Förslag på steg vid analys och handlingsplan

Nedan presenteras ett förslag på nio steg som vi tror är viktiga i arbetet med att genomföra en analys och handlingsplan. 

De nio stegen är indelade i tre faser:

1. Inventera indikatorer

Inventera tillgängliga indikatorer inom de 5 fokusområdena. Gör en snabb översikt för att svara på hur vi ligger till jämförelse med andra kommuner och regioner.

2. Föreslå delområden

Använd de vägledande prioriteringar som uppdragsgivarna beslutat för att kunna föreslå delområden för fördjupad analys. Föreslå för uppdragsgivarna vilka delområden som den fördjupade analysen ska genomföras inom. Välj exempelvis de 7 till 10 mest prioriterade delområden att gå vidare med (till exempel skolresultat i grundskolan, minskade tvångsåtgärder och större samordning). Tänk på att få med minst ett delområde från varje fokusområde.

Checkpoint 1a: Uppdragsgivarna får ett förslag från utvecklingsstödet kring tänkbara delområden för fortsatt analys. Uppdragsgivarna fattar ett tydligt beslut kring de aktuella delområdena som prioriterats och motiverar varför de valt dessa områden.

3. Välj indikatorer

Välj de indikatorer som ska användas i analysen inom valda delområden.

Se den länksamling som tagits fram som ett stöd i att hitta statistik inom olika områden.

4. Skapa en helhetsbild

Använd en samling olika informationskällor för att försöka förstå vad som verkligen förklarar det man ser. En del av detta är de indikatorer som identifierats, en annan är intervjuer och samtal med brukare, anhöriga och professionella från olika områden. Det gäller att försöka arbeta systematiskt med att försöka få en helhetsbild av hur det ser ut idag. Försök att lägga ett pussel med olika indikatorer och se om de pekar åt samma håll. Här är det viktigt att man kan identifiera all tillgänglig kunskap som kan hjälpa till att besvara frågan Varför ser det ut som det gör?

Ofta kan man använda genomförda brukarundersökningar och liknande och försöka förstå mönster såsom varför det ser olika ut på olika platser, enheter eller olika målgrupper. Arbetet handlar mycket om att kunna föreslå och avfärda idéer genom att försöka pröva dem genom att granska, diskutera och stämma av med de som kan tänkas ha kunskap. Fokus är på att skapa gemensam förståelse tvärs roller, sektorer, verksamheter för att verkligen kunna möta befolkningens olika grupper på ett samlat sätt i kommande insatser.

Checkpoint 1b: Uppdragsgivarna diskuterar helhetsbilden kring resp. valt delområden utifrån underlag från Utvecklingsstödet. De efterfrågar vid behov kompletterande analyser enligt punkt 4. Uppdragsgivarna fattar ett tydligt beslut kring vilka delområdena som prioriteras och motiverar varför de valt dessa områden.

5. Formulera målsättningar

Formulera vad som kan anses vara ett rimligt önskat läge avseende det aktuella delområdet. Tänk på att sätta rimliga mål. Sätt upp mål på både kort och lång sikt (ca 5 år) samt delmål.

6. Ny kunskapsinhämtning

Tidigare steg i analysprocessen kan ofta identifiera ett antal viktiga områden för fortsatt utveckling, där data idag är så pass bristfällig så att det är svårt att genomföra en fullständig analys. I dessa fall är det viktigt att se det första steget som att formulera ett mål att skapa ny kunskap inom området med hjälp av lämplig metodik.

Checkpoint 2: Uppdragsgivarna utgår från Utvecklingsstödets analys av nuläget och det önskade läget. De diskuterar och fastställer vad som är rimliga målsättningar för respektive delområde och när (på kort och lång sikt) de förväntar sig att se önskade resultat.

7. Aktiviteter

Utifrån nuläget och de formulerade målen kring det önskade läget behöver aktiviteter som kan skapa förbättring identifieras. Inom huvuddelen av delområdena ger tidigare faser av analysarbetet en tydlig bild av vilken typ av aktiviteter som är tänkbara. I dessa fall bör handlingsplanen användas för att tydliggöra en konkret plan framåt avseende vilken metod som ska användas till vem etc. Man kan med fördel försöka svara på frågan ”för vem behöver vi göra vad för att det ska ge resultat?”.

I en mindre andel av delområdena är bilden mer otydlig. Här kanske första aktiviteten behöver vara att genomföra fördjupad insamling av adekvata data för att få ett bättre analysunderlag för handling. Nedan finns en samling av stödmaterial för att identifiera möjliga åtgärder och bra instrument, för att kunna samla in kompletterande material.

8. Skriv handlingsplan

Avsluta med att skriva en handlingsplan utifrån det som framkommit under analysen. Logikmodellering är ett arbetssätt som ger stöd och systematik åt arbetet med att formulera handlingsplanen. Modellen synliggör sambandet mellan det önskade läget (uttryckt i mätbara resultat) och prioriterade insatser som behövs för att nå detta resultat (uttryckta i tydliga så kallade processmått). Se exempel på logikmodeller som beskriver detta arbetssätt:

9. Skicka in och redovisa handlingsplan

Innehållet i handlingsplanen ska redovisas till Sveriges Kommuner och Landsting.