Uppdragets historia

Den första överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet gällde tillgängligheten till BUP-Barn och Ungdomspsykiatrin

2008
Barntåget

Uppdrag Psykisk Hälsas projektchef Ing-Marie Wieselgren reste tillsammans med medarbetare runt till alla län för att höra hur kommuner och landsting arbetade med insatser till barn och unga med behov av hjälp. Arbetet hade namnet barntåget. Barntåget visade att det fanns behov av en synkroniserad ”första linje” för tidiga insatser för barns och ungas psykiska hälsa och året efter beviljades Modellområdesprojektet.

2009
Modellområdesprojektet

Modellområdesprojektet pågick under åren 2009 – 2011 och syftade till att synkronisera skolans, socialtjänstens och landstingens insatser. Målet var att ta fram olika modeller för en ”första linje” för barn och unga som behöver hjälp med lindriga tillstånd av psykisk ohälsa.

Det fanns 14 olika modellområden som utgjordes av ett landsting/en region tillsammans med en eller flera kommuner eller stadsdelar. Modellområdena stöttades av ett centralt utvecklingskansli i Stockholm. Modellområdesprojektet identifierade ett antal grundfaktorer för att få synkroniserade insatser till stånd. I det nya utvecklingsarbetet som startades 2011 (Psynk) arbetade man vidare med just dessa frågor.

Ett exempel är vikten av ett gemensamt beslutande organ där både kommun och landsting finns representerat med flera verksamheter; skola, socialtjänst, primärvård och specialistvård.

2011
Psynk-projektet

Mellan 2011-2014 pågick utvecklingsarbetet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga. Arbetet byggde på erfarenheterna från Modellområdesprojektet.

Ett 50-tal kommuner och landsting medverkade i projektet på olika nivåer inom olika teman. Målet med förbättringsområdena var att de skulle vara nationellt relevanta, nyskapande och relativt snabbfotade med möjlighet till snara resultat. I arbetet användes sajten psynk.se som idag är uppdragpsykiskhalsa.se

2015
Uppdrag Psykisk Hälsa

Syftet med överenskommelsen som startade 2015 är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens ”Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016” (PRIO psykisk ohälsa) och Sveriges Kommuner och Landstings långsiktiga handlingsplan för Psykisk hälsa kongressperioden 2012-16.

Målsättningen är att överenskommelsen ska fortsätta under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet.

Staten och SKL är överens om att de 780 000 000 kronor som utgör stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner ska användas av huvudmännen, enskilt eller i samverkan enligt följande:

  • 300 000 000 kronor fördelas till landstingen/regionerna, och 200 000 000 kronor fördelas till kommunerna för att göra analyser, sätta upp mål och utforma handlingsplaner lokalt och regionalt, samt att påbörja ett långsiktigt arbete.
  • 150 000 000 tillförs landstingen för att stimulera och rusta nya initiativ för att nå unga.
  • 130 000 000 kronor som tillförs kommuner och landsting för att användas till satsning på ungdomsmottagningar.

Sveriges Kommuner och Landsting får disponera 60 000 000 kronor till en samordningsfunktion, utvecklingsstödjande arbete samt analysstöd. Ytterligare fem miljoner får disponeras av SKL för att utreda formerna avseende en nationell infrastruktur. 2016 års överenskommelse innebär en ökning med 150 miljoner jämfört med 2015.

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?

Senast kontrollerad 8 december 2017 av Charlie Brusvik Är du intresserad av att beställa material?