Barn 0-12 år

Om oron för krig — frågor och svar för barn, Krisinformation.se

Just nu är det många bilder och nyheter om att Ryssland har startat ett krig mot Ukraina. Många barn blir oroliga av allt det här. Men Försvarsmakten, som har hand om det militära försvaret av Sverige, tror inte att det ska bli krig i Sverige nu. Här kan du läsa om vad den myndigheten håller på med och vad de tror om läget i omvärlden

Om oron för krig — frågor och svar för barn, Krisinformation.se

Om krig – till dig som är barn eller tonåring, Ericastiftelsen

Det är normalt att bli orolig för krig och hur kriget skulle kunna påverka en. Det är också normalt att bli rädd för att man själv ska råka illa ut, att man ska bli lämnad och att någon man tycker om ska bli drabbad eller liknande. Här finns några tips som du kan tänka på.

Om krig – till dig som är barn eller tonåring, Ericastiftelsen

Lilla Aktuellt, SVT

TV-programmet Lilla Aktuellt tar upp aktuella händelser och vänder sig till barn och unga.

Lilla Aktuellt, Statsministern pratar direkt till barnen om Ukraina, SVT

Lilla Aktuellt, SVT

Källkritik – Mediesnacket, UR Play

Om källkritik och om hur man kan gå till väga för att bedöma om ett inlägg på sociala medier är trovärdigt eller inte.

Källkritik – Mediesnacket, UR Play

Nationell hjälplinje, Bris

Nationell stödlinje dit alla barn och unga upp till 18 år kan vända sig för stöd från en kurator. Du kan ringa, mejla eller chatta. Du behöver inte säga vem du är, det är gratis och syns inte på telefonräkningen.

Ålder: Alla under 18 år
Språk: Svenska (det finns möjlighet att boka tid för samtal på arabiska eller engelska)

Telefon 116 111 och chatt (öppet dygnet runt, alla dagar)
Chatt för barn/ungdom

Möjlighet till tidsbokning av samtal.

Bris, stöd online
Bris, Barnens Rätt I Samhället

Bris forum, Bris

Här kan du skriva och dela med dig av dina erfarenheter, funderingar och känslor för att sedan få svar från andra barn och ungdomar. Du kan också läsa andras inlägg och även ge tips och stöd till andra som skrivit i forumet. Alla som skriver i forumet är anonyma.

Ålder: Alla under 18 år
Språk: Svenska och arabiska

Bris forum

Chatta med jourhavande kompis, Röda Korsets Ungdomsförbund

Oavsett vem du är eller var du befinner dig så kan du chatta med oss. Hos oss är du anonym och de som svarar i chatten är också det. Vi är inga psykologer eller experter, bara andra unga människor som finns här för dig när du behöver det.

Ålder: Barn och unga upp till 25 år
Språk: Svenska, engelska och dari.

Chatta med jourhavande kompis (öppet mån-fre kl 18-21, lö-sö kl 14-17)

Safe Place – konkreta övningar från Rädda Barnen

En app med tre konkreta övningar som kan lugna och hjälpa dig i stunden men också, vid regelbunden användning, på längre sikt.

Ålder: Passar alla åldrar
Språk: Svenska, engelska, ukrainska

Ladda ned appen för iPhone
Ladda ned appen för Android
Rädda Barnen, om Safe Place

Reglera känslor och snorkelövning, Snorkel

Snorkel erbjuder två appar med verktyg, övningar och filmer med tips och stöd för att hantera känslor, nedstämdhet, oro/ångest, stress och självdestruktivt beteende.

Utöver det har de hemsidan snorkel.se som riktar sig mot unga, med exempelvis övningar för mindfulness.

Ålder: Passar alla åldrar
Språk: Svenska

OBS. Koden X330 behövs sedan i appen.

Ladda ned appen Snorkelövning för iPhone
Ladda ned appen Snorkelövning för Android
Ladda ner appen Skills för iPhone
Ladda ner appen Skills för Android
Snorkel.se

Stöd vid alkohol och droger, Trygga Barnen

Trygga Barnen har en telefonlinje och Snapchat  där du kan du få stöd om någon i din familj eller närhet har problem med alkohol, droger eller mår psykiskt dåligt.

Ålder: Alla upp till 25 år
Språk: Svenska

Telefon: 070-47 77 910 (öppet dagtid, alla dagar)
Chatt via Snapchat har öppet måndag-fredag kl. 9-17 & 19-23, lördag-söndag kl. 11-23. Användarnamn: tryggabarnen

Trygga Barnen

Självmordslinjen, Mind

Självmordslinjen finns för att lyssna på dig och prata med dig där du befinner dig i livet, det går att nå via telefon och chatt. Vi vill ge dig stöd, hopp och motivation till att vilja leva och/eller söka hjälp.

Ålder: Alla åldrar
Språk: Svenska

Telefon: 90 101 (öppet dygnet runt)
Chatt: (öppet dygnet runt)
Självmordslinjen

Mind forum, Mind

Mind forum finns för att människor genom peer support kan stötta varandra. Det är en trygg plats på nätet där du anonymt kan prata om livet när det känns tufft. Du kan dela med dig, ge och få stöd, läsa fakta om psykisk ohälsa samt läsa andras berättelser.

