SIP och samverkanstips

Samverkan med hjälp av SIP   

SIP behöver överenskommelser, tydliga strukturer, respekt kollegor emellan och fokus på individens och familjens behov snarare än gränsbevakning.

Ha en samverkansagenda

SIP har goda möjligheter att göra samverkan mellan aktörer bättre, men bara om aktörerna respekterar varandra som kollegor. Det är också avgörande att aktörerna fokuserar på individens och familjens behov istället för att bevaka den egna verksamhetens agenda.

Det har Erik Nordström kommit fram till i sin studie Samordnad individuell plan (SIP) – Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter från 2016. Han har identifierat ett antal faktorer som hindrar respektive främjar effektiv samverkan vid SIP.

Faktorer som hindrar samverkan

  • Olika mandat och olika behov – olika status och makt att påverka SIP-processen genom profession, kallelser och beslutsmandat
  • Tvång till närvaro och insats – aktörer ”beställer” närvaro och insatser
  • Ifrågasättande och klander – revirstrider och konflikter
  • Tidsramar och prioritering – olika tidsaxlar och olika mycket bråttom

Faktorer som främjar samverkan

  • Likartad tolkning av gemensamma avtal – alla känner till lagtexten och lokala eller regionala avtal
  • Ömsesidig respekt och kollegialt lärande – strävan efter jämbördig samverkan och intresse för andras verksamheter
  • Gemensam terminologi och dokumentation – strävan efter enkel och transparent SIP
  • Intresse för samverkan – proaktiv inställning

Överenskommelser och tydliga strukturer underlättar

FoU Sjuhärad Välfärd har också identifierat ett antal delar som är viktiga för god samverkan under SIP-arbetet. Bland annat är det viktigt att det finns överenskommelser mellan huvudmännen på samtliga nivåer, och en bra mötesstruktur med tillåtande klimat.

Checklista under planeringen

  • Finns det överenskommelser på regional, delregional och lokal nivå? Är de uppdaterade, kända och accepterade?
  • Behöver de lokala rutinerna ses över? Identifierar de vilka aktörer som ska vara delaktiga i arbetet? Bör aktörernas roller klargöras?
  • Är SIP-mallen transparent och begriplig? Framgår det vem planen gäller och vilket datum den upprättades? Finns det som är stadgat i lag och förordningar med? Fundera över innehåll utöver det som är lagstadgat. Ni får göra mer än lagen kräver.
  • Står brukaren i centrum? SIP handlar om brukarens liv och framtid och planeringen ska alltid utgå från detta.

Checklista under genomförandet

  • På vilket sätt har brukaren inflytande? Kan brukaren göras delaktig i hela processen, från planering till genomförande och uppföljning?
  • Vilka områden ska finnas med i SIP? Aktuell situation, behov, egna resurser, anhörigas resurser, uttryckta önskemål och mål? Ska långsiktiga mål brytas ner i delmål?
  • Hur kan eventuella skillnader i målformulering hos aktörerna och brukaren göras synliga? Finns det någon arbetsgång för att närma sig varandras målformulering?
  • Är de planerade insatserna kopplade till behov och formulerade mål? Hur är det som ska göras dokumenterat, respektive det som redan har utförts?

Checklista för vidareutveckling

  • Vad ska utvärderas vid uppföljningen? Är det planen i sin helhet, brukarens förändrade behov eller situation, uppnådda delmål eller något annat?
  • Vart vänder sig brukaren eller anhöriga om planen inte fungerar som det var tänkt?
  • Behövs det utbildning till dem som praktiskt arbetar med att upprätta SIP? Exempel på områden att utbilda i är mötesklimat, bemötande, att använda mallar, att formulera delmål som är möjliga att utvärdera
  • Behövs det utbildning till brukare och deras representanter?
  • Finns det utrymme att utveckla planen och samverkansarbetet? Finns det forum där lokala aktörer kan träffas och diskutera?

Hjälpte informationen på sidan dig?

Senast kontrollerad 5 december 2017 av Karin Lindström Är du intresserad av att beställa material?