Exempel på sociala investeringsprojekt

Utfallskontrakten i Botkyrka och Örnsköldsvik har avslutats och lärdomarna från arbetet i respektive kommun har sammanställts i två rapporter. Som en del i att sprida lärdomar och resultat från pilotprojekten, samt arbetet med utfallskontrakt och sociala investeringar i en svensk kontext håller RISE och SKR den 11/4 2022 en digital konferens på tema arbetsmiljö som social investering.

Utvärdering av utfallskontrakten i Botkyrka och Örnsköldsvik | RISE

I februari 2016 lanserades Sveriges första sociala utfallskontrakt mellan en privat investerare och en offentlig part. Utfallskontraktet är ett samarbete mellan Norrköpings kommun, Uppdrag Psykisk Hälsa (SKL) och Leksell Social Ventures.

Syftet med satsningen

Syftet är att uppnå både mänskliga och ekonomiska vinster genom tidiga insatser för ungdomar som är placerade i HVB-hem eller boende som tillhör Statens Institutionsstyrelse (SiS). Insatserna ska minska risken för återplacering och förbättra ungdomarnas skolprestationer. Den externa finansieringen gör det möjlighet att utveckla metoderna, och därmed uppnå bättre resultat för de målgrupper som har allra störst behov.

Artikel om utfallskontraktet i Norrköpings tidningar: Miljardär satsar i kommunens sociala insatser

Sveriges första sociala utfallskontrakt (PDF)

Satsningen El Sistema riktade sig till elever i förskoleklass och elever i årskurs 1-2 på två skolor i områdena Varberga och Oxhagen. I början av 2014 rapporterade socialtjänsten om ökande social oro i områdena Varberga och Oxhagen gällande tonåringar och unga vuxnas beteende. Områdena hade figurerat i media i negativa sammanhang och brottsstatistiken 2013 var hög. Att barnen saknade fritidsaktiviteter och fritidshem efter skoltid identifierades som viktiga riskfaktorer bakom att barnen boende i områdena senare skulle slå in på samma bana som ungdomarna när de kom upp i ålder.

Syftet med satsningen

En modell framtagen i Venezuela som bygger på den klassiska musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling. Den syftar till att förebygga utanförskap genom undervisning i musik för barnen i deras miljö. Det skapar en fast punkt i tillvaron och därmed en viktig del i utvecklingen. Aktiviteterna förlades inom ramen för ordinarie förskole- och skolverksamhet för att skapa förutsättningar för alla att delta. I projektet ingick musiklektioner med kör och orkester med musikpedagoger två till tre gånger i veckan, samt familjeträffar en gång per månad för att involvera föräldrar.

Det har även upprättats ett samarbete med Svenska kammarorkestern där barnen fick chans att spela med professionella musiker. Målsättningen var att generera positiva effekter i form av att barnen i högre grad utövade en fritidsaktivitet och var nöjda med sin fritid. Projektet skulle också positivt påverka barnens koncentrationsförmåga, samarbetsförmåga och språkinlärning och därmed öka elevernas måluppfyllelse i skolan.

Resultatet av projektet

Projektet utvärderades genom en före-efter mätning av skattning av uppmärksamhet, koncentration, impulsivitet, språkförståelse, tal och uttryck samt social kompetens. Det gjordes även en historisk jämförelse med de som var ett år för gamla för deltagande i satsning.

Projektet har bidragit till stärkt självkänsla, koncentrationsförmåga, förbättrade språkkunskaper, ökat självförtroende och lugn hos barnen, samt en stolthet hos både barn och föräldrar. Därtill bedöms föräldrarnas engagemang och delaktighet i skolans verksamhet ha ökat.

Utifrån detta och bostadsområdets karaktär och behov, bedömdes det angeläget att verksamheten fortsatte och projektet har implementerats samt skalats upp för fortsatt användning.

I Norrköpings kommun såg man, under en femårsperiod, en kraftig ökning av antalet hushåll i beroende av försörjningsstöd. Därför startades projektet Servicetrainee som riktade sig till personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd

Servicetrainee var en tidsbegränsad arbetsmarknadsinsats på 12 månader inom kommunal sektor med syftet att få personer som är beroende av ekonomiskt bistånd ut i arbete och självförsörjning. I projektet fick 30 personer, som var beroende av ekonomiskt bistånd och som talade minst ett av kommunens största invandrarspråk, ettåriga anställningar i kommunala verksamheter. Barnfamiljer var prioriterade. Budgeten för satsningen 4,6 miljoner kronor.