Ålder: Alla åldrar
Språk: Svenska

Ladda ner appen Mind Forum (iPhone)
Ladda ner appen Mind Forum (Android)
Mind forum

Förälder med psykisk sjukdom, Kuling.nu

Kuling.nu har både forum och chatt för barn/ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom. Det finns lättlästa texter om psykiska sjukdomar och var man kan vända sig för stöd.

Ålder: Alla under 20 år
Språk: Svenska

Kuling.nu

1177 Vårdguiden

Sjukvårdsrådgivning på telefon dygnet runt.

Ålder: Alla
Språk: Svenska (det finns vissa funktioner och viss information på andra språk och på lätt svenska)

Telefon: 1177 (öppet dygnet runt)
1177.se

Stiftelsen Friends

Har du frågor som rör trygghet, frågor eller erfarenheter av utsatthet och mobbning i skolan och på nätet. Då kan du antingen ringa vår rådgivning, mejla eller chatta. Stöd och råd ges även till vårdnadshavare eller till de som jobbar med barn.

Ålder: Alla under 20 år
Språk: Svenska

Rådgivningstelefon: 08-545 519 90 (öppet må-fre 9-12)
Rådgivningsmejl: radgivning@friends.se
Skicka DM på Instagram: @stiftelsenfriends
Friends

Bup.se

Hemsida och möjlighet att ställa frågor till barn och ungdomspsykiatrin och ta del av tidigare frågor och svar.

Ålder: Alla under 18 år
Språk: Svenska

Fråga BUP

Boujt – stöd och chatt på teckenspråk, Sveriges Dövas Ungdomsförbund

Välkommen till BOUJT, Barn- och Ungdomsjour på Teckenspråk för döva och hörselskadade barn och ungdomar i åldrarna 7-21 i Sverige. Här får du hjälp och stöd på svenskt teckenspråk efter skoltid. Vi erbjuder bland annat stödsamtal med döva och hörselskadade lyssnare samt information om kroppen, tankar och känslor. Vi har även en frågelåda där du kan ställa frågor.

Ålder: 6-21 år
Språk: Svenskt teckenspråk

Chatt (tisdagar och torsdagar 18:30-20:30, se även hemsida för utökade öppettider i kristid)
Hur du kan få stöd
Boujt.se

Bra att känna till om du är orolig för coronaviruset, Rädda Barnen

När något allvarligt händer är det vanligt att som barn känna oro och ha många frågor. Rädda Barnen har samlat några saker som är bra att veta och som kan hjälpa.

Bra att känna till om du är orolig för coronaviruset, Rädda Barnen

Så funkar coronaviruset – film för barn, 1177.se

En tecknad film om coronaviruset och sjukdomen covid-19, om hur corona märks och hur det smittar. Du får råd om vad du kan göra för att inte smittas eller sprida smittan vidare.

Ålder: 7-12 år
Språk: Svenska, med text.

Så funkar coronaviruset – film för barn, 1177.se

Information om corona för barn, 1177.se

Här kan du läsa om corona och se en tecknad film. Du får tips om vad du kan göra om du är hemma mer än vanligt. Läs också om vad du kan göra om du känner dig orolig.

Ålder: 7-12 år
Språk: Svenska, med svensk text.

Information om corona för barn, 1177.se

Våga berätta, 1177.se

Våga berätta är en sajt för barn om när det är jobbigt. Här finns bildspel med olika figurer om problem och svårigheter, och om hur du kan få hjälp. Det handlar till exempel om att vara orolig eller ledsen, att ha en förälder som dricker mycket alkohol eller en förälder som mår psykiskt dåligt.

Ålder: 8-12 år
Språk: Svenska, med text. Du kan ställa in så att texten blir på det språk du önskar.

Våga berätta, 1177.se

Om coronaviruset för barn och unga, Folkhälsomyndigheten

Information som kan vara bra att känna till för dig som är barn eller ungdom: om coronaviruset, hur du skyddar dig själv och andra och vad du kan hitta på för att må så bra som möjligt när livet inte riktigt är som vanligt.

Om coronaviruset för barn och unga, Folkhälsomyndigheten

Digitalt fritids, Rädda Barnen och Generation PEP

Digifritids syftar till att uppmuntra till kunskap och lärande, aktiv fritid och möjliggöra tillgång till  psykosocialt stöd. På sidan finns ett bibliotek som stimulerar läsning, inspiration för att skapa rörelseglädje och stöd om man mår dåligt. Det finns också möjlighet att dela sina erfarenheter, tankar om hur vardagen påverkats av corona genom att skicka in teckningar och berättelser.

Ålder: 6-12 år
Språk: Svenska (en del material på engelska, persiska, arabiska, somaliska, de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk)

Digifritids

Möta barn på flykt, Unicef

En handbok för dig som möter barn på flykt. Handboken har tagits fram som ett konkret och praktiskt verktyg för att på bästa sätt kunna till­godo­se barnens rättig­heter. Handboken har reviderats med anledning av kriget i Ukraina.

Möta barn på flykt, Unicef

Att prata med barn om oro för världsläget, Försvarsmakten

Många barn och unga tar del av nyheter på sociala medier och via kompisar. Försvarsmakten i samarbete med Bris har tagit fram en lista med handfasta råd om hur du som förälder eller skolpersonal kan prata med barn om deras oro.

Att prata med barn om oro för världsläget, Försvarsmakten

Barns oro för krig, Sveriges Radio

Hur ska vi prata med våra barn om krig och hur ska vi hantera vår egen oro? Program från Utbildningsradion 13 mars 2022.

