Kartläggning: elevhälsans aktiviteter

Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk hälsa och skulle kunna spela en central roll i det framtida arbetet med att minska psykisk ohälsa hos barn och unga. 

Upplevelsen, både hos de som arbetar inom elevhälsan och de som arbetar med utvecklingsfrågor, är att det är svårt att få en samlad bild av hur det dagliga arbetet för de olika professionerna ser ut. Därför behövs ett underlag att utgå från i arbetet med elevhälsans framtida roll när det gäller psykisk hälsa.

För att ta fram ett sådant underlag har Uppdrag Psykisk Hälsa dokumenterat 47 personers arbete inom elevhälsan under tre veckors tid.

Åtgärdande arbete tar mest tid

Det åtgärdande arbetet tog upp nästan dubbelt så mycket tid som det främjande och förebyggande arbetet. Den största delen av arbetstiden ägnades dessutom åt aktiviteter som handlar om enskilda elever. Det innebär att elevhälsans personal ägnar en stor del av sin tid till insatser som handlar om att stötta enskilda elever genom samtal, interna och externa möten och genom att delta i arbetet i klassrummet.

De flesta aktiviteterna är planerade

En stor majoritet av elevhälsans aktiviteter är planerade. Det gäller både det arbete som är främjande eller förebyggande och det som är åtgärdande. Den vanligast förekommande aktiviteten i elevhälsan var en planerad åtgärdande insats.

Få aktiviteter där eleverna brukar vara

Aktiviteter där elevhälsans personal rörde sig ute bland eleverna, till exempel i klassrummet, korridoren eller matsalen, förekom endast i liten utsträckning.

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?