All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Arbetet fokuserar på de beståndsdelar som identifierades som centrala under föregångsprojektet Modellområdesprojektet (2009-2011).

Bakgrunden till Psynkprojektet

I juni 2011 träffade SKL och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Ett 50-tal kommuner och landsting medverkade i projektet på olika nivåer samt inom olika teman. Då Psynkprojektet ville sprida goda ringar på vattnet var det viktigt att frågorna inom de olika förbättringsområdena var relevanta för många kommuner och landsting.

De lokala förbättringsområdena skulle vara nyskapande och relativt snabbfotade projekt med möjlighet till resultat inom de närmaste åren. Kansliet som arbetade med projektet såg till att kunskaperna som genererades fick en nationell och internationell spridning för att så många som möjligt fick del av kunskapen.

I föregångsprojektet Modellområdesprojektet identifierades så kallade ”grundbultar” i synkroniseringsarbetet, som Psynkprojektet valde att jobba vidare med. Ett sådant exempel är vikten av ett gemensamt beslutande organ där både kommun och landsting finns representerat med flera verksamheter; skola, socialtjänst, primärvård och specialistvård.
Projektet har kunnat se att en annan viktig nationell utmaning är att hitta strukturer för en ”första linjens insatser” för barn och unga som behöver hjälp med lindriga tillstånd av psykisk ohälsa.
  • Senast ändrad den 31 oktober 2016