Programarbetet bedrivs inom olika arbetsgrupper som tillsätts av ledningsgruppen.

Arbetsgrupperna har till uppgift att ta fram nationella vård- och insatsprogram, handlingsplaner, delta i arbete med nationell och regional nivåstrukturering eller att bidra i diskussioner om kompetensförsörjning och e-hälsa.

 

Aktuellt programarbete

Under 2017 har ledningsgruppen beslutat att initiera arbete inom följande arbetsgrupper:

  • ADHD
  • Tidiga insatser barn och unga
  • Ångest och depression
  • Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
  • Självskadebeteende
  • Beroende och riskbruk/missbruk

 

Tillsättande av arbetsgrupper

Arbetsgrupperna tillsätts av ledningsgruppen. Deltagarna utgör kontaktyta för landstingen/regionerna inom sitt geografiska område eller för de kommunala verksamheterna genom RSS länsvisa organisationer.

Arbetsgruppen kan kompletteras med experter inom väsentliga kompetensområden, till exempel läkemedelsfrågor, specifik metodkunskap eller ekonomiska beräkningar av programmets eventuella genomförande.

Det kan också komma att tillsättas en särskild arbetsgrupp för arbete med övergripande strategier för nivåstrukturering och standardiserade vårdförlopp.

 

Arbetsgruppernas deltagare

Förutom relevant kompetens och erfarenhet inom sakområdet, ska deltagarna i arbetsgrupperna ha mandat och tillträde till berörda grupperingar för kvalitetssäkring och förankring av vård- och insatsprogrammet. Det innefattar olika verksamhetstyper, professionsföreträdare och beslutsform.

Uppdragets omfattning i arbetstid beror på regional organisation och tillgång till relevanta grupperingar. En återkommande uppgift är insamling och sammanställning av synpunkter och förslag.

 

Arbetsgruppernas uppgift

Arbetsgruppernas uppgift är att färdigställa och förankra de nationella vård- och insatsprogrammen.

Som utgångspunkt för sitt arbete kommer varje arbetsgrupp ha tillgång till ett kansliutkast på vård- och insatsprogram, som tas fram av kansliet.

Arbetsgruppernas huvudsakliga arbete består i att undersöka vård- och insatsprogrammens bärighet inom det geografiska område och/eller organisation som deltagaren representerar. De väsentliga frågorna är om innehållet är rätt i sak, och om innehållet är praktiskt genomförbart. För att besvara dessa frågor behöver deltagarna ha mandat och tillträde till olika verksamheter, professioner och beslutsfattande organ där innehållet kan kvalitetssäkras och förankras.

Utifrån synpunkterna från arbetsgruppen kommer vård- och insatsprogrammen att revideras och därefter prövas i ett antal verksamheter.

Arbetsgruppen kan behöva tillsätta experter för särskilda utredningsuppdrag, till exempel för att beräkna resursåtgång för ett praktiskt genomförande av programmet.

För att de nationella vård- och insatsprogrammen ska bli lättanvända bör de ha en jämförbar utformning och utseende. Kansliet bistår med mallar för presentation av arbetsmaterial samt med samordning med SKLs övriga stöd till programområden.

 

Arbetsgång för arbetsgruppen

Arbetsgruppen samlas under sex tillfällen fördelade över ungefär ett års tid. Mellan träffarna har deltagarna olika uppgifter. Kansliet är föredragande på träffarna och förser arbetsgruppen med administrativt stöd under och mellan träffarna.

 

Träff 1: Genomgång av kansliutkast

Inför första träffen skickas kansliutkastet ut för läsning. Kansliet redogör för kansliutkastet och de kunskapsunderlag som ligger till grund för innehållet. Inför nästa träff inhämtar deltagarna synpunkter på sakinnehållet från utvalda verksamheter och experter i regionen/länet.

 

Träff 2: Diskussion och justering

Kansliet presenterar samlade synpunkter och förslag på reviderat utkast. Inför nästa träff inhämtar deltagarna synpunkter på sakinnehållet i det reviderade förslaget (version 2) samt förmedlar synpunkter för sammanställning innan träff 3. Deltagarna samlar också in synpunkter på hur effekten av insatsprogrammet kan mätas. Kansliet inhämtar synpunkter på version 2 från berörda professionsföreningar.

 

Träff 3: Förberedelse av praktiskt prov

Kansliet presenterar nytt utkast baserat på inkomna synpunkter (version 3) och föreslår nyckelindikatorer och uppföljningsmått. Diskussion kring detta och framtagande av ett förslag. Genomgång av hur deltagarna kan testa förslagets praktiska tillämpbarhet i några utvalda verksamheter. Inför nästa träff genomför deltagarna praktiskt test i liten skala, och inhämtar synpunkter på nyckelindikatorer och uppföljningsmått.

 

Träff 4: Implementering och uppföljning

Kansliet presenterar preliminära resultat och leder diskussion kring det praktiska testet. Förslag till plan hur programmen kan implementeras och följas upp skall presenteras och justeras. Genomgång av hur spridningsplan kan tas fram och dokumenteras. Inför nästa träff tar deltagarna fram en spridningsplan för sitt område.

Ordförande och föredragande kommunicerar förslaget (version 4) till ledningsgruppen som beslutar om produkten är klar för förvaltning.

 

Träff 5: Spridning och förvaltning

Presentation av respektive områdes justerade spridningsplan och framtagande av gemensamt förslag kring tidplan för insamling och uppföljning/utvärdering av aktuell produkt. Diskussion om förberedelse för förvaltning hos ett av de sex resurscentrum som är på väg att byggas upp. Presentation av slutversion av vård- och insatsprogrammet (version 5).

Inför nästa träff stämmer deltagarna av hur kommunikation kring aktuell produkt kan ske och hur spridningsplanen kommuniceras.

Ordförande i ledningsgruppen och föredragande i kansliet informerar den övergripande styrgruppen (f. n. interimistiska styrgruppen för sammanhållen struktur för kunskapsstyrning) om att VIP är klar och om spridningsplaner.

 

Träff 6: Avslutning och kommunikation
Genomgång av arbetsförloppet, utvärdering av gruppens arbete och process. Framtagande av gemensam kommunikationsplan för nationell nivå och stöd till regional och lokal kommunikation.

  • Senast ändrad den 27 oktober 2017