Den sociala barn- och ungdomsvården
Sveriges Kommuner och Regioner har tagit initiativ till att tillsammans med socialchefer och socialsekreterare arbeta fram en nationell handlingsplan med avsikt att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.
Det tidigare Psynkprojektet (2010-2014) har i sina kontakter med socialtjänstföreträdare från olika delar av landet uppmärksammat att socialtjänsten står inför ett flertal stora utmaningar. I media debatteras flitigt frågor om socialtjänstens uppdrag och förutsättningar.
Den höga omsättningen av socialsekreterare i myndighetsfunktion för barn och ungdom är en av utmaningarna som exempelvis får konsekvenser:
- Chefer tvingas lägga ner stor del av sin arbetstid på att anställa ny personal, tid som skulle behövas till att arbetsleda personal
- Nyrekryterade socionomer får sällan en tillräckligt god introduktion och inskolning så att de känner sig säkra på sina arbetsuppgifter
- De yngre socialsekreterarna arbetar ofta med de tyngsta ärendena i myndighetsutövning vilket de sällan är rustade för
- De erfarna socialsekreterarna väljer att arbeta inom öppenvården eller söker andra karriärvägar
- Det tar tid att bygga upp kontaktytor till andra samverkanspartners. Socialsekreterare behöver lägga ner mycket av sin tid på att etablera kontakter med samverkanspartners, som i sin tur behöver börja om samarbetet i olika samverkanskonstellationer med nya socialsekreterare om och om igen
- Familjer och barn som behöver stöd av socialtjänsten får ofta byta handläggare vilket försvårar ett socialt arbete av god kvalitet.