SAGA-team: samarbete med förskolebarn i fokus

Tidigt stöd till barn med psykosocial ohälsa ökar chansen till en positiv utveckling. Genom SAGA-teamen har förskolorna i Sollentuna fått verktyg att tidigt upptäcka och ge stöd till barn som mår dåligt. Verksamheten bygger på samverkan mellan olika professioner och huvudmän.

Tidiga insatser med SAGA-teamen

I varje barngrupp på förskolan finns det statistiskt sett 1–2 barn som har eller riskerar att utveckla psykosocial ohälsa. Det är därför viktigt att sätta in insatser så tidigt som möjligt.

 – Genom att fånga upp ett problem i förskolan kan insatser sättas in som hjälper barnet i tid, säger Maja Hagström, processledare, SAGA-teamen. Tidigare saknade dock förskolorna rätt verktyg och rutiner för att hantera frågor och funderingar kring barns psykosociala ohälsa.

 Det första SAGA-teamet startades i Rotebro 2009 och bestod av nätverksträffar med familj- och förskoleteamet (socialtjänsten), specialpedagoger (utbildningskontoret), barnsjuksköterska (BVC), socionom (småbarnsteamet BUP) samt representanter från förskolor och familjedaghem i området.

Till en början var tanken att förskolorna skulle ta upp frågor om barn som väckte oro och få hjälp av de andra aktörerna i teamet. Dock var inte förskolepersonalen bekväma med att diskutera frågor kring barn tillsammans med annan förskolepersonal. Flera aktörer påpekade också att det ur ett sekretessperspektiv fanns problem med detta arbetssätt.

Efterhand såg man även behovet av att erbjuda aktiviteter på olika tider, eftersom det kunde vara svårt för förskolorna att komma på nätverksträffarna. Allt detta sammantaget ledde till att dagens modell växte fram som består av konsultationer kring enskilda barn, nätverksträffar och kvällsföreläsningar.

”SAGA står för SAmarbete Gemensamt Ansvar för barn och unga i Sollentuna”

SAGA-teamen i dag

I dag finns SAGA-teamen i hela kommunen och cirka hälften av förskolorna deltar i verksamheten. Målgruppen är barn mellan 1 och 6 år som visar tecken på psykosocial ohälsa. Det kan exempelvis handla om barn som inte förstår de sociala koderna/leker inte med andra barn, hamnar ofta i konflikt med andra barn, har föräldrar som brister i föräldraskapet, har bristande självkontroll, språkliga brister eller som är tysta och verkar nöjda med att vara för sig själva.

SAGA-teamen samverkar med BVC (Praktikertjänst/landstinget), BUP (Region Stockholm), specialpedagoger (utbildningskontoret), förskolor (kommunala/fristående) samt familje- och förskoleteamet (socialkontoret). Teamen erbjuder kommunens förskolor kompetensutveckling, kollegialt erfarenhetsutbyte, utveckling och spridning av metoder och material samt konsultationer där frågor kring oro för enskilda barn tas upp och diskuteras.

– Sekretessproblematiken har vi löst genom att bara en förskola (oftast ett arbetslag) åt gången är med på konsultationen, säger Maja Hagström.

Konsultationer

Varje termin erbjuds förskolorna i Sollentuna kommun sex konsultationstimmar där ett barns psykosociala hälsa kan diskuteras. Alla som deltar i ett SAGA-team kan ta upp en fråga om ett enskilt barn. Genom att samla olika kunskaper och erfarenheter kan konsultationen bidra till en vidare förståelse och insikt. På mötet deltar representanter från en förskola/ familjedaghem tillsammans med ett tvärprofessionellt team som består av familje- och förskoleteamet (SOK), specialpedagoger (UK), socionomer (BUP) och barnsjuksköterskor (barnhälsovård).

Innan en fråga om ett barn tas upp måste det övervägas om vårdnadshavarna ska ge sitt samtycke. Det finns dock möjligheter att ta upp en fråga utan vårdnadshavarnas samtycke, eftersom barnets bästa ska vara i fokus. Om vårdnadshavarna lämnar sitt samtycke ska de fylla i en medgivandeblankett.

Inför konsultationen skickar processledaren för SAGA-teamet ut en enkät till förskolepersonalen som ska skickas in före mötet. Syftet med enkäten är dels att möjliggöra en utvärdering av konsultationen, dels att den som tar upp frågan får tillfälle att formulera den före mötet samt dels att kunna förbereda diskussionen på bästa sätt. Enkäten sparas i ett år hos processledaren och förstörs därefter.

