Att tänka på vid val och användning av formulär för individ och grupp

När du funderar kring hur du ska bedöma, värdera eller följa upp de tillstånd, förändringar eller effekter du vill belysa hos målgruppen finns det några frågor som kan vara bra att ställa sig. Vi har tagit fram en checklista på sju punkter som kan användas vid val av formulär.

Checklista – 7 saker att tänka på

1.
Definiera syftet med mätningen Att vara tydlig med varför mätningen eller bedömningen ska göras är A och O för att sedan hitta en adekvat mätmetod eller -instrument. Är det antalet personer som har en viss problematik, effekt över tid för en enskild individ eller förändring för en grupp individer före och efter en insats som ska mätas? Kanske finns redan definierade målsättningar för arbetet att utgå ifrån.
2.
Hur kan detta mätas? Beroende på syftet med mätningen kan det finnas olika källor till information att använda sig av. Finns ett instrument eller formulär som motsvarar syftet med mätningen, eller måste du använda andra källor för information såsom registerdata, observationer eller intervjuer?
3.
Att tänka på vid val av instrument Om du efter steg 1 och 2 landat i att du vill använda ett instrument eller formulär behöver du tänka igenom:
  • Instrumentets relevans för det som ska mätas. Om du exempelvis vill mäta depression behöver du ett instrument som mäter just denna dimension av ohälsa, och inte något annat. Det är därför viktigt att ta reda på exakt vad det tänkta instrumentet mäter.
  • Om instrumentet passar din målgrupp. Vissa instrument är utformade för vuxna och andra fokuserar på barn och unga. Vissa instrument kan även passa olika väl beroende på om det är pojkar eller flickor som svarar.
  • Formulärets evidens, det vill säga dess giltighet i den aktuella kontexten och hur tillförlitligt resultatet av instrumentet bedöms vara. Är instrumentet testat på en svensk population, och har studier visat att mätresultatet blir detsamma vid upprepade mätningar? För mer information om validitet och reliabilitet, se här [lägg in hyperlänk till relaterade definitioner].
  • Vilka förutsättningar finns för att använda instrumentet – hur många frågor innehåller det, är det enkelt att förstå för de som ska fylla i det? Kostar användningen av instrumentet något och/eller måste man ha en särskild yrkeslegitimation för att använda det?
4.
Vem/vilka ska genomföra mätningen? Vem eller vilka som ska genomföra mätningen kan spela roll för resultatet. För vissa instrument kan det behövas en utbildning eller handledning för de som ska använda det. För att minimera skillnader i resultat mellan olika bedömare är det alltid en god idé att samma person genomför alla mätningar, men i de fall det inte går kan man sätta samman en grupp som hjälps åt med mätningarna. För de instrument som finns i flera versioner (barn, lärare, förälder) kan de olika versionerna tillsammans ge en mer sammantagen bild av aktuellt behov eller problematik.
5.
Behövs samtycke för att genomföra mätningen? Ibland behövs målgruppens, eller föräldrarnas, samtycke för att samla in uppgifter. Samtycke innebär att de som ska delta i mätningen får information om syftet med mätningen samt vad informationen ska användas till, och sedan valmöjligheten att delta eller inte. Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara lämpligt. Om det är nödvändigt att samla in uppgifter för att man ska kunna bedriva verksamheten enligt lagstiftningens krav på t ex verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring så har man rätt att samla in dem utan samtycke.
6.
Vem/vilka ska tolka resultatet? För att kunna bearbeta och tolka resultatet av en mätning kan särskilda förkunskaper eller god användarvana behövas. Vad som kan betraktas som en statistiskt säkerställd förändring från ett mättillfälle till ett annat beror på flera olika faktorer, och kan skilja mellan olika insatser och grupper. Det är därför en fördel att konsultera en statistiker för att klargöra vad som innebär en signifikant förändring i varje enskilt fall.
7.
Hur ska uppgifterna hanteras, sparas och förvaras? Man ska alltid vara försiktig med uppgifter som samlas in om individer. Om informationen är känslig ska den förvaras på ett sätt som inte riskerar att röja individens identitet. Utgå alltid ifrån den lagstiftning som gäller för personuppgiftshantering i den verksamhet som informationen samlas in. Syftet med informationsinsamlingen, samt hur informationen ska användas, ska alltid vara tydlig.

Hjälpte informationen på sidan dig?