Kollegiala samtalsgrupper: Reflekterande samtal med kollegor

Kollegiala reflekterande samtalsgrupper kan bidra till förebygga sjukskrivningar till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa. Under 2017 och 2018 har Uppdrag Psykisk Hälsa genomfört ett nationellt utvecklingsarbete i samarbete med Linnéuniversitet, 10 kommuner och ett landsting som visar att utmattning hos anställda går att förebygga med kollegialt stöd.

Kollegiala reflekterande samtalsgrupper är träffar på arbetstid där deltagarna träffas varje vecka under tio veckors tid för att tillsammans reflektera kring frågor om stress och utmattning. Samtalsgrupperna vänder sig till medarbetare som är i riskzon för sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Metoden är utvecklad av Ulla Peterson, lektor vid Linnéuniversitetet.

Kollegialt stöd förebygger utmattning

En ny studie visar att stress och utmattning hos anställda går att förebygga genom kollegialt stöd. Resultaten visar lägre grad av utmattning, mindre depressiva symtom, stress och ångest.

Studiens slutsatser är att deltagande i en reflekterande kollegial samtalsgrupp bidrar till en lägre grad av utmattning, mindre depressiva symtom och ångest samt mindre stress jämfört med en kontrollgrupp.

Det här är mycket positiva resultat. Att med fördjupad kunskap kunna förebygga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa innebär stora möjligheter både för individer och arbetsplatser, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Reflekterande kollegiala samtalsgrupper är en problembaserad inlärningsmodell med mål att ge strategier för utveckling av psykiska och sociala resurser. De som deltagit i reflekterande kollegiala samtalsgrupper upplevde lägre grad av utmattning, minskade depressiva symtom och ångest samt mindre krav/stress i arbetet jämfört med kontrollgruppen.

Innan studien med reflekterande kollegiala samtalsgrupper började var alla deltagare – både de i samtalsgruppen och de i kontrollgruppen – i riskzon för att drabbas av utmattning. Efter studien var bara drygt en av fyra av de som deltagit i samtalsgrupperna kvar i riskzon (26%), jämfört med tre av fyra i kontrollgruppen (74%).

En reflekterande kollegial samtalsgrupp kan därför vara en relativ enkel och kostnadseffektiv insats för att lindra och förhindra utveckling av stress och utmattning. Den bör ses som ett komplement till andra hälsofrämjande och förebyggande insatser för medarbetare i kommuner, landsting och regioner.

Enligt Försäkringskassan har 46 procent av alla sjukfall i Sverige en psykisk diagnos som orsak och stress och depression är de största diagnoserna. Ofta blir det långa sjukskrivningar som får negativa konsekvenser, inte bara för personen som drabbas , utan också för arbetsplatsen och, i förlängningen, samhället.

Studien har gjorts av Linnéuniversitet på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (Uppdrag Psykisk Hälsa).

Vad ingår i satsningen med kollegiala samtalsgrupper?

Urvalet av deltagare till grupperna görs av en forskargrupp vid Linnéuniversitetet. I satsningen genomförs en undersökning om stress, utmattning, depression, ångest och upplevda krav och resurser i arbetet. I projektet utbildas också handledare som ska leda samtalsgrupperna.

Samtalen kompletterar andra insatser

Kollegiala reflekterande samtalsgrupper ska ses som ett komplement till övriga organisatoriska insatser som redan idag genomförs på arbetsplatser för att minska eller förhindra stress. Interventionen vänder sig till individen, men projektet förväntas även leverera kunskap till stöd för arbetsplatsens långsiktiga arbetsmiljöarbete.

Parallellt arbetar projektet med att ta fram en digital utbildning för att i framtiden kunna utbilda nya handledare. En manual som beskriver arbetssättet finns framtagen.

Tidigare utvärderingar visar på goda effekter

Deltagare i tidigare samtalsgrupper har beskrivit att de upplevde bättre hälsa och mindre krav och stress i arbetet efter samtalen, jämfört med en kontrollgrupp. De upplevde också ökad delaktighet, ökade utvecklingsmöjligheter i arbetet och att ökat stöd på arbetsplatsen. Att träffa andra i liknande situation upplevdes vara viktigt och gav perspektiv på deltagarnas egen situation.

Om projektet visar på fortsatt goda resultat kommer det att finnas möjlighet att fortsätta arbetet för de organisationer som önskar detta. De kommer också att kunna utbilda flera handledare och starta upp nya kollegiala samtalsgrupper.

Har du frågor om projektet?

Hör av dig till Ulla Peterson, Med.Dr., Lektor, Linnéuniversitetet
Telefon: 070 – 27 37 905

Relaterat material

Hjälpte informationen på sidan dig?