Samverkanstrappan
Modellen Samverkanstrappan tar ett helhetsgrepp kring hur personer utifrån individuella behov guidas till det stöd, den vård och behandling de behöver oavsett vilken huvudman eller verksamhet som ger stödet.
Varför behövs ett helhetsgrepp?
Verksamheter inom kommun, region och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade och vårdsystemen alltmer komplexa. Verksamheter organiseras utifrån uppdrag och verksamhetsområden. Om den enskildes behov inte är tydliggjort eller inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att personen skickas runt utan att få det stöd eller den vård som den behöver och har rätt till. Förutom lidande för den enskilde resulterar det även i att verksamheternas begränsade resurser inte används optimalt.
Att ta ett helhetsgrepp syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, att gå från delar till helhet. En sammanhållen och personcentrerad vård- och omsorgskedja innebär att alla, oavsett ålder eller behov, får den vård och omsorg de behöver.
Om Samverkanstrappan
Olika behov kräver olika funktioner, vilket i modellen Samverkanstrappan illustreras av trappsteg. När varje trappsteg finns på plats ökar sannolikheten för att personer inte skickas runt mellan verksamheter utan att få hjälp och att stödet och vården är relevant, inte missas samt ges samordnat utifrån behov. Vid varje trappsteg finns information om vad som behövs och exempel på hur arbetet kan se ut lokalt. Ibland finns det även övergripande information som beskriver arbetet.
De olika trappstegen
Tidig upptäckt av vård och stöd sparar både lidande och resurser. För att stödja detta arbete krävs att:
- personal i alla verksamheter har bra förutsättningar för att arbeta med upptäckt
- rutiner finns för hur verksamheter arbetar med de som behöver motiveras eller sökas upp för att få stöd eller vård.
Information om och exempel på uppsökande arbete:
🔗 BVC:s hembesöksprogram (regionstockholm.se)
Ibland räcker det med att få digital information om vilken verksamhet som ger viss vård och ibland behövs riktad information till vissa målgrupper. Det är viktigt att:
- det finns information om vilket stöd och hjälp som finns att få och från vem
- informationen är tydlig, konkret och lättillgänglig
- informationen är anpassad till olika målgrupper
- informationen anger när och hur man kommer i kontakt med olika verksamheter.
Exempel på digital information:
🔗 Webbplatsen för 1177 Vårdguiden (1177.se)
🔗 Webbplatsen för Koll på soc (kollpasoc.se)
🔗 Din rätt till vård och omsorg – en vägvisare för äldre, skrift från Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
🔗 Om du behöver vård – information till nyanlända (informationsverige.se)
Ibland behövs råd och mer konkret hjälp för att komma till rätt instans. För detta krävs att:
- regionerna och kommunerna har kunskap om varandras verksamheter och var information om vård och stöd finns
- det finns rutiner för och kunskaper om hur verksamheten hänvisar till relevant aktör.
Exempel på vägvisarfunktioner:
🔗 En väg in – Bups rådgivning om psykisk hälsa hos barn och unga (skane.se)
När det behövs praktisk och konkret hjälp för att få rätt eller ytterligare vård och stöd är det viktigt att:
- verksamheten kan ge praktiskt stöd för att komma i kontakt med annan aktör vid behov. Exempelvis genom att kontakta relevant verksamhet, boka tid eller möte och kunna följa med som ”stafettpinne” vid behov.
- vid övergångar till annan verksamhet finns rutiner för överföring av information och för hur övergången ska gå till för att bli så välfungerande som möjligt.
Mer information:
🔗 Samverkan vid övergångar mellan skolor (kunskapsguiden.se)
🔗 Kommunikation och informationsöverföring – patientsäkerhet (paientsakerhet.socialstyrelsen.se)
Vid insatser och vård från flera verksamheter samtidigt kan det behövas en gemensam planering med hjälp av samordnad individuell plan, SIP. Det är viktigt att:
- det som rutin görs bedömningar om behov av SIP när flera verksamheter ger eller behöver ge stöd eller vård
- det finns välkända rutiner för arbetet med SIP
- samtliga medarbetare har kunskaper om SIP.
Mer information och exempel:
🔗 Samordnad individuell plan, SIP – Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se)
Vid större samordningsbehov över tid kan en sammanhållande kontakt vara nödvändig. Det kan till exempel vara att:
- det finns möjlighet till en vård- och stödsamordnare som till exempel koordinator, lots, fast vårdkontakt, case manager eller liknande funktion för målgrupper med större samordningsbehov och behov av stöd över tid.
Mer information och exempel:
🔗 Fasta kontakter i vård och omsorg (1177.se)
🔗 Praktiskt stöd av koordinator (kunskapsguiden.se)
🔗 Rehabkoordinator (vardgivarguiden.se)
🔗 Case management (socialstyrelsen.se)
🔗 Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning (goteborg.se)
