1. Vem är SIP bra för?

Svar: En bra samordning och samverkan mellan aktörerna är ett stort stöd samt hjälp för den enskilde individen. En fungerande samverkan förenklar för den enskilde att få sina behov tillgodosedda. Bestämmelserna i lagstiftningen syftar till att just säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Dagens ökade specialisering inom vård och omsorgssektorn samt mångfalden av utförare ställer allt högre krav på professionerna att kunna samverka för att ge bra vård och behandling.

2. Vem är skyldig att kalla och bjuda in till ett SIP-möte?

Svar: Den som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården gör bedömningen att SIP behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Arbetet ska påbörjas utan dröjsmål, det vill säga inom några dagar. Andra aktörer kan föreslå att ett arbete med samordnad individuell plan ska startas upp och/eller delta i arbetet med planen. Kommuner och landsting kan dock ha egna rutiner som anger vilka som ska ta initiativ till SIP. För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den enskilde har gett sitt samtycke. Det är viktigt att den enskilde erbjuds stor delaktighet i planeringen inför SIP, och själv uppmuntras att peka ut vilka som ska vara med.

3. Kan man som verksamhet kalla en aktör till samordnad individuell plan utan att den enskilde är aktuellt eller inskriven hos denna aktör?

Svar: Det finns inget hinder mot att kalla andra aktörer till ett SIP möte även om den enskilde inte sedan tidigare varit aktuell hos dessa. SIP ska upprättas för den som har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, men det är inte samma sak som att personen redan måste ha insatser från dessa båda huvudmän. SIP-planen kan endast upprättas med den enskildes samtycke. Medverkan och redovisning från andra aktörer kan bara ske om den enskilde medger det.

4. Anses kommunens rådgivande verksamheter såsom råd och stöd ingå i de som såväl ska initiera och arbeta med samordnad individuell plan?

Svar: Ja, det är individens samlade behov som är avgörande och alla typer av insatser från socialtjänsten ingår. Om de rådgivande verksamheterna bedrivs av kommunens socialtjänst, eller en utförare på uppdrag av kommunens socialtjänst, är de att anses vara insatser från socialtjänsten i den mening som avses i lagregeln om SIP.

5. Kan anhöriga vara med på ett SIP-möte?

Svar: Anhöriga och närstående kan delta om den enskilde vill det. Det kan vara föräldrar, partner, släktingar, vänner och/eller andra viktiga personer i den enskildes liv.

6. Vad är det för skillnad på en SIP och alla andra planer?

Svar: Inom vård och omsorg upprättar man ofta genomförandeplaner, vårdplaner, individuella utvecklingsplaner, etc. Den samordnade individuella planen skiljer sig från andra planer då den ska gälla alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Planen ska samla individens alla behov och tillgodose stödinsatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En samordnad individuell plan kan upprättas för personer i alla åldersgrupper oavsett om den enskilde har större eller mindre behov av samordning. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga krav är uppfyllda. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

7. Ska den enskilde alltid vara med på sitt SIP möte?

Svar: Den enskilde ska alltid vara delaktig i upprättandet av planen. SIP mötet ska planeras tillsammans med den enskilde och denne ska ges förutsättningar att delta på mötet på ett för individen anpassat sätt. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde vill det. Den enskilde kan få stöd av någon och vid vissa tillfällen företrädas av god man, personligt ombud eller förvaltare.

8. Kan en god man och förvaltare samtycka till och företräda den enskilde i en SIP när personen själv inte har förmågan?

Det är lämpligt att ge anpassad information om SIP och erbjuda en SIP till enskilda individer som själva har svårt att efterfråga en SIP – regeln om SIP bygger inte på att individen måste efterfråga den själv.

Däremot måste den enskilde gå med på att få en SIP, alltså samtycka. Samtycka kan man göra på olika sätt, och det finns inget krav på att samtycket till SIP ska vara i en viss form. Även ett tyst samtycke till SIP kan fungera, om det inte finns några tecken på att individens vilja är en annan.

En god man kan ha olika uppdrag beroende på hur förordnandet från tingsrätten ser ut. Vissa har bara hand om ekonomin, andra har även i uppdrag att sörja för person och bevaka rätt.  En god man måste i princip ha huvudpersonens samtycke till allt hen gör. För den som har svårt att uttrycka sin vilja, och där närstående inte heller kan ge ledtrådar om vad hon eller han skulle vilja, blir det i praktiken ofta så att god man är den som kan företräda i frågor som rör SIP. Men man får hela tiden arbeta för att huvudpersonen får information och görs delaktig på ett individanpassat sätt.

En förvaltare kan däremot samtycka i huvudpersonens ställe, utan att ha samtycke.