Barns oro för krig, Sveriges Radio

Så pratar du med barnen om Ukraina, Rädda Barnen

Situationen i Ukraina är skrämmande. Många barn kan känna oro och rädsla när de ser vad som händer på nyheterna och på sociala medier. Rädda Barnen ger råd hur du pratar med ditt barn.

Så pratar du med barnen om Ukraina, Rädda Barnen (raddabarnen.se)

Så pratar du med barn om Ukrainakonflikten – Röda Korset

Utvecklingen i Ukraina skrämmer både barn och vuxna. Hur pratar man med barn om det som händer just nu? Röda Korset delar med sig av användbara råd i en svår situation.

Så pratar du med barn om Ukrainakonflikten – Röda Korset

Att prata om krig med barn och unga – Ericastiftelsen

Kriget i Ukraina och krig i allmänhet skapar oro och otrygghet i världen. Alla påverkas, såväl barn som vuxna. För dig som vuxen är det viktigt att stärka tryggheten för barn och ungdomar. Här följer några tips hur du som vuxen kan göra för att trygga barn/unga.

Att prata om krig med barn och unga – Ericastiftelsen

Att prata med barn och unga om krig och kriser, Skolverket

Barn och unga blir ofta berörda när något allvarligt har hänt i samhället eller i omvärlden. De kan behöva prata om det med någon vuxen. Här får du som jobbar med barn och unga stöd i hur du pratar om svåra saker som krig och kriser.

Att prata med barn och unga om krig och kriser – Skolverket

Att möta barn som flytt, Förskoleforum

Kriget i Ukraina skapar oro, hos både vuxna och barn. Leg. psykolog Anna Hellberg Björklund ger råd om hur man kan möta barnens frågor och funderingar på bästa sätt i förskolan, och hur man undviker att vuxnas egen stress och oro påverkar barnen. Tre filmer och en artikel.

Att möta barn som flytt, Förskoleforum

Barnpsykologerna: Att tala med barn om kriser (podd)

Psykologerna Lars Klintwall och Liv Svirsky ger råd.

Att tala med barn om kriser – Barnpsykologerna (podd)

Samtala om det som händer i Ukraina – pratkartor på olika språk – SPSM

Samtala tillsammans om det som händer i Ukraina. Kommunikationskartorna finns på svenska, ryska, dari, arabiska, somaliska, engelska och franska.

Samtala om det som händer i Ukraina – pratkartor på olika språk (spsm.se)

Om barn och att vara förälder, 1177.se

På 1177.se finns information och råd om barn och föräldraskap. Du får bland annat information om mat, sömn, stress, oro och psykiskt mående.

Information om barn på 1177.se
Information om föräldraskap på 1177.se

Bris vuxentelefon – för vuxna om barn

Vuxna som känner oro för sitt eller någon annans barn kan ringa Bris vuxentelefon.
Bris, Barnens rätt i samhället, är en ideell organisation som jobbar för ett bättre samhälle för barn. Genom att stödja barn och unga, mobilisera samhället och påverka beslutsfattare arbetar vi för att stärka barnets rättigheter i praktiken.

Ålder: Vuxna
Språk: Svenska och arabiska

Stödtelefon: 077-150 50 50 (öppet mån-fre kl 9-12)
Stödtelefon idrottsledare: 077-440 00 42 (öppet mån-fre kl 9-12)
Stödtelefon arabiska: 077-448 09 00 (tis-tor kl 9-12)
Bris för vuxna om barn

Föräldralinjen, Mind

Föräldralinjen är Minds stödtelefon för dig som vill reflektera över din roll som förälder, är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet.

Ålder: Vuxna
Språk: Svenska

Telefon 020-85 20 00 (öppet mån-fre kl 10-15, tors kl 19-21)
Föräldralinjen, Mind

Så hanterar du föräldra­paradoxen

Psykologens fyra bästa tips för småbarnsåren. En artikel av Katarina Blom, psykolog och författare, publicerad i Modern Psykologi nr 3 2020.

Så hanterar du föräldra­paradoxen – artikel i tidskriften Modern Psykologi

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Många barn känner oro kring pandemin. Det kan kännas otäckt att själv bli sjuk eller så handlar oron om andra, den närmaste familjen, en äldre släkting eller kompisar. Äldre barn kan vara oroliga för familjens ekonomi, för framtiden eller för att det inte går att planera framåt. De lite yngre barnen kan känna av sina föräldrars oro men inte alltid förstå vad den handlar om. Generellt sett kan oro i måttliga mängder vara bra. Oron kan hjälpa oss att planera och vara förberedda, att hålla avstånd och vara noga med att tvätta händerna innan vi äter. Men oro kan också bli ett hinder i vardagen och göra så att vi mår dåligt. Om du som vuxen är orolig kan det vara bra att hantera din oro med andra vuxna, när barnet inte hör.

De här råden handlar om att hjälpa sitt barn att försöka hålla oron på en hälsosam nivå, för att hen ska kunna må så bra som möjligt.

Lagom dos nyheter. Barn behöver få information om det som gäller dem själva. Om hur skolan kommer att fungera, vilka fritidsaktiviteter de kan fortsätta med eller hur de kan umgås med farfar. Även nyheter som är anpassade för barn kan fungera som en bra källa till information för lite äldre barn. Däremot kan nyhetssändningar för vuxna vara skrämmande för barn och är bra att begränsa eller helt undvika, särskilt för de lite yngre barnen.

