Genomförande av tester

Den kartläggning som genomförs mäter de grundläggande förmågorna, läsa, skriva och räkna. Det är viktigt att tidigt fånga upp de elever som inte behärskar dessa grundläggande förmågor, eftersom det påverkar deras möjligheter att nå kunskapskraven för grundskolan. Det är fritt fram för skolor att även ta med andra tester som till exempel nationella prov, eller andra indikatorer som kan antas ha en påverkan för elevernas inlärning. Till exempel enkäter om hur de upplever sin skolsituation i stort.

Sammanställning av resultat

Alla testresultat registreras sedan i det digitala verktyget, som sammanställs i färgkartor, som i sin tur tydliggör var utvecklingsbehovet finns. Rött signalerar att lärmiljön behöver förbättras, gult signalerar att den är ok men att det finns saker som kan förbättras, och grönt visar att lärmiljön fungerar bra. Detta innebär dock inte att det är bara kring det röda som analyserna ska kretsa, då alla elever har5 rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Det är möjligt att sammanställa och analysera resultat även utan det digitala verktyget, men det ställer högre krav på hur resultat och personuppgifter hanteras. Det digitala verktyget har en säker inloggning som säkerställer att bara de med rätt behörigheter kommer åt uppgifterna.

Analysmöten

I analysmötet förs diskussioner kring lärmiljön med kartläggningen som stöd. Testresultaten är summativa men resonemangen i analysmötet och insatserna därefter blir formativa. Pedagogernas kunskap om eleverna tillsammans med kartläggningsresultat ger en bra helhetsbild och goda förutsättningar för att fortsatt utveckla lärmiljön.

Tre aspekter är viktiga för att kriterierna för analysmötet ska vara uppfyllda:

  • Fokus i diskussionerna ska vara på lärmiljön, och inte enskilda elever och vad dessa behöver förbättra. Testresultaten är enbart ett underlag för bedömning av hur lärmiljön fungerar på skolan.
  • Mötet ska ha en konstruktiv och framåtblickande ansats.
  • Forskning lyfts in i diskussionerna, så att de insatser som sedan beslutas om har en vetenskaplig grund.

Analysmötet hålls av en analysledare, som ser till att fokus hålls på de tre kriterierna. Till en början kan analysmötena upplevas som utmanande ur ett pedagogperspektiv, då testresultaten presenteras inför andra kollegor. Här fyller rektor och analysledare en viktig funktion i att tydliggöra att detta är ett utvecklingsarbete som ska göras tillsammans.

Den utvärdering som gjorts av modellen visar, att ju fler analysmöten man har, desto mer meningsfullt upplevs det av deltagarna. Det är därför viktigt att ha tålamod i början. Analysmöten ska inte hållas för sällan, eftersom det är en del i ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Två gånger per termin kan vara en riktlinje.

Genomförande av insatser

Utifrån de analyser som görs med testresultaten som utgångspunkt, formuleras sedan insatser som ska genomföras, och som följs upp genom nya tester och nya analysmöten. De insatser som beslutas ska ha förankring i forskning eller beprövad erfarenhet. Insatserna behöver inte bara omfatta det som sker i klassrummet, det kan också vara att uppdatera sig om vad forskningen säger till nästkommande analysmöte, eller formulera kompetensutvecklingsinsatser.

Analysledarens uppgifter

Analysledaren har till uppgift att ansvara för att analysmötena sker på det sätt som är tänkt, det vill säga att diskussionerna handlar om lärmiljön, med fokus primärt på gruppnivå och inte enskilda elevers resultat. Inför analysmötena har tester genomförts som visar på hur pass väl lärmiljön fungerar, och resultaten analyseras sedan genom kollegiala samtal med koppling till forskning och beprövad erfarenhet.

De insatser som beslutas vid analysmötena genomförs och följs upp genom nya tester och utvärderas vid nästa analysmöte.

  • Senast ändrad den 15 april 2016