Flera kommuner har arbetat fram rutiner och samverkansformer för att barn i riskgrupper ska nå skolans mål. Sambandet mellan skolresultat och psykisk hälsa sätter fokus på skolans kompensatoriska roll. Elevhälsan är en viktig förutsättning för att elever ska få det stöd de behöver i skolan. Att skolan vid behov även samverkar med andra aktörer för att barn och ungdomar ska få förutsättningar att nå skolans mål innebär stora vinster för såväl individen som för samhället.

Till sidan om elevhälsa

SiSam – en samverkansmodell för SiS, skola och socialtjänst

De ungdomar som är placerade i samhällsvård i någon av SiS (Statens institutionsstyrelse) ungdomshem har samma rätt till utbildning som alla andra. Eleverna som går i SiS skola tillhör oftast grund- eller gymnasieskolan, men ibland även särskolan. Åldrarna varierar mellan 13 och 20 år. De har en utsatt livssituation på många sätt. För att eleverna ska få en sammanhängande skolgång har SiS tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, fått i uppdrag av regeringen att utveckla och pröva en modell för obruten skolgång och stärkt skolförankring för de ungdomar som vårdas hos SiS. Modellen ska omfatta hela den process som startar med att socialtjänsten ansöker om plats och som avslutas efter utskrivning.

Information om SiSam

Handlingsplaner och samverkansrutiner

Många kommuner har rutiner och arbetssätt för att säkerställa att barn som är placerade i familjehem ska klara skolans mål.
En del kommuner har även rutiner som gäller barn som är placerade på HVB-hem eller behandlingshem. Kungsbacka har en handlingsplan för skolbyte och uppföljning av barn och ungdomar placerade av Handikappomsorg och Individ- och Familjeomsorg.

Handlingsplan för skolbyte (Kungsbacka)

Vänersborg har en samverkansrutin vid placering av barn och unga i annan kommun.

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun – Vänersborg

Region Värmland har fastställt en regional samverkansrutin vid familjehemsplacering för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa.

Samverkansrutin vid familjehemsplacering för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa – Värmland

Hjälpredan – Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har i samarbete med Landstinget i Sörmland och kommunerna i området tagit fram en Hjälpreda, en för varje kommun. Hjälpredan tydliggör vilket ansvar som staten, landstinget och kommunerna har när det gäller skolstöd för elever med funktionsnedsättningar.

Länk till Hjälpredan

Mobil skolenhet i Salems kommun

Salem har en mobil enhet där eleverna får hjälp att hitta strategier för att studie- och skolsituationen ska fungera bättre. Många av de elever som får stöd av mobila enheten har diagnoser inom autismspektrumtillstånd eller ADHD och alla har varit frånvarande från skolan. Syftet med den mobila enheten är att säkra att alla elever lämnar skolan med minst godkända betyg, tro på sig själva och på framtiden. Den mobila enheten handleder också elevernas lärare och lärarlag.

Till mobila enheten i Salem

Filmtips

Länk till webbseminarium Skolstöd för barn i behov av sammansatt stöd

Tips på appar

Stockholms stad har samlat tips på appar som är speciellt lämpliga för elever i behov av särskilt stöd.

Till apptips på Pedagog Stockholm

Lästips

Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning: Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar

Helene Fägerblad: Stödmaterial för skolpersonal om Aspergers syndrom. Materialet Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium

Artikelserie i SvD om elever med svag kognitiv begåvning.

Jackson, S. (2001), No One Ever Told Us School Mattered – Raising the Educational Attainments of Children In Public Care, London: British Agencies for Adoption & Fostering (Baaf).

Vinnerljung, B. (2006), Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier, Socialmedicinsk Tidskrift, 83, 23-35.

Werner, E. E. & Smith, R. S. (2003), Att växa upp mot alla odds – från födelse till vuxenliv, Stockholm: Sveriges förening för psykisk hälsa.

  • Senast ändrad den 22 december 2016