Allt sker anonymt

Barnens identitet är alltid okänd för teamet, inga namn eller andra detaljer finns noterade. Oavsett om vårdnadshavarnas samtycke finns eller inte, ska frågor om barn diskuteras med så få detaljer som möjligt, så att inte SAGA-teamet ska kunna identifiera vilket barn det handlar om.

Alla barn som diskuteras vid en konsultation följs upp under minst tre månader för att teamet ska vara säkra på att barnet får rätt hjälp. Om barnet har behov av insatser från flera verksamheter skapas ett nätverk kring barnet som fortsätter att träffas så länge det finns behov. Detta kräver dock vårdnadshavarnas samtycke. Vid behov upprättas även en samordnad individuell plan, där man dokumenterar barnets mål, vem som ska göra vad och när uppföljning ska göras. Planen kan inte upprättas utan vårdnadshavarens samtycke.

Processledare sammanfattar det som kommit fram under konsultationen i ett dokument som skickas till den som tagit upp en fråga till konsultation. Vårdnadshavare som gett sitt medgivande ska informeras om vad som sagts på konsultationen för att möjliggöra en fortsatt planering tillsammans. Ansvar för att vårdnadsvarna informeras ligger hos den som anmält frågan. Efter tre månader skickar processledaren ut en utvärdering till förskolechefen. Enkäten sparas hos processledare i högst ett års tid och förstörs därefter.

”Genom att samverka blir vi bättre på att förebygga psykosocial ohälsa och främja friskfaktorer hos barn”

Nätverksträffar

Nätverksträffar i teamen sker områdesvis två gånger per termin. Träffarna inleds med en föreläsning på 15–20 minuter som följs upp av gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyten. Deltagare är representanter från förskolor och familjedaghem, specialpedagoger (BUK), familj- och förskoleteamet (SOK) och barnsjuksköterska (barnhälsovård). Socionomerna på BUP kan däremot inte delta på dessa träffar, eftersom det inte ligger i deras uppdrag att diskutera barns hälsa ur ett allmänt perspektiv.

På nätverksträffarna sker erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling utifrån ett tema som beslutas terminsvis av styrgruppen för SAGA-teamen. Exempel på teman som behandlats är ”Barn som visar tidiga tecken på normbrytande beteende” och ”Hur vi kan skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn”.

Nätverksträffar anordnas i följande områden:

Rotebro, Norrviken, Viby, Häggvik, Tureberg, Helenelund, Edsberg, Sjöberg och Vaxmora.

Kvällsföreläsningar

Två gånger om året bjuds alla som arbetar inom förskolan och familjedaghemmen i Sollentuna in till kvällsföreläsningar med olika teman. Föreläsningarna anordnas i Sollentunas kommunalhus och teman har varit bland annat: Olika barn, olika bemötande, Mot utanförskap och främlingsfientlighet – för gemenskap och öppenhet i förskolan, Barn som inte leker samt Normbrytande beteende och tillgänglig lärmiljö.

Vägledning för pedagoger

Tillsammans med SAGA-teamen i Edsberg/Sjöberg/Vaxmora har broschyren Vägledning för pedagoger – barns psykosociala ohälsa­ tagits fram. Med olika beskrivna situationer får här pedagogerna praktisk vägledning om hur de ska agera i frågor och situationer kring ett barns psykosociala ohälsa. Vägledningen bygger bland annat på läroplan för förskolan, socialtjänstlagen samt forskning kring faktorer som påverkar barns psykosociala utveckling positivt och negativt (s.k. skydds- och riskfaktorer).

Initiativet till vägledningen kommer från representanter för förskolor, barn- och utbildningskontoret (BUK), barnavårdscentralen (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialkontoret (SOK). För pedagoger som vill föra in vägledningen i verksamheten finns även ett verksamhetsstöd med bland annat fallbeskrivningar.

Vad har verksamheten uppnått?

– SAGA-teamen har varit framgångsrik på flera sätt, säger Maja Hagström. Ungefär lika många kommunala som fristående förskolor är med, totalt cirka 40 st. Alla nätverksträffar och föreläsningar blir fullbokade. Bland annat visar utvärderingar att oro kring ett barn som tagits upp på konsultationer har minskat tre månader efter mötet. Vi ser även att antalet anmälningar om oro för barns psykosociala hälsa har ökat sedan SAGA-teamen startade och det görs nu flest anmälningar från förskolan än från andra områden. Vidare ser vi att barn som behöver hjälp hos BUP får en snabbare väg in efter konsultationen.