Undersök oron. Vad består oron av? Vad är det värsta som kan hända? Genom att våga lyfta på locket och undersöka vad oron handlar om kan den bli mindre dramatisk och skrämmande. När du får förtroendet att prata med ditt barn om hens oro behöver du framför allt vara öppen och lyssna. Rädslor är inte alltid logiska, men det innebär inte att de är mindre skrämmande. Resonera om vad som går att påverka och vad som inte gör det.

Minska orostankar. Orostankar kan spinna på och nästan leva sitt eget liv. Dessa tankar känns igen genom att de ofta är väldigt negativa och överdrivna. Typiska orostankar kan handla om att saker kommer att gå illa (även om det egentligen inte är så troligt). Ju mer vi går in i orostankarnas innehåll, desto mer tillåter vi att de påverkar oss. När du märker att ditt barn har mycket orostankar kan du försöka hjälpa till att se orostankarna som just tankar, lite utifrån, för att sedan försöka släppa dem: ”Vet du, där är en sådan där orostanke. Sådana tankar kan komma, men det betyder inte att de är sanna”. Det kan vara lättare att släppa orostankar om ni bryter av och gör något helt annat.

Ge plats åt det roliga. Hjälp ditt barn att göra mer av det som hen mår bra av. Att baka en kaka, pyssla eller leka kull kan ge en stunds välbehövlig paus. Föreslå saker som ni kan göra tillsammans eller som ditt barn kan göra själv eller med andra. Låt dig inte nedslås av ett nej, utan fortsätt att fråga och visa att du gärna skulle vilja göra något tillsammans.

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Många barn funderar framåt och är oroliga för olika saker: hur de ska klara skolan, att klimatförändringarna påverkar jorden eller om de kommer att få ett bra jobb när de blir vuxna. Med det nya coronaviruset finns ytterligare en sak att oroa sig för. En del av det som bekymrar kan vi inte påverka, vilket gör att det kan upplevas som extra jobbigt. Men sedan finns det också saker vi kan göra och påminna oss om för att vi själva och våra barn ska må bättre.

Acceptans. Diskutera med ditt barn kring acceptans eller att ”gilla läget”. Acceptans handlar inte om att ge upp eller att allt är okej. Att gilla läget handlar inte om att det är något vi gillar. Det handlar om att vissa saker helt enkelt inte går att påverka och då mår vi ofta bättre av att acceptera dem och fokusera på det vi faktiskt kan påverka.

Vad går att påverka? Genom att hjälpa ditt barn att fokusera på nuet och det som går att påverka upplevs framtiden inte lika hotfull och barnet får mindre tid att tänka och oroa sig. Visst måste det finnas tid för reflektion, men det är också bra för barn att känna att de gör vad de kan. Det kan handla om att tvätta händerna och hålla avstånd men också att kämpa på med skolarbetet. Att inte ge upp vid motgångar utan att resa sig och fortsätta, har visat sig viktigare än att vara smart när det gäller att klara skolan. Och det här handlar ju förstås inte bara om skolan utan också om de utmaningar som vi upplever just nu och i livet i stort. Varje gång ditt barn klarar av något jobbigt lär hen sig att 1) hen klarade det, och 2) det hen var rädd för skulle hända hände inte.

Kom ihåg att det är tillfälligt. Ditt barn kanske saknar en massa saker. Att åka på semester, tränga ihop sig i soffan med kompisarna, eller spela fotbollscup är ju sådant som vi inte kan eller bör göra just nu. Påminn ditt barn om att det kommer att komma en tid när coronaviruset är under kontroll. Dröm eller planera tillsammans vad ni ska göra när allt det här är över.

Tänk på farmor och morfar. Att vara hemma med sin familj som enda sällskap och inte få träffa kompisar som vanligt är sådant som kan vara jobbigt i nuläget. Uppoffringar kan kännas lättare att stå ut med om vi tänker på att de görs för andra människor, till exempel far- och morföräldrar. Påminn ditt barn om att hen gör en viktig insats!

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Coronatider är mycket påfrestande för de allra flesta, men barnfamiljer lär vara drabbade på ett särskilt sätt.

Hela familjen kan behöva spendera mycket tid tillsammans och vistelse inomhus (såsom på bibliotek och lekland) kan kännas olämpligt.

Har dessutom någon av barnen eller föräldrarna förkylningssymtom kan man behöva avstå även från vissa utomhusaktiviteter, såsom att vara i en lekpark eller vara med på idrottsträning.

Föräldrarna och vårdnadshavarna uppmuntras att följa viktiga och beprövade råd om hur man skapar de bästa förutsättningarna för barnen som behöver vara hemma under längre perioder: upprätthålla rutinerna, skapa meningsfulla aktiviteter, se till att barn rör sig, äter och sover bra. Detta gör föräldrauppdraget ännu mer krävande med än mindre möjligheter till återhämtning.

Här kommer några saker man kan tänka på för att kunna återhämta sig som just förälder/vårdnadshavare.

Skärmtid. Även när vi inte befinner oss i en pågående kris, kan det vara viktigt att inte vara alarmistisk gällande skärmtid. Forskningen visar att det viktigaste är vad vi gör med våra skärmar, inte hur länge vi håller på. Och även man i en annan situation skulle vilja uppmuntra barnen till ett stort antal alternativa aktiviteter än platta/mobil, så får familjens behov av lugn och återhämtning styra lite extra under dessa påfrestande tider.