Syftet med satsningen

Satsningen syftade till att ge personer med utländsk bakgrund som haft svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden en möjlighet att bryta utanförskap och marginalisering. Samtidigt skulle kostnaderna för försörjningsstöd och antalet familjer beroende av försörjningsstöd minska och projektet skulle underlätta för kommunerna att i framtiden rekrytera personal som behärskar de stora invandrarspråken.

Resultatet av satsningen

Från september 2012 till januari 2014 minskade antalet hushåll beroende av ekonomiskt bistånd i projektgruppen med 74 procent. Resultatet jämfördes med en väntlistekontroll och stratifierad generisk kontrollgrupp. Motsvarande minskning under samma period var 20 procent i väntlistekontrollgruppen och 30 procent i den stratifierade kontrollgruppen. Det tyder på att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i projektgruppen minskade med cirka 44 till 54 procent som en effekt av projektet. Utifrån de effekter som satsningen genererade, bedömdes det att verksamheten skulle fortsätta och projektet har implementerats samt skalats upp som ordinarie verksamhet.

Insatsen Skolfam riktar sig till 30-40 familjehemsplacerade barn i åldrarna 7-14 år i Örebro kommun då familjehemsplacerade barn överlag löper större risk för skolmisslyckanden. Det ökar i sin tur risken för flera negativa utfall såsom framtida arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk m.m. De personalgrupper som möter placerade barn och unga har inte alltid kompetens kring bemötande och förhållningssätt till dem och deras familjer. Samtidigt uttrycker skolor ofta svårigheter med kommunikationen kring ett placerat barn. Då många olika verksamheter finns kring ett placerat barn finns ett stort behov av samordning och samverkan och även kunskap om olika verksamheter och aktörers insatser.

Syftet med satsningen

Syftet med projektet är att bland familjehemsplacerade barn öka andelen som uppnår godkänt i nationella proven samt uppnår gymnasiebehörighet och även en ökad pedagogisk och psykologisk utveckling. Man vill även minska antalet barn som omplaceras från familjehem till HVB och minska antalet som behöver ta del av socialtjänstens andra insatser och öppenvård.

Skolfam ska vara ett komplement till den ordinarie elevhälsan i skolan och till socialtjänstens familjehemsvård. Ett tätt samarbete upprättas där stegvisa mål kontinuerligt följs upp och förnyas tillsammans med Skolfam-teamet och övriga inblandade, fram till att barnet går ut grundskolan.

Ett Skolfam-team består av barnets socialsekreterare, familjehemmets socialsekreterare, en specialpedagog och en psykolog.

Resultatet av satsningen

Projektet kommer utvärderas genom en historisk jämförelse med tidigare familjehemsplacerade barn i Örebro kommun samt en före-efter-mätning genom psykologiska och pedagogiska tester.

Projektet har en budget på 5,6 miljoner kronor.

Satsningen Hälsofrämjande insatser för seniorer riktar sig till äldre personer med tidiga aktivitetsbegränsningar. I Östersunds kommun såg man att äldres behov av hemtjänst var avhängigt deras aktivitetsbegränsningar och att detta var en följd av nedsatt hälsa.

Genom tidiga hälsofrämjande insatser kan hälsan hos denna grupp förbättras och behovet av hemtjänst minska. Det saknas dock kunskap om hur sådana insatser ska implementeras på ett effektivt sätt.

Syftet med satsningen

Hälsofrämjande insatser för seniorer erbjuder äldre personer med tidiga aktivitetsbegränsningar gruppträffar med fokus på fysisk och social aktivitet. Syftet är att främja individens hälsa och självständighet samt öka aktivitetsförmågan för att på så sätt minska behovet av hemtjänst.

Resultatet av satsningen

Projektet är pågående och utvärderingen är planerad att påbörjas under 2018/19. En jämförelse kommer göras mellan gruppen som deltagit i seniorträffar och personer i motsvarande grupp innan satsningen inleddes. Tidigare studier av samma slag har resulterat i minskad nedgång i aktivitetsförmåga, förbättrad självskattad hälsa hos de äldre på både kort och lång sikt och en minskad nedgång i fysiska funktioner upp till två år efter deltagande i seniorträffarna.

En nyligen genomförd hälsoekonomisk studie visar att såväl kostnader för kommunal omsorg som för hälso- och sjukvård var lägre bland deltagare i seniorträffar jämfört med äldre som inte deltagit.

Projektet har en budget på 0,6 miljoner kronor.