Elevhälsobaserad modell för första linjen

Elevhälsan är en viktig aktör när det gäller arbetet med psykisk hälsa hos barn och unga. Syftet med en elevhälsobaserad modell är att förstärka elevhälsan så att den kan fungera som en första linje i samverkan med socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Tidiga insatser

En av utgångspunkterna är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att söka hjälp själva och att de ska få möjlighet till tidiga insatser för psykisk hälsa. Att ge tidiga insatser på skolan som arena innebär att barnen och de unga inte behöver förflytta sig från skolan, utan den kompetens som barnet eller den unge behöver istället kommer till skolan.

Arbetet med att skapa en modell för tidiga insatser utgår från lokala behov och förutsättningar och bygger även på pågående utvecklingsarbete inom Uppdrag Psykisk Hälsa där Första linjeboken är framtagen som är ett metodstöd för Första linjen.

Det fortsatta arbetet i den elevhälsobaserade modellen går upp i Kraftsamlingens delarena för Smart tillgänglighet första linjen.

Kraftsamling för psykisk hälsa 

Praktiska test i en elevhälsobaserad modell

De tre aktörerna, skolan och elevhälsan, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården, har ett gemensamt ansvar för att utveckla arbetssätt på utvalda skolor.

Under 2018 pågick praktiska test i den elevhälsobaserade modellen. Tio kommuner arbetade tillsammans med respektive region med uppstarten av praktiska test i en elevhälsobaserad modell. Det handlade om att ta fram gemensamma arbetssätt för att ge tidiga kvalitativa insatser för psykisk hälsa utifrån lokala förutsättningar och behov. Fem kommuner genomförde praktiska test och de andra fem förberedde för generella interventioner till exempel Skolmodellen PALS och YAM.

Kommunerna och regionerna bestämde själva skolorna. ”Socialtjänstperson” och ”hälso- och sjukvårdsperson” avsatte tid för att arbeta på skolan tillsammans med elevhälsans personal både på individ- och gruppnivå. Arbetet leddes utifrån en styrgrupp som representerades av chefer från de tre aktörerna och en arbetsgrupp med de medarbetare som arbetade aktivt tillsammans på skolan.

Workshops och digital plattform

Under utvecklingsarbetet genomfördes fyra workshops och en digital plattform fanns för erfarenhetsutbyte och som informationskanal. Utvecklingsarbetet har letts utifrån fyra utgångspunkter vilket handlar om en förstärkning av främjande och förebyggande arbete för skolan och elevhälsan. Att ge tidiga och förebyggande insatser på skolans arena och att ge barn ökade möjligheter att själva söka hjälp. Den sista utgångspunkten handlar om att praktiskt arbeta med barn och unga för att motverka att livsproblem psykiatriseras.

Dokumenten ger en bild av arbetsprocessen under utvecklingsarbetet 2018.

  1. Elevhälsobaserad modell med tidiga insatser för psykisk hälsa – 6 mars 2018
  2. Projektplaner, behovsanalys och vinjettarbete – 14 maj 2018
  3. Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test? – 3 september 2018
  4. Hur gick det nu tillsammans på skolan med praktiska test? – 4 december 2018

Fortsatt utvecklingsarbete och uppstart av uppföljning och utvärdering under 2019

Under 2019 genomfördes lokala workshops med erfarenhetsutbyte och i Region Skåne genomförde aktuella kommuner tillsammans med regionen en spridningskonferens. Flera av kommunerna har nu även startat ett arbete med att utveckla liknande modeller för förskola och BVC/familjecentraler. Utvärdering av utveckling av modellerna genomförs av Folkhälsomyndigheten och Karolinska institutet med start 2019.

Resultaten kommer att presenteras i en litteraturöversikt i maj 2020. Den kommer att beskriva existerande internationell litteratur om implementering och effekter av insatser där skolan, socialtjänsten och/eller hälso-och sjukvården samarbetar på skolans arena för att påverka den psykiska hälsan bland eleverna. Syfte med utvärderingen är att studera implementering och effekter av en modell där skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar på skolans arena för att erbjuda tidiga insatser för psykisk hälsa.

En empirisk studie genomförs som studerar implementering och effekter av en sådan modell i svensk kontext utifrån SKR:s pilotarbete kommer att presenteras under hösten 2020.

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?