9. Vad händer om olika aktörer tycker olika om vad den enskilde har för behov?

Svar: När en verksamhet upptäcker behov av insatser hos en enskild som de själva inte har kompetens att ge, då behövs ett samordningsmöte med andra yrkeskompetenser och verksamheter. Det kan handla om att den enskilde ska få rätt insats, från rätt verksamhet, i rätt tid. Den aktör som tagit initiativ eller initierat att en samordnad individuell plan upprättas har ingen rätt att besluta om ett samhällsstöd som någon annan huvudman ska tillhandahålla. Samordnad individuell plan handlar om att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Uppstår principiella frågor på individnivå bör dessa lyftas till ledningen inom den egna organisationen som ska se till att samarbetet inom och mellan myndigheterna och utförarna fungerar väl för att tillgodose individernas behov.

10. Vad händer om andra insatser behöver sättas in under pågående arbete med SIP-planen?

Svar: Varje huvudman ansvarar för att deras insatser verkställs enligt plan. Om den enskildes livssituation förändras under pågående verkställighetstid, är det av stor vikt att aktörerna träffas och följer upp upprättad plan. Det är enklast att överenskomma om tid för uppföljningar, hur de ska ske och vilka som ska delta redan när den samordnade individuella planen upprättas. En SIP kan i vissa fall behöva kompletteras med ”krisplaner” där det framgår vilka kontakter som ska tas och vilka insatser som ska sättas in vid till exempel försämrat hälsoläge hos den enskilde.

11. Kan försäkringskassa och arbetsförmedling delta i en SIP-plan?

Svar: Det är den enskilde som ger samtycke till att den samordnade individuella planen upprättas. Det innebär att det är denne som genom sitt samtycke också utser vilka aktörer som får kallas till mötet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inte skyldighet att delta men möjligheterna till återhämtning kan öka väsentligt om en samordning av aktiviteter med dessa aktörer sker.

12. Kan primärvården delta i en SIP-plan?

Svar: Primärvården tillhör de verksamheter som har skyldighet att initiera och delta i SIP vid behov. Primärvården har en viktig roll framförallt när det gäller individens fysiska hälsa. För personer med omfattande och komplex psykiatrisk problematik är risken för att andra sjukdomar förblir oupptäckta och obehandlade högre än för andra grupper. Därför är det viktigt att den somatiska hälsan undersöks regelbundet och att man motiverar brukaren till detta.

13. Måste man få en särskild blankett för samtycke undertecknad?

Svar: Samtycke för att passera en sekretessgräns måste alltid inhämtas i förväg.  En särskild blankett kan göra detta tydligare för den enskilde och om denne får ett exemplar kan den också se till vem och vilka man gett medgivande. På en sådan blankett kan det även framgå hur man ändrar eller helt återtar sitt samtycke. Även muntligt samtycke är giltigt men bör då dokumenteras i journal.

14. Ska den som arbetar som biståndshandläggare och utreder rätt till insatser enligt LSS initiera en SIP?

Svar: Den som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården gör bedömningen att SIP behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Eftersom socialtjänst kan definieras som verksamheter som regleras genom bland annat LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, innebär det att en biståndshandläggare ska initiera en SIP om denne bedömer att det finns ett behov av SIP.

15. Hur bör man se på samtycke och personligt inflytande över mål och aktiviteter för en person som vårdas under till exempel öppen psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV?

Svar: Att en person vårdas under tvång gör att delar av vården inte kräver samtycke. Dock ska man alltid arbeta för att nå samförstånd. Den enskildes uppfattning bör, i den mån det är möjligt, inhämtas. I 16 § LPT finns en föreskrift om samplanering inte helt olikt Samordnad Individuell Plan (SIP) Där står: ”Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten. Om det är lämpligt skall samråd ske också med dennes närstående”.

Se gärna material från projektet Bättre vård mindre tvång.

Läs rapporten Psykiatrisk tvångsvård 

16. Ska den kommunala hemsjukvården initiera till SIP när de ser behov av samordning?

Landstinget och kommunens socialtjänst är alltid skyldiga att initiera en SIP när de upptäcker behovet av samordning för att den enskilde ska få den vård som den har behov av.

Sjuksköterskor i den kommunala hemsjukvården är anställda av kommunen. Särskilda boenden bedrivs i enlighet med socialtjänstlagen. När sjuksköterskan upptäcker att det finns behov av SIP för en person i särskilt boende ska hen initiera en SIP i enlighet med de rutiner som finns i dennes verksamhet.

Sjuksköterskor i den kommunala hemsjukvården är anställda av kommunen men bedriver vård enligt hälso-och sjukvårdslagen. När de upptäcker att det finns behov av SIP för en person som bor i eget boende ska de underrätta landstinget som då är skyldiga att initiera en SIP.

  • Senast ändrad den 24 april 2017