De goda resultaten med SAGA-modellen bygger på samverkan med olika professioner och huvudmän med förskolebarnen i fokus. Det innebär att alla delar samma samsyn avseende barns hälsa.

– Barn behöver olika stöd och det gäller att tänka ur olika perspektiv för att finna lösningar, säger Maja Hagström. Vi har hittat en form som passar utifrån vars och ens uppdrag.

SAGA-teamen utvärderas enligt följande:

  • Enkäter med frågor till den som tar upp en fråga om ett enskilt barn i SAGA-teamet
  • Kontinuerliga avstämningar om hur arbetet i teamet uppfattas för alla deltagare.

Ansvariga för uppföljningen är enhetschefen för förebyggande enheten, Sollentuna kommun, och processledaren för SAGA-teamen.

Fortsatta utmaningar och möjligheter

Den största utmaningen just nu är att få förskolor att komma till nätverksträffarna. Alla har inte tid att komma på möten och SAGA-modellen är heller inte obligatorisk för förskolorna. För att motivera allt fler förskolor att delta görs olika kommunikationsinsatser, bland annat filmer om SAGA-teamens verksamhet, utskick via utbildningskontorets veckobrev och information i samband med kvällsföreläsningar. Därtill försöker man anpassa tiderna för möten med SAGA-teamen för att fler förskolorna ska kunna delta.

Nästa steg för SAGA-modellen

Det pågår diskussioner om att eventuellt anordna specifika aktiviteter för dagmammor och personal på öppna förskolor som kan ha svårt att komma på SAGA-teamens möten och föreläsningar.

– SAGA-teamen skulle kunna implementeras i andra kommuner, avslutar Maja Hagström, Men det är viktigt att redan från start tillsätta en ansvarig processledare och diskutera samverkan mellan olika områden och huvudmän. För att göra det lättare för förskolorna att delta kan det också vara lämpligt att upprätta ett avtal, eftersom SAGA-verksamheten inte är obligatorisk för förskolorna.

Summering

Framgångsfaktorer

  • Samverkan med olika professioner och huvudmän med barnen i fokus.
  • Förskolorna erbjuds kompetensutveckling, kollegialt erfarenhetsutbyte, utveckling och
    spridning av metoder och material samt konsultationer där frågor kring oro för enskilda barn tas upp och diskuteras.
  • Kontinuerlig uppföljning både inom teamen och till förskolepersonal som tar upp en fråga om barns oro till konsultation.

 

Målgrupp

Barn i förskoleålder som någon känner oro för och barn som uppvisar en eller flera riskfaktorer för psykosocial ohälsa. Exempel på riskfaktorer kan vara barn:

  • Med bristande språklig förmåga eller barn som behöver stöd i sin språkliga förmåga
  • Med bristande självkontroll och låg tolerans för frustrationer eller barn som behöver stöd för att klara av frustrationer
  • Som har svårt att interagera, barn som inte leker/inte kan de sociala koderna eller som behöver stöd för att interagera med andra barn och klara leken
  • Som har frånvaro som väcker funderingar eller oro
  • Som är tysta och verkar nöjda med att vara för sig själva eller Barn som behöver stöd för att ta plats och ta vuxna i anspråk

Deltagare (beroende på område)

  • Representanter från förskolor och familjedaghem
  • Familj- och förskoleteamet, Enheten för föräldrastöd inom Socialkontoret
  • Specialpedagoger, Stöd och utveckling inom Barn- och Utbildningskontoret
  • BVC Rotebro, Stockholms läns landsting
  • BVC Tureberg, Stockholms läns landsting
  • BVC Edsberg, Praktikertjänst
  • BUP Sollentuna, Stockholms läns landsting
  • Processledare för samverkan, förebyggande enheten inom Socialkontoret

Finansiering

Processledarens tjänst finansieras av socialkontoret. Övriga aktörer går in med arbetstid i arbetet. Vissa föreläsningar har betalats av socialkontoret. Framtaget material, webbplats, och till viss del kvällsföreläsningar för pedagoger, har finansierats med PRIO-medel (PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa.).

Kontaktuppgifter

Maja Hagström
Processledare SAGA-modellen Sollentuna
maja.hagstrom@sollentuna.se

Relaterat material

Läs mer om SAGA i Sollentuna.