Vad vet vi? Vad kan vi göra? Den 6 oktober anordnar vi ett seminarium om psykisk hälsa hos nyanlända. Hälsoundersökningar, Hälsoskola för nyanlända och specialistinsatser för traumabehandling kommer att beröras under dagen. Vi planerar också en panel med politiker om hur vi ska kunna möta behoven. Deltar gör bland andra Psykiatrisamordnarna Ing-Marie Wieselgren, SKL och Kerstin Evelius, Socialdepartementet. Alejandra Ganem Cuenca från Interfem, Sofie Bäärnhielm, med.dr, psykiater och enhetschef på Transkulturellt centrum, Johanna, Sjö, (M) vice ordförande Programberedningen för barn och ungas hälsa, SKL, Helena Norling från Socialstyrelsen, och Eva Hall från Röda korset.

Seminariet hålls i Piperska Muren i Stockholm. Antalet platser är begränsat men seminariet kommer även att sändas via webb-tv.

Välkommen!

Situationen för nyanlända

Antalet asylsökande har ökat kraftigt de senaste åren och för 2015 är prognosen 90 000 nya sökande. Cirka 30 procent av de flyktingar som kommer till Sverige uppskattas vara svårt traumatiserade. En del av dessa uppskattas lida av – eller riskera att utveckla – PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Cirka 30 procent av nyanlända från krigsdrabbade länder uppskattas ha lätta eller medelsvåra psykiska besvär såsom exempelvis oro och ångest.

57 procent av alla asylsökande genomgick inte hälsoundersökning år 2013. Kvaliteten uppges vara bristande då psykisk hälsa inte undersöks i avsedd utsträckning. Trots vetskapen om att förekomsten av psykisk ohälsa är hög saknas ofta proaktivt arbete för att fånga upp och stödja nyanlända.

Systematiskt arbete för att stärka psykisk hälsa saknas under etableringen – vissa särskilda insatser såsom till exempel stödjande samtal kan erbjudas men mycket få tar del av dem.
Landstingen och kommunerna behöver utveckla strategier så att fler genomgår hälsoundersökning och får stöd för psykisk hälsa – exempel från Göteborgs kommun visar att proaktiva insatser ger resultat.

Bristande stöd och behandling kan få stora negativa konsekvenser

Tillgången till psykiatrisk specialistvård för att behandla trauman orsakade av flykt och/eller tortyr och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är begränsad. Landstingen har uppmärksammat situationen och i vissa landsting har satsningar gjorts för att utöka kapaciteten. Det finns dock begränsningar för hur snabbt man kan bygga ut då behandlande personal och tolkar är en bristvara. Benägenheten att söka specialiserad psykiatrisk vård är dock lägre bland nyanlända flyktingar än andra grupper, varför tillgång till vård inte alltid innebär att behandling ges. Bristande stöd/behandling för psykiska besvär kan få stora negativa konsekvenser för både individen och samhället.

SKL för nu diskussioner med socialdepartementet om en fokuserad nationell insats för psykisk hälsa för gruppen nyanlända under 2016. Insatsen planeras omfatta:

  1. Bedömning av behov genom att ställa frågor med fokus på psykisk hälsa till individen vid hälsoundersökningen eller i samband med etableringen.
  2. Stödjande insatser för personer med lättare/medelsvåra besvär: Detta kan ske bland annat via en ”Hälsoskola” som genomförs i grupp och omfattar psykoedukativa insatser, information om hälso- och sjukvård samt fysisk aktivitet. ”Hälsoskolan” är framtagen inom ramen för Harvard Program in Refugee trauma och har utvärderats vetenskapligt av Malmö högskola med positiva resultat. I Sverige har ”Hälsoskolan” även tidigare bedrivits i pilotform i Södertälje och Malmö
  3. Direkt tillgång till specialiserad psykiatrisk vård för svårt traumatiserade individer.

Läs vad SKL tycker: Integration (på skl.se)

 

Artiklar:

”Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård” (Artikel ur Dagens Nyheter, 28 augusti 2015)

 

  • Senast ändrad den 20 december 2016