Det viktigaste här att tänka på är att barn fortfarande ska få sina grundläggande behov av mat, sömn, närhet och rörelse tillgodosedda i övrigt. Dessutom är det viktigt att tänka på att det finns alternativa aktiviteter på menyn under dagen.

Fundera på om det skulle fungera för er familj att låta barnen “tjäna” skärmtid genom att lägga sig i tid, röra på sig och äta bra. Att lägga upp det på ett sätt att barn får skärmtid för att göra något istället för att ta bort skärmtid när barn låter bli att göra som vi vill kan vara mycket effektivt och mindre konfliktladdat.

Fortsätt bara se till att du har koll på vad barnen gör med sina skärmar. Du är den viktigaste personen i ditt barns liv och du har inte råd med en energitjuv som heter skärmtidsskam!

Vad är återhämtning för dig? Detta är en mycket viktig fråga. I vår vanliga vardag har man råd med att vara något flexibel med återhämtning. När barnen är upptagna med sina lekar och inte behöver en för en gångs skull är det lätt hänt att man passar på att plocka undan, diska, planera matinköp och städa under tiden.

Visst kan det kännas tillfredsställande att få saker gjorda och göra det lite finare runtomkring sig. Men i dessa påfrestande tider kan våra naturliga återhämtningstillfällen – såsom ett gruppträningspass, promenad till jobbet och häng med familjen – vara äventyrade. Därför är det viktigt att vara extra noga med att veta vad det är som ger en energi (och vad som är möjligt när man inte kan röra sig och träffa folk lika fritt) och se till att avsätta tid för det.

När barnen leker eller håller på med sina välförtjänta skärmar, våga ta din tid och göra det du verkligen önskar dig, att titta på ett par avsnitt av en lättsam serie, gå ut (om du har tillgång till en annan vuxen som kan ta hand om barnen) på en promenad med en kaffe och kompis/podd i lurarna, även slösurfa eller googla kattvideos med en kopp te går jättebra om det får dig att slappna av och vila, inget är för trivialt och man måste lära sig att kunna göra det även om det finns andra åtaganden.

Att öva på att prioritera den sortens återhämtning är extra viktigt för dig som är ensamstående och som har betydligt färre möjligheter till att byta miljö genom att gå ut. Fundera om det finns någon du kan be att komma över och titta på film med barnen – eller bara vara nära under tiden barnen tittar på film/spelar – så att du kan få lämna hemmet och göra något som kan ge energi.

Våga ta och ge egentid. Om du har möjlighet och ni är två eller fler vuxna som kan turas om att ta hand om barnen, våga ta (och ge) egentid. Under sin egentid kan man göra precis vad man vill utan att bli ifrågasatt. Man förväntas inte ta ansvar för barnen eller för hemmet och man ska helst inte tillfrågas om saker, man är ”off duty” och ska kunna lita på det (så länge det inte krisar förstås).

Föräldrar och vårdnadshavare brukar annars ha starka ansvarskänslor och behöver en “giltig” ursäkt för att avsäga sig ansvaret om barnen när man är hemma: som att gå och handla eller göra några viktiga ärenden.

Under egentiden är alla ursäkter giltiga. Man får lägga sig ner och blunda och lyssna på musik eller så får man välja att leka med barnen – huvudsaken är att man väljer detta själv och inte styrs av ansvarskänsla just under den tiden.

Det viktigaste är att allas egentid planeras i förväg och alla är överens om vad som gäller – t ex att man ska låta bli att be om småtjänster även om den “lediga” föräldern är hemma.

Och undrar barnen varför deras vuxna beter sig lite annorlunda säg “Jag har egentid, det är jätteviktigt, det ska alla få ha då och då, jag kommer och leker snart”.

Mat. När alla är hemma kan man automatiskt känna att man behöver laga mer mat. Men det kan vara både tidskrävande och konfliktfyllt om vissa familjemedlemmar är extrapetiga med maten. Detta kan vara särskilt påfrestande nu när våra möjligheter att fylla på batterierna är mycket begränsade.

Så länge alla får i sig lite av varje, så behöver man inte oroa sig om man bara har “ett lagat mål mat om dagen” (och inte ens det vissa dagar). Så länge man är medveten om Livsmedelsverkets rekommendationer och försöker balansera ut det över tid, så går det bra att göra det enkelt för sig för att orka med annat.

Man behöver inte heller äta tillsammans och samtidigt alla gånger, särskilt om era behov av närhet tillsammans och positiv samvaro är tillgodosedda på andra sätt.

Ha tydlig tids- och ansvarsfördelning. Denna punkt liknar punkten om egentid och den är möjlig om det finns flera vuxna som kan ta hand om barnen. I vår vanliga vardag får vi ofta vår tid som är fri från familjeansvaret på naturliga sätt: man stannar längre på jobbet när någon annan hämtar, man tränar och träffar kompisar.

När dessa naturliga tillfällen försvinner, är det lätt att ständigt finna sig i situationen då alla vuxna och barn är hemma, och trots att alla vuxnas närvaro inte behövs hela tiden, får ingen av de vuxna riktigt logga ut och koppla bort eftersom man hela tiden kan bli indragen i familjeärenden. Man är liksom ”on call”, och detta är väl ingen fara under vanliga helger, det skapar ju en känsla av att vi är alla här tillsammans. Men det kan vara mycket påfrestande om all tid blir till sådan tid.

Föräldrastöd. Det finns en hel del tips om hur man är en bra förälder och hur man skapar de bästa förutsättningarna för sina barn. Även om tipsen fokuserar mycket på just barnens mående, har de allt som oftast en trevlig bieffekt av att bidra till bättre konfliktförebyggande och konfliktlösning och till mer positivt umgänge mellan barn och föräldrar. Det kan kräva lite energi att börja använda de olika verktygen, men det brukar löna sig otroligt mycket för alla i längden.

Lär er av varandra. Prata med andra föräldrar du litar på om vad just du tycker är särskilt utmanande, lyssna på varandra om hur svårt det kan vara att vara förälder utan att döma och lär er av varandras knep.

Se till att äta, sova och röra på dig!

Text: Ekaterina Ivanova, psykolog

Digitalt fritids, Rädda Barnen och Generation PEP

Digifritids syftar till att uppmuntra till kunskap och lärande, aktiv fritid och möjliggöra tillgång till  psykosocialt stöd. På sidan finns ett bibliotek som stimulerar läsning, inspiration för att skapa rörelseglädje och stöd om man mår dåligt. Det finns också möjlighet att dela sina erfarenheter, tankar om hur vardagens påverkats av corona genom att skicka in teckningar och berättelser.

Ålder: 6-12 år
Språk: Svenska (en del material på engelska, persiska, arabiska, somaliska, de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk.

Digifritids

Hemmahänget, SVT Play

“Hemmahänget” är ett barnprogram med nytt avsnitt varje dag, där det bjuds på trolleri, pyssel, mellistips, sketcher, vardagsrumsparkour och smarta ”hemmatips” för de som sitter hemma och har långtråkigt. 

Ålder: 7-12 år
Språk: Svenska

Se Hemmahänget på SVT Play 

Juniornyheterna, Sveriges Radio

Sveriges Radio, SR, producerar ”Juniornyheterna” mån-lör, lyssna på löpande nyheter och information om coronaviruset för barn och unga. Finns även som podd.

Ålder: 9-13 år
Språk: Svenska

Lyssna på Juniornyheterna (mån-fre kl 17,34 i P4, lörd kl 9.50 i P4)
Juniornyheternas Instagram 
Juniornyheterna på TikTok

Läxhjälp Online, Röda korsets ungdomsförbund

Läxhjälp Online är en chatt där du kan få hjälp med dina läxor i de flesta ämnena. De som hjälper dig med läxorna är frivilliga i Röda Korsets Ungdomsförbund. De är inte utbildade lärare men de gör sitt bästa för att hjälpa dig att hitta svaret på dina frågor.

Ålder: 7-18 år
Språk: Svenska

Läxhjälp online (öppet mån-tors 19-21)

Stöd och tips för mer rörelse, Generation Pep

Ett onlinestöd för att öka rörelse och hälsosamma matvanor för barn – även i kris. Samlade länkar och tips på aktiviteter för rörelse och hälsosam mat. 

Ålder: Alla åldrar
Språk: Svenska

Onlinestöd – Vikten av Rörelse och hälsosam mat även under kris  (PDF)

Rörelsepaus, Friskis & Svettis

“Rörelsepaus” är en hemsida med tips på anpassade aktiviteter för barn och unga som är hemma. Aktiviteterna presenteras i korta videoklipp.

Ålder: 3-10 år
Språk: Svenska

Rörelsepausfilmerna

Drakens dansskola, SVT Play

Häng nu med, i Drakens dans, skaka rumpan och vifta på din svans! Dansa Drakdansen med Draken, Drakens vänner och alla gäster på Drakens hotell!

Ålder: 3-12 år
Språk: Svenska

Drakdansen
Bolibompa på SVT Play

Geocaching, app

En kostnadsfri app och en mobiltelefon är allt du behöver för att delta i den globala skattjakten.

Språk: Svenska och 25 andra språk

Geocaching

Att hantera sömnproblem under hemmavistelse på grund av covid-19

Aktuella vetenskapligt baserade råd om hur man kan hantera sömnproblem, både för barn och för vuxna. Baserat på internationell forskning, anpassat till svenska förhållanden.

Språk: Svenska

Att hantera sömnproblem under hemmavistelse på grund av covid-19 (PDF, öppnas i ny flik)

 

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Att känna närhet och gemenskap är något de flesta behöver för att må bra. Utbrottet av covid-19 har gjort att det kan vara svårt att träffas och umgås som tidigare. Samtidigt kan det innebära mer tid tillsammans inom familjen. Tid som kan göra gott och stärka relationerna, men som också kan vara påfrestande och skapa fler konfliktytor.

Umgänge utanför familjen. Fortsätt att hålla kontakten med vänner, släkt till familjen eller andra personer som är viktiga för barnet. Använd digitala kanaler som videosamtal för att även få möjlighet att träffa personer i riskgrupper, exempelvis mor- och farföräldrar. Prova nya umgängesformer och hitta på saker utomhus.

Familjelivet. För en del familjer kan tid tillsammans för föräldrar och barn leda till att relationen förbättras och att konflikter minskar. Kanske är även tempot lugnare med mer hemarbete, vilket för vissa kan underlätta vardagslivet. I vanliga fall lever många familjer tidspressat och det kan vara svårt att få vardagspusslet att gå ihop. Genom att se denna period som något övergående kan det vara enklare att också fånga tillfället och se möjliga fördelar med en annan typ av familjeliv under ett tag. Med detta sagt är det också helt begripligt och naturligt att det kan uppstå fler konflikter än vanligt i familjen om tillvaron och rutinerna rubbas och vi dessutom inte kan kontrollera det som händer.

Stress hos föräldrar på grund av osäkra arbetsförhållanden, arbetslöshet eller en ökad arbetsbelastning påverkar barnen. Om barnen dessutom inte kan gå till förskola eller skola ökar behovet av trygghet och stabilitet hemma. Därför är det viktigt att som förälder gör mer av det du själv märker att du mår bra av – för att också hjälpa ditt barn. Läs mer om stöd för vuxna på denna sida.

Här kommer även några råd för att få relationerna att funka bättre hemma:

• Tillräckligt bra. Försök att ha överseende med att det är stökigt hemma, att du inte kan jobba så effektivt eller att barnen bråkar mer än vanligt. Se helt enkelt mellan fingrarna lite mer. Vi befinner oss i någon form av undantagstillstånd med mycket ovisshet – allt är inte och kan inte vara som vanligt. Varken kraven på oss själva eller våra barn.
• Fokus på det som fungerar. Förutom att sänka kraven är det bra att försöka lägga märke till och ta upp det som trots allt fungerar – både med ditt barn och med eventuell partner! På så sätt skapar ni goda cirklar och en bättre stämning. Ett riktmärke för en fungerande relation är att det ska vara fem gånger så mycket positiv kommunikation som negativ.
• Barnstyrd tid. Ett sätt att stärka samarbetet och minska konflikter är att planera in barnstyrd tid 10-15 minuter några dagar i veckan. Under dessa minuter får barnet bestämma helt och hållet, du lägger alla måsten åt sidan och följer ditt barn. Undvik att komma med många egna förslag eller frågor och värdera inte det barnet gör. Men visa intresse och att även du uppskattar stunden. Det här är lättast att genomföra med ett barn i taget.

Hantera och förebygga syskonbråk. De flesta syskon bråkar, inte sällan flera gånger i timmen. Detta kan vara särskilt påfrestande om vi är hänvisade till varandra under längre tid. Här kommer några tips för att förebygga och hantera bråken:

• Avsätt tid med varje barn om möjligt. Syskonbråk kan handla om att barnen konkurrerar om föräldrarnas uppmärksamhet.
• Försök att skapa situationer som ökar chansen för att lek syskonen emellan lyckas – lämna dem inte helt åt varandra.
• Grip inte in för snabbt. Kan de lösa konflikten själva?
• När du griper in – försök att behålla lugnet för att inte ytterligare spä på med upprörda känslor.
• Var medlare, inte domare. Undvik skuldfrågan och hjälp barnen att hitta någon form av kompromiss.
• Om det är ett syskon som oftast blir utsatt så är det viktigt att gripa in. Att vara utsatt i en syskonrelation kan leda till negativa konsekvenser i linje med de man ser hos barn som utsatts för mobbning.

Sök stöd. ”It takes a village to raise a child” heter det ju och samhällets skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i sitt föräldraskap slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter. Ofta erbjuder kommuner föräldraskapsstöd i form av föräldrarådgivning, föreläsningar eller föräldrastödsprogram och en del kommuner erbjuder webb-baserat föräldrastöd. Stödet erbjuds av olika aktörer, exempelvis öppen förskola, barnhälsovård, vårdcentral, socialtjänst, förskola eller skola. Information om vilket stöd som erbjuds brukar finnas på kommunens hemsida.

Stötta andra föräldrar. Kanske behöver din partner, granne eller vän några uppmuntrande ord? Ett igenkännande leende till föräldern som kämpar med att få hem sitt arga barn från parken kan göra stor skillnad.

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Mer av det goda. Hjälp ditt barn att göra mer av det som hen mår bra av. Vad ger energi? Försök att planera in mer av det. Det kan handla om att titta på en rolig serie, trixa med en boll eller göra en musikvideo på Tik Tok. De flesta barn mår bra av att röra på sig. Det kan minska stress, hjälpa sömnen och lätta upp humöret. Underlätta för ditt barn att ha kontakt med kompisar och släktingar, även om de inte kan ses.

Ta pauser. Om ditt barn pluggar hemma så se till att hen tar pauser och gör gärna något aktivt. Delta själv i de aktiva pauserna om du har möjlighet och ditt barn vill det. Aktiva pauser är särskilt viktiga om ditt barn sitter stilla en stor del av dagarna.

Varva aktiviteter. Vissa saker är jobbigare än andra. Det kan handla om allt från läxor till att hjälpa till hemma. Om ditt barn får göra något roligt efteråt är det lättare att få till det som barnet måste göra. Hjälp ditt barn att ordna raden av aktiviteter så att det efter en jobbig aktivitet kommer något som hen gillar bättre.

Hjälp att hjälpa. Att hjälpa ett syskon eller en kompis känns ofta både bra i stunden och efteråt. Uppmuntra ditt barn att hjälpa andra och sätt ord på barnets insats när det händer. Att vara till stöd och hjälp för andra kan också handla om att ringa till en släkting som barnet inte kan träffa.

Påminn och uppmuntra. Du som förälder har en viktig roll när det gäller att påminna barnet om sådant som brukar fungera bra och att uppmuntra: ”Toppen att du ringde till farfar”, ”Vilken rolig video”, ”Vad mysigt det är att ta en promenad tillsammans”.

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Utbrottet av covid-19 har för många inneburit en stor omställning i vardagen. Man kanske har kommit ur sina gamla rutiner och har svårt att hitta nya. Att ha goda vanor för mat, sömn och fysisk aktivitet ökar motståndskraften för stress och innebär en trygghet för barnen. Därför är det extra viktigt att tänka på sina rutiner nu.

Generella råd. Gå upp vid samma tid och håll fast vid normala rutiner som måltider, påklädning m.m. Ju äldre barnet är desto mer delaktigt kan hen vara i hur rutinerna ska utformas. Prata igenom och gör överenskommelser. Det kan också underlätta att rita upp ett schema för hur dagarna ser ut. Följ upp och stäm av regelbundet hur det funkar och om ni behöver ändra på något.

Det finns några saker som kan vara särskilt viktiga att planera in och skaffa rutiner kring i dessa tider, både för att orka i längden och för att öka välmåendet här och nu.

Sömn. Att sova gott och tillräckligt länge stärker vårt immunförsvar och gör oss bättre på att hantera stress. Håll kvar sömnrutinerna även om dagarna ser annorlunda ut. Det kan vara viktigt att komma ut och röra på sig dagtid, både för att aktiviteten i sig leder till bättre sömnkvalitet men också för att dagsljuset hjälper till att reglera sömn och vakenhet. Håll sovrummet svalt och mörkt och se till att sängen framförallt används till att sova i – inte för häng eller skolarbete dagtid. Varva ned en stund innan sänggåendet, läs en saga, lyssna på lugn musik och undvik skärmar precis innan sänggåendet och i sovrummet under natten.

Fysisk aktivitet. Se till att barnen kommer ut en stund varje dag och rör på sig. Ha pausgympa hemma tillsammans under dagen. Rörelse och motion gör oss mer tåliga för stress. Barn behöver röra sig minst en timme om dagen för att må bra.

Umgänge. Det finns en stark koppling mellan att ha nära relationer och fysiskt och psykiskt välmående. Att umgås i familjen och med vänner är inte bara viktigt för barnen utan även för föräldrars mående. Försök att få till rutiner kring trevliga stunder i familjen och även digitala möten med vänner och släkt.

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.

Nationell hjälplinje, Bris

Nationell hjälplinje dit alla barn och ungdomar kan vända sig för stöd från en kurator, även vuxna som har oro för sitt eller någon annans barn kan höra av sig till BRIS.

Ålder: Alla under 18 år
Språk: Svenska och arabiska

Telefon för barn/ungdom: 116 111 (öppet dygnet runt)
Chatt för barn/ungdom: (öppet dygnet runt)

Telefon vuxna: 077-150 50 50 (öppet vardagar: 9-12)
Telefon vuxna (arabiska): 0774-48 09 00 (öppet: tis-tors: 9-12)
Stödlinje för idrottsledare: 077 – 440 00 42, (öppet vardagar 9-12)

BRIS, Barnens Rätt I Samhället

Stödlinje för barn och unga, Ecpat

Stödtelefon för hjälp och råd om sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL.

Ålder: Alla under 18 år
Språk: Svenska

Telefon: 020-112 100 (öppet mån, tisd, to, fre 15-17 och onsd 17-22)

Not: Denna text togs fram under pandemins inledning. Dessa råd är på många sätt relevanta också för andra kriser, så som krig och konflikter i vår omvärld.

Var uppmärksam. I oroliga tider när barn tvingas vara hemma mer än vanligt riskerar en del barn att utsättas för våld och övergrepp. Därför behöver vi vara mer uppmärksamma än vanligt på hur barnen i vår närhet mår och inte tveka att fråga en extra gång om hur de har det. Känner du oro inför ett barn ska du ringa till socialtjänsten i din kommun. Du behöver inte vara säker på att ett barn far illa, det räcker med en misstanke eller oro. Du kan vara anonym.

Var närvarande. Det är bra att skaffa sig insyn i barnens vanor på internet, eftersom de kanske tillbringar mer tid med sina skärmar än vanligt. Detta kan utnyttjas av personer som tar kontakt med barnen i syfte att begå övergrepp.

• Sitt med ibland när barnet surfar eller gör musikvideor. Ni kan spela eller titta på Youtube tillsammans.
• Följ barnet på sociala medier om barnet tycker det är okej och ta reda på lite mer om den där favorit-Youtubern.
• Visa intresse och engagemang snarare än skepticism och kontrollbehov. Annars riskerar barnet att bli än mer hemlig med sin skärm.

Bra och dåliga hemligheter. Det klassiska samtalet om att akta sig för ”fula gubbar” har också blivit mer komplext genom internet eftersom personer med dåliga avsikter kan ta vilken skepnad som helst. Därför är en bra förebyggande åtgärd att ha ett samtal om att det finns vuxna som utger sig för att vara andra på internet och som inte vill barnet väl. En ingång är att prata om bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter handlar om julklappar, överraskningar eller liknande och känns roliga att ha. Dåliga hemligheter är skrämmande och kan innehålla hot. Var tydlig med att barnet alltid ska berätta om dåliga hemligheter och att du inte kommer att bli arg eller lägga skulden på barnet vad som än kommer fram.

Text: Kajsa Lönn Rhodin, psykolog och psykoterapeut, och Maria Lalouni, psykolog och med dr.