskap

Hög frånvaro i skolan kan leda till utanförskap, kriminalitet och missbruk. För att hjälpa elever med hög frånvaro finns i dag sju skolsociala team i Stockholms ytterstadsområden. Teamen stöttar eleverna med individuella insatser för att kunna bryta den negativa spiralen och nå gymnasiebehörighet.

Samverkan för minskad skolfrånvaro

En lyckad skolgång minskar risken för utanförskap, sociala problem och psykisk ohälsa som vuxen. Det är därför viktigt att fånga upp elever som har hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Långvarig skolfrånvaro kan även innebära att eleven har behov som behöver mötas av flera aktörer samtidigt.

– De skolsociala teamen stöttar och hjälper elever med upprepad eller långvarig skolfrånvaro, säger Karolina Hellberg, utredare på socialförvaltningen, Stockholms stad. Teamen består både av personal från skolan och socialtjänsten, vilket ökar möjligheterna att tillgodose elevernas behov och samordna insatser utifrån samma mål.

Pilotprojektet ”samverkan skola och socialtjänst”

2013 startade “Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst” (PPSS) i åtta stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad. Syftet med projektet vara att hitta metoder som stöttar elever med skolfrånvaro och att hjälpa dem att bli behöriga till gymnasiet.

När projektet följdes upp 2015 intervjuades 17 elever som berättade att deras frånvaro hade minskat och samtliga elever skulle rekommendera insatsen. Vidare ansåg både skolan och socialtjänsten att projektet hade en positiv påverkan på samarbetet mellan myndigheterna.

Med erfarenheter från PPSS-projektet startades 2018 sju skolsociala team i Stockholms ytterstadsdelar: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista, Skarpnäck, Skärholmen och Spånga-Tensta. Syftet med teamen är att minska skolfrånvaron, öka måluppfyllelsen och öka andelen gymnasiebehöriga.

Ramverk för skolsociala team

För att öka likställigheten i staden skrevs med utgångspunkt i erfarenheterna från PPSS-projektet ett ramverk fram för skolsociala team 2017. Ramverket togs fram i samverkan mellan stadsledningskontor, socialförvaltning och utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och det beskriver bland annat organisationsstruktur samt verksamhetsstruktur och samarbetsstruktur för arbetet med skolsociala team. Ramverket poängterar att det är viktigt att skolsociala team är organiserat under BUS (gemensam regional överenskommelse mellan kommunerna och Region Stockholm kring barn i behov av särskilt stöd). Det pågår nu en revidering av ramverket.

Organisation – styrande samverkansgrupp

För det stadsövergripande arbetet med de skolsociala teamen finns en styrande samverkansgrupp som träffas cirka fyra gånger per år. I samverkansgruppen sitter grundskoledirektören, grundskoleavdelningens stabschef, avdelningschefen för den stadsövergripande avdelningen på socialförvaltningen, enhetschefen för Kompetenscenter barn och unga på Socialförvaltningen samt avdelningschefer från fyra stadsdelar och grundskolechefer.

– Syftet med den styrande samverkansgruppen är att den ska driva frågor framåt för de skolsociala teamen, säger Karolina Hellberg.

Deltagare i skolsociala team

De skolsociala teamen har en multikompetent sammansättning som vanligtvis består av en skolsocionom från socialförvaltningen och personal från elevhälsan, till exempel kurator och/eller specialpedagog. I vissa stadsdelar finns det en skolsocionom stationerad på skolan, medan andra har ”mobila” skolsocionomer som jobbar med flera skolor.

Insatser på tre nivåer

För att öka skolnärvaro och minska skolfrånvaro behövs det insatser på olika nivåer. För de skolsociala teamen är det viktigt att jobba på samtliga nivåer.

Nivå 1: Närvarofrämjande insatser riktar sig till alla elever i skolan. Det handlar om att skapa ett bra skolklimat där eleverna känner sig trygga, mår bra och trivs i skolan.

Nivå 2: Förebyggande, målinriktade insatser sätts in för elever som har ett riskbeteende eller som tillhör en riskgrupp. Det kan exempelvis handla om dåliga skolresultat, svårigheter att koncentrera sig, problem med kompisar eller problem hemma. Insatserna på denna nivå kan vara extra stöd och anpassningar för både eleven och vårdnadshavarna.

Nivå 3: Insatserna riktas mot elever som har en större problematik med frånvaron. Den här nivån kräver ofta en samverkan mellan flera professioner, individuellt anpassade insatser och ett nära samarbete med vårdnadshavarna.

Arbetsprocess

Arbetsprocesserna för de olika skolsociala teamen skiljer sig till viss del åt, men består generellt av följande:

Aktualisering och inskrivning

När en elev ska erbjudas stöd av det skolsociala teamet informeras först föräldrarna och eleven. Föräldrarna ska också ge ett skriftligt samtycke till att information delas mellan skolan och socialtjänsten.

Kartläggning

Under kartläggningen träffar teamet vanligtvis både föräldrarna och eleven för att ta reda på orsaken till frånvaron. Första steget är att samla in information om eleven. Det kan handla om pedagogiska utredningar, anmälningar om kränkningar till huvudman, föräldrars dokumenterade synpunkter, eventuella anmälningar till Skolinspektionen, registrerad skolnärvaro, måluppfyllelse/betyg, dokumenterade anpassningar, klagomålshantering eller tidigare socialtjänstutredningar.

Kartläggningen utgår därefter från följande faktorer:

• Skolrelaterade faktorer: mobbning, socialt klimat, fysisk miljö/arbetsmiljö, behov av stöd och anpassning med mera.
• Individrelaterade faktorer: ångestproblematik, neuropsykiatriska funktionshinder och depression/nedstämdhet etcetera.
• Familjerelaterade faktorer: föräldrars egna erfarenheter av skolan, kommunikation i familjen, praktiska möjligheter att stötta sitt barn etcetera.
• Ytterligare faktorer kan exempelvis handla om medicinska orsaker.

Planering av insats

Efter kartläggningen görs en individuell handlingsplan tillsammans med eleven och föräldrarna. Kartläggningen kan ibland leda till att det behövs mer omfattande stöd till familjen. I dessa fall görs en ansökan eller anmälan till socialtjänstens mottagning.

Genomförandefas

Under denna fas jobbar teamet tillsammans med eleven och föräldrarna med den individuella handlingsplanen. Exempel på insatser i planen är föräldraskapsstöd, individuellt eller i grupp, motiverande och stödjande samtal, samordning av insatser, relationsskapande arbete och sociala anpassningar.

– Insatserna anpassas efter elevens behov och situation, säger Karolina Hellberg.

Uppföljning

Alla överenskomna insatser följs upp kontinuerligt med eleven och föräldrarna.

Vidmakthållande/booster

Hur lång tid som en elev erbjuds stöd av ett team varierar i hög grad, vissa får stöd under några månader, medan andra kan få stöd över ett år. För en fortsatt positiv utveckling kan ibland en s.k. boosterträff bokas in en tid efter avslutat stöd.

Hur följs verksamheten upp?

– Det är generellt svårt att följa utvecklingen av skolfrånvaro i Sverige eftersom frånvaroregistreringen inte har varit tillförlitlig, säger Karolina Hellberg. I dag följer stadsdelarna upp verksamheten på olika sätt. I Spånga-Tensta används t.ex. ett databaserat verktyg från Socialstyrelsen som kallas SU-pilot för uppföljningen. Med verktyget registreras bakgrundsfakta om eleven, vilken typ av problematik eleven har, vilka insatser som ges och resultat av dessa. Forskning och utveckling i Stockholms stad (FoU) har dock avsatt medel för att under nästa år göra en utvärdering av de skolsociala teamens arbete. Och det kan innebära att vi får en tydligare bild av vilka effekter teamens arbete har och vilka framgångsfaktorer som ligger bakom.

Nästa steg?

– Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen ska tillsammans med stadsdels-förvaltningarna revidera ramverket för de skolsociala teamen, avslutar Karolina Hellberg. Syftet är att öka likställigheten och förbättra samsynen på vad ett skolsocialt team gör, men även att sprida framgångsrika metoder som teamen använder. I mitten av november ska representanter för stadsdelarnas skolsociala team samlas vid en workshop och titta på gemensamma arbetsprocesser, arbetsdokument, framgångsfaktorer och utmaningar.

Hur följs verksamheten upp?

• Den tvärprofessionella mixen med olika kompetenser innebär möjligheter att välja bland fler insatser.
• Möjligheter att samordna olika typer av insatser för att undvika krockar.
• Mer omfattande kartläggning av orsaker till frånvaro än vad skolan vanligtvis kan göra.
• Större fokus på frånvaro, vilket kan innebära att den uppmärksammas tidigare.
• Ökat stöd till föräldrarna

Målgrupp

Elever med skolgång i stadsdelsområdet i årskurs 4–9 som har hög frånvaro eller anses ha påtaglig risk för ökad frånvaro och låg måluppfyllelse, eventuellt normbrytande beteende samt riskerar att sakna behörighet till gymnasiet.

Skolsociala team består av:

• Skolsocionomer från socialtjänsten.
• Personal från skolan, till exempel kurator och/eller specialpedagog.