Bakgrund till kraftsamlingen

Vi lever längre och har ett större materiellt välstånd än någonsin. Trots det ökar den psykiska ohälsan i Sverige, fastän statliga satsningar har avlöst varandra i drygt 20 år.

Trots ökad materiell levnadsstandard ökar den psykiska ohälsan. Fler människor behöver medicin för att klara vardagen – förskrivning av centralstimulerande och antidepressiva läkemedel ökar. Var tionde svensk fick någon gång under 2018 ett antidepressivt läkemedel förskrivet . Trots en ökad produktivitet i sjukvården, klarar systemen inte trycket av nya patienter. Köerna till specialistsjukvården, där bland annat BUP ingår, ökar.

Sedan psykiatrireformen 1995 har inriktningen och utformningen av de statliga satsningarna på psykisk hälsa förändrats ett flertal gånger. Fokus i satsningarna har oftast varit på resurser och prestationer snarare än dess utfall. Konsekvensen har blivit att förändrings- och utvecklingsarbete visserligen stimulerats på kort sikt, men få ihållande och långsiktiga förändringar har åstadkommits. Idag är de flesta aktörer inom området överens om att ett hållbart arbete för psykisk hälsa kräver långsiktighet och fokus på resultat i människors liv.

De genomförda satsningarna har också varit allt för avgränsade. Den psykiska hälsan har i första hand setts som en angelägenhet för hälso- och sjukvården, omsorgen och skolan. Men alla människors välmående och villkoren för de med en utvecklad psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning påverkas även av faktorer som sträcker sig långt utanför dessa områden. Därför krävs ett nytänkande arbete med bredare inriktning som inkluderar hela samhället.

Sammantaget ser SKL att det behövs ett förutsägbart och hållbart utvecklingsarbete för att skapa ett samhälle som främjar psykisk hälsa. För att nå de uppsatta målsättningarna krävs ett utvecklingsarbete som är långsiktigt, sektorsövergripande och sammanhållet tvärs alla aktörer i samhället – som omfamnar helheten: samhällsklimatet, individens egna förutsättningar och samhällets stödinsatser.

SKL tar därför initiativ till att skapa ett en nationell kraftsamling för psykisk hälsa 2020–2030. Det huvudsakliga uppdraget är att driva på och följa upp ett kraftfullt, tvärsektoriellt och utfallsfokuserat utvecklingsarbete inom psykisk hälsa. Arbetet drivs från SKL men för att vara ändamålsenligt måste det bygga på ett partnerskap med den stora bredd av aktörer som krävs.

SKL ser sig av flera skäl som en lämplig och naturlig part för att driva och delta i en ny form av utvecklingsarbete för välfärden. Dels för att det med fördel drivs av en offentlig part med uppdrag att bidra till välfärdens utveckling, dels utifrån den länk som SKL utgör till och mellan sina medlemmar vilka innehar de största uppdragen i vårt välfärdssamhälle. Såsom konstaterat i den av SKL antagna Strategi för hälsa är det kommuner och regioner som har nyckeln till att förbättra hälsan för befolkningen. De stora välfärdsverksamheterna behöver styras mot gemensamma mål, arbeta med god kvalitet i alla led och verksamheter, ta tillvara civilsamhällets kraft, nyttja ny teknik och nya metoder samt följa upp resultaten.

SKL har mångårig erfarenhet av att vara en sammanhållande kraft som driver tvärsektoriellt utvecklingsarbete. SKL har också med sin unika roll de förutsättningar som krävs för att kunna skapa en arena för ett tvärsektoriellt samarbete med andra aktörer – staten och dess myndigheter, näringsliv och civilsamhälle.

SKL tar därför initiativ till att skapa ett en nationell kraftsamling för psykisk hälsa 2020–2030. Det huvudsakliga uppdraget är att samla, synkronisera, driva på och följa upp ett kraftfullt, tvärsektoriellt och utfallsfokuserat utvecklingsarbete inom psykisk hälsa. Arbetet drivs från SKL men för att vara ändamålsenligt måste det bygga på ett partnerskap med den stora bredd av aktörer som krävs.

Hjälpte informationen på sidan dig?