– Psykisk ohälsa är ett betydande problem i samhället, säger Sara Agnafors som är läkare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på SÄS och samtidigt forskare vid Linköpings universitet.

Saras avhandling visar att barn till mammor som har återkommande symtom på depression har större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under sin uppväxt. Men också andra faktorer spelar in, och därför är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv i arbetet med att stötta barn som inte mår bra. Det är en viktig slutsats i SÄS-forskaren Sara Agnafors doktorsavhandling.

Sara Agnafors ingår i en forskningsgrupp som i 20 år följt en grupp barn födda 1995-96 vid åldern tre månader, tre år och 12 år. Syftet med hennes avhandling, ”Risk- och friskfaktorers betydelse för barns psykiska hälsa – en studie av biologiska, psykologiska och sociala faktorer”, har varit att undersöka samspelet mellan olika faktorer vid utvecklingen av psykisk ohälsa, framförallt utåtagerande beteende eller inåtvända problem som ångest och depression.

Genom enkäter, intervjuer, DNA-prov och registerdata från bland annat Medicinska födelseregistret i fyra delstudier kan Sara Agnafors påvisa både riskfaktorer och hälsofrämjande friskfaktorer. Ju fler riskfaktorer desto större risk för barnen att utveckla psykisk ohälsa.

De olika slags faktorer som påverkar är att leva i en familj med hög psykosocial belastning, till exempel arbetslöshet och bristande socialt kontaktnät, om mamman har depressiva symtom och om barnet själv varit med om omvälvande eller traumatiska livshändelser.

Läs hela artiklen på Västra Götalandregionens hemsida (Södra Älvsborgs sjukhus)

Läs avhandlingen (Engelsk text)

Foto: Ulf Nilsson, SÄS.

  • Senast ändrad den 23 februari 2016