I behov av särskilt stöd

Alla barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Det är ett övergripande mål i samhället och vårdnadshavare har det grundläggande ansvaret. Samtidigt behöver berörda myndigheter och andra samhällsaktörer ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd.

Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnets behov och det finns ett antal lagbestämmelser som möjliggör detta. I Stockholms län har vi samsyn kring att det behövs en god samverkan mellan verksamheter inom region och kommun för att ge rätt hjälp till barn i behov av särskilt stöd.

BUS-överenskommelsen ger struktur för samverkan

Nu är det snart 10 år sedan som samtliga parter inom Stockholms län tecknade ett avtal för att förtydliga ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Syftet med den så kallade BUS-överenskommelsen från 2012 är att tydliggöra ansvar och beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till.

Överenskommelsen tydliggör bland annat chefernas ansvar för en fungerande samverkan och visar på strukturer för samverkan på lokal och regional nivå, både mellan politiker och tjänstemän.

Rapporterade avvikelser i samverkan avseende barn i behov av särskilt stöd (BUS) i Stockholms län

Avvikelsehantering inom ramen för BUS är ett sätt att följa upp samverkan i Stockholms län kopplat till BUS-överenskommelsen. Avvikelser hanteras primärt på lokal nivå, men innehållet i avvikelserna bidrar också till att identifiera behov av åtgärder på regional nivå som behövs för att skapa förbättrade förutsättningar för lokal samverkan. BUS-sekretariatet i dialog med BUSSAM sammanställer och analyserar inkomna avvikelser på årsbasis i syfte att:

  • se mönster,
  • identifiera principiella frågor
  • bedöma omfattningen av rapporterade samverkansproblem.

Autismspektrumtillstånd och adhd bland barn och unga i Stockholms län

Maj 2022 släppte Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rapporten ”Autismspektrumtillstånd och adhd bland barn och unga i Stockholms län: Förekomst av diagnoser i befolkningen samt vårdkonsumtion”. Rapporten visar att allt fler barn och unga i Stockholms län får diagnoserna adhd eller autism.

Bakgrunden till rapporten är den stadigt ökade efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar och ökningen av barn med diagnoserna autism och adhd. Vården som erbjuds har fått kritik för att vara alltför fragmenterad, med flera inblandade vårdgivare där helhetssyn och helhetsansvar saknas.

Drygt sex procent av alla barn och unga som är folkbokförda i Stockholms län har fått en adhd-diagnos, autismdiagnos eller båda någon gång under perioden 2015–2020 – en ökning med en procentenhet jämfört med mätperioden 2013–2018. I absoluta tal har vårdkontakterna för adhd och autism ökat mest bland pojkar och den största relativa ökningen står flickorna för.

Rapporten är en uppföljning av en undersökning som CES genomförde i samarbete med KIND, Karolinska institutet, 2020.

Kunskapssammanställning: Psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Som en del av ett regeringsuppdrag med syfte att ta fram underlag för en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tagit fram en kunskapssammanställning: Psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning.

Sammanställningen baseras på statistik och resultat från olika nationella och regionala undersökningar och visar bland annat att elever med funktionsnedsättning:

  • löper större risk att utsättas för mobbning,
  • har mer problematisk skolfrånvaro och
  • i större utsträckning är rädda för andra elever.

Samtidigt konstaterar SPSM att kunskapen ofta är alltför generell om den psykiska hälsan hos barn och elever med funktionsnedsättning i skolan. Det behövs mer kunskap om förhållandet mellan funktionsnedsättning och andra faktorer som påverkar psykisk hälsa, till exempel relationer och olika miljöfaktorer i